2011-03-30

Spara eller slösa?
Jag var inne på Ohlssons Tyger på lunchen. Jag letade egentligen efter gardintyg, men se, där fanns till och med färdigsydda gardiner till humana priser - exakt vad jag letar efter, vita med lite mönster i, i alla möjliga varianter. Det kommer helt klart bli ett köp, nu ska jag och U bara komma överens om vad vi ska ha var! Vi har bestämt att vi ska ha gardiner i våra små rum: sovrummet, arbetsrummet och biblioteket, och kanske eventuellt i lilla hallen vid entrén också. Stora rummet får vara utan, där vill vi ha allt ljusinsläpp så mycket som möjligt och de stora fönstren längs hela väggen gör sig bra utan gardiner som skymmer.

Förutom gardiner har Ohlssons dessutom kuddar i konstsiden i alla möjliga färger, och till en bråkdel av vad kuddarna kostar på till exempel Mio. Kuddarna på Ohlssons är mindre och finns inte i lika många färger, men de är helt klart ett tänkbart alternativ om vi ska kunna variera oss lite med blandade färger så som vi har tänkt oss - om vi väljer en neutral matta vill säga. Frågan är hur vi ska välja - ekonomiskt tänkt och ta de billigare, även om de inte är exakt som jag tänkt, eller ska vi slå på stort och välja de dyrare alternativen som kanske är lite finare också? Jag känner att jag är på väg att svänga i min inställning till sånt här. Normalt är jag alltid mer ekonomiskt lagd och väljer det billigaste, men det har också ofta hänt att jag har gjort dåliga val då, och ångrat mig efteråt.

Jag var inne på Mango också, och klänningarna jag tänkt spana på fanns inte inne men däremot provade jag en rolig 1960-talsinspirerad variant med en massa mönster som jag faktiskt blev förtjust i. Som sagt, Mango är bra på just klänningar! Nu behöver jag ju knappast en klänning till, men ja, den var rolig och poppig och skulle som så mycket annat passa perfekt att ha på jobbet. Lite mer att fundera på alltså!

Snart är det träning igen - jag längtar!

2011-03-30

Lite vårnytt
Mango kan man lita på: de kan det här med klänningar och vackra kläder och jag gillar att de gör plagg som är mer klassiska och kvinnliga än till exempel HM. Inget ont om HM, men där är det lite mer det allra senaste som gäller, det man också tröttnar på lika snabbt som det kommit. Men det är deras nisch. På Mangos webbshop har jag i alla fall nu spanat in några fina sommar- och vårplagg som jag är sugen på att spana in i verkligheten, när de nu kommer i butik. Tyvärr misstänker jag att allt inte kommer att passa. Deras klänningar är ibland väldigt åtsittande i ärmar och kan också vara korta i ryggen, vilket inte riktigt passar mig. Men titta kan man alltid!

Igår körde jag ett kort styrkepass med maskiner. Det är inte särskilt roligt, men överkroppsträning behöver jag komplettera med och det är bättre att köra ett kort pass och åtminstone komma iväg än att inte göra det alls. Hemma gjorde jag ovanligt nog i princip ingenting alls, förutom att köra ett par tvättmaskiner. Jag kände mig bara trött och kände att nej, i kväll orkar jag inte vara duktig, nu ska jag bara vila. Ibland måste man ha sådana kvällar också. Men till kvällen ska jag göra desto mer: två träningspass efter varandra och efter det ska jag försöka vara flitig och få mer gjort.

2011-03-30

Tävling hos House of Perlan!
Duktiga Perlan med en av mina favoritbutiker Perlan Living lottar just nu ut artprints från Hagedorn-Hagen. Eftersom jag numera är fjärilsfrälst måste jag så klart vara med och tävla! Perlan Living har en massa fint men om jag fick lägga till ett varumärke i butiken skulle det bli Day Home.

2011-03-29

Tävling hos Wojtans blogg!
Duktiga bloggerskan Wojtan lottar just nu ut en vacker schal från Lucky Lina i samarbete med Nordljus (där man kan hitta hur mycket fint som helst). Mitt val om jag vinner blir ljuvliga Biarritz Soft Pink som visas på bilden här!

2011-03-28

Mitt i livet
Det känns som att jag ständigt skriver att tiden går så fort, och det gör den verkligen. Dagarna och veckorna försvinner in i varandra, i en enda lång vardag uppblandad med resor och upplevelser. Just nu har vi inte mycket tid för oss själva. Familjerna tar det mesta av fritiden och alla roliga saker som vi har presentkort på och som vi ska boka in, läggs på is i väntan på framtiden. Igår sa jag i alla fall till U att på fredag åker vi Skyview och sedan går vi ut och äter middag för våra presentkort på Melanders Fisk. De gäller bland annat på Wedholms Fisk som jag tror har bra mat. Vi måste ha något roligt att se fram emot också!

Träningen gick bra igår. Jag kämpade på tills jag nästan mådde illa och gjorde på det hela taget en bra insats. Eftersom jag är uppbokad på torsdag kväll den här veckan så blir kvällens styrkepass för överkroppen än viktigare. Dessutom har jag coreträningen i morgon som ett bra komplement. Träningen är otroligt viktig för mig och jag vill inte prioritera bort den.

Igår kväll gjorde jag en insats och sydde klart mina kläder som behövde lagas - knappar skulle sys i och annat roligt. Dessutom putsade jag en massa silversmycken. Jag har mängder av smycken, mycket silver, mer än jag hinner använda faktiskt. Det är synd att de ligger och mörknar men efter lite puts glänser de som nya igen.

Jag har funderat lite mer på jobbet. Efter att MW har öst ur sig en massa frustration under morgonen och dessutom berättat att han söker jobb, har jag än mer börjat tänka att jag måste komma igång med det också. Det är nog dags ändå. Det finns ingen utveckling för mig här.

2011-03-28

Koncentration
Nej, det är banne mig inte möjligt att koncentrera sig och få något gjort i den arbetsmiljö vi har på jobbet. Ljud, ljud, ljud hela tiden. Prat, människor som går förbi, hela tiden intryck. Jag får absolut ingenting gjort och går omkring med ångest över min egen ineffektivitet. Ska det vara så här? Det måste finnas ett bättre sätt. Kanske är det bara arbetsuppgifterna som inte förmår hålla mitt fokus uppe? Eller kanske är det jag? Jag skulle vilja ha en lång, lång paus nu, få tänka och andas fritt för en stund.

2011-03-27

Sommartid!
...fast det kan man inte tro med tanke på att det snöade igår och är minusgrader idag. Heja våren! Heja värmen! Nu räcker det med vinter tycker jag!

Vi har haft en hyfsad helg, bra på vissa sätt, jobbig på andra sätt. Fredagkvällen tillbringade jag med pappa på sjukhuset. Han var vid hyfsat gott mod ändå, även om han sa att han fortfarande inte kände sig helt bra. Lokalerna är extremt deprimerande måste jag säga - långa, grå korridorer som inte inbjuder till någon glädje. Jag kan inte tänka mig att man direkt blir piggare av att vara där, men kanske är det det som är moroten - att få komma därifrån så fort som möjligt? Pappa verkade i alla fall ändå tycka att det var OK. Hur absurt det än kan låta tror jag faktiskt att han uppskattar omväxlingen, bara detta att få komma hemifrån och byta miljö lite, även om det så är för att ligga på sjukhus.

På lördagen hade jag och U vår egen dag äntligen. Jag hade föreställt mig att vi skulle få massor gjort, men det blev inte så mycket ändå. Storstädning och tavelmontering och en promenad var ungefär allt. Säga vad man vill om Ikea, de gör mycket bra men när delarna de skickar med till en tavelram inte passar ihop eller är i rätt storlek, då blir det en utmaning utan dess like dels att få ramarna att sitta ihop och dels att få dem att hänga på samma höjd. Det tog evigheter att få det klart men nu till slut hänger fjärilarna på plats över soffan. De är urfina, lätta och glada och inte alls för mycket utan precis rätt. Jag är helt enkelt jättenöjd med dem och de livar upp rummet enormt. Nu är bara frågan vad vi ska ha för matta och övriga tillbehör? En röd matta, som idag fast fluffigare? Det blir en rejäl färgklick i rummet fast väljer vi rött så blir det också den enda färgklicken vi kan ha. Eller en ljusbeige lugn variant som inbjuder till att sätta till andra färger också i kuddar och tillbehör? Vi får känna efter i veckan och försöka bestämma oss. Nästa helg har vi bjudit över min familj på lunch - om pappa orkar - och det vore skönt att ha det klart till dess.

På söndagen hade vi familjedag, som vanligt. Jag åkte till mamma och Maja och vi fick en massa gjort: tog medicin, klippte klorna, klippte bort tovor i pälsen och gosade en massa. Maja börjar verkligen lita på mig mer och mer nu känner jag, hon är inte orolig när hon sitter i min famn och hon verkar må bra och trivas. Det känns bra!

Efter lunch åkte mamma iväg till sjukhuset men jag stannade kvar några timmar, tog en skön promenad och jobbade med vårt bröllopsalbum som blev riktigt fint med foton, inbjudan, vigselprogram och festprogram. Vår egen coffee table-book som vi ska ha liggande framme för alla som vill se!

U var hos AP och LP och jag åkte iväg sent på eftermiddagen för att hämta upp honom där. Jag träffade LP helt kort sedan första gången han blev sjuk och det märktes en klar förändring hos honom. Han lät ungefär som vanligt när vi hälsade på varandra, men han var väldigt spänd i ögonen och när han gick iväg ut på promenad pratade han högt för sig själv och stampade hårt i marken för varje steg. En enorm förändring och U var ledsen när han berättade om dagen. Både han och LP och övriga familjen har upplevt att LP har blivit sämre de senaste dagarna. Jag vet inte om jag skulle säga att LP är utbränd. Det verkar snarare som att han har överskottsenergi som han inte får ur sig. Familjen är maktlös trots att de försöker med allt de kan, men LP går liksom inte att hejda nu, och tyvärr vill han inte själv medge att han är sjuk eftersom han tänker att om han medger det så kommer det vara kört för alltid. Hela världen kommer att rasa ihop och då kommer han aldrig mer att bli bra.

Det är en jättesvår situation och jag tänker och tänker för att komma på något man kan göra. Det som kommer för mig - inte som en lösning men bara som ett litet steg - är hård träning. LP behöver få ur sig all sin energi och jag tänker mig något som gör honom så pass fysiskt utmattad att han helt enkelt måste stilla sig en stund. Det är lättare sagt än gjort men något behövs verkligen. De har diskuterat psykakuten som ett desperat steg men BP är osäker på om det alls kommer att hjälpa. Svårt, svårt och otroligt tungt för alla inblandade.

Jag och U tog turen förbi pappa på sjukhuset och mamma var fortfarande kvar så vi sågs igen. Pappa lyste upp jättemycket när U kom dit. Jag tror att han ser U lite som sonen han aldrig fick. U kan liksom prata med honom på rätt sätt, om rätt saker, och U sa också att han inte har sett pappa så glad på evigheter. Pappa mår hyfsat om än inte jättebra. Höger sida hänger inte med bra och han har jättesvårt att skriva och andra finmotoriska saker. Mycket träning kommer det att bli framöver. Kanske får han åka hem idag, vi får se.

Nu är det måndag igen och det känns inte ett dugg inspirerande att gå till jobbet. Jag ser fram emot träningen förstås, det är måndagens höjdpunkt, men för övrigt känns det rätt trist i vanlig ordning. Ännu en vecka tar sin början. Tiden går fort!

2011-03-25

Snart helg...
Ja, det är måsten att göra men jag ska också se till att njuta av lugnet... det är viktigt!

2011-03-25

Tid att njuta
Styrkepasset igår gick bra. Det var tungt, och det kändes absolut, men jag fixade det - som alltid! Jag är stark, jag tycker om mig själv nu! Sedan är det endorfinkicken också - jag blir så otroligt glad i hela kroppen av att träna och det skapar verkligen ett beroende hos mig, jag vill ha mer, hela tiden! Nu är jag i alla fall ledig från träning resten av veckan men jag längtar redan till måndagens pass.

Idag jobbar jag hemifrån. Det var ett tag sedan sist, och det är otroligt skönt att få lugn och ro och tystnad för en gångs skull. Omväxlingen behövs. För en gångs skull kan jag faktiskt koncentrera mig.

Annars är det mycket nu som vanligt. Det är lite typiskt - vi har alla dessa roliga upplevelser att boka in men vi hinner inte för det är så mycket annat att ta hand om först. LP är riktigt under isen nu och de pratar om att helt sonika ta honom till psykakuten, för att han på något sätt ska kunna få hjälp. Pappa är kvar på sjukhuset och jag ska åka dit och hälsa på honom i kväll efter jobbet. I morgon eller på söndag ska jag åka till mamma och Maja och U ska åka till sin mamma någon dag också. Vi hinner helt enkelt inte njuta av livet särskilt mycket nu och det är synd men ibland tar livet sådana turer. Kanske blir det bättre längre fram. Just nu måste vi i alla fall prioritera bort oss själva - alternativet finns inte. Men som vi längtar efter lite goda nyheter nu...

Igår gjorde jag ännu ett par framsteg i hemmet. Jag köpte ett fotoalbum till våra bröllopsfoton - inte det jag först hade tänkt mig utan ett ännu finare - och köpte dessutom några fler pärmar till arbetsrummet, äntligen fanns de inne i rätt naturbeige färg som U vill ha. Det är små steg men något blir det i alla fall.

2011-03-24

Säg det rätt
Jag pratade med pappa i telefon och det gjorde mig förskräckt. Han sluddrade så på talet så jag nästan hade svårt att förstå honom. Det är skrämmande. Det är som att kroppen inte fungerar för honom. Han säger dessutom att han knappt kan skriva, det följer inte med, det fungerar inte.

Så mailade U och skrev att han hade pratat med sin bror LP. LP mår inte heller alls bra och kunde knappt prata ens. Vad är det som händer? Rasar alla ihop på en gång nu?

2011-03-24

Inspiration
Jag måste hitta något som inspirerar mig. Just nu är det svårt och jag vet förvisso att en stor del i det är att jag helt enkelt har för lite att göra på jobbet för tillfället. Jag vet också mycket väl att det här är en tillfällighet: från ena dagen till nästa kan det vara lugnt eller fullt upp, allt beror på dagsformen och aktiviteten inom företaget. Ibland smäller det till och är bråttom, bråttom, men andra dagar kan vara totalt händelselösa utan i princip något alls att göra. Nu är en sådan tid och det är långtråkigt så det heter duga. Jag har rent ut sagt svårt att få tiden att gå just nu och tankarna far fram och tillbaka, mellan inredningsprojekt och annat vi ska göra. Det är ironiskt att jag har fullt upp på fritiden, då är det snarare svårt att få tiden att räcka. En jämnare fördelning skulle inte vara fel!

Jag har tänkt fram och tillbaka på det här med jobbet. Vissa dagar är jag så less på det så jag bara vill gå på dagen. Andra dagar känns det roligare. Allt beror på omständigheterna. Sedan är jag just nu bekväm också: det är skönt att kunna gå tidigt de dagar jag tränar och det är skönt att ha möjligheten att jobba hemifrån de dagar det behövs. Jag har friheten att komma och gå som jag vill utan att någon reagerar. Däremot är det inte mycket utveckling i jobbet. Lönen är rätt kass och arbetsmiljön ska vi bara inte tala om. Det finns fördelar och nackdelar. Dessutom är det barnfrågan. Blir jag gravid så är det inte optimalt att byta jobb och bli föräldraledig det första jag gör. Om jag nu blir det - det vet man inte.

Min dröm är att hitta ett jobb i en bransch som verkligen intresserar mig personligen: inredning, mode, resor, djur, natur, människor. Ett levande jobb, något som talar till mig och får mig att brinna. Jag har än så länge aldrig hittat dit och jag anar att det inte är helt lätt heller. Men ofta när jag sitter här på kontoret så kommer tankarna till mig: det finns så mycket mer än det här. Varför sitter jag här, egentligen? Till vilken nytta? Hur många arbetsdagar här minns jag som roliga? Hur ofta känner jag mig inspirerad? Jag har inte hittat rätt ännu, så är det. Någon dag kanske. Men inte nu.

2011-03-24

Träningstillskott
Igår la jag till ett extra träningspass till min vanliga onsdagsdos: core 30 minuter före cykelpasset. Det passade faktiskt perfekt. Övningar som gjordes i lugnt tempo men som ändå kändes och vi jobbade med muskler som är viktiga men som lätt glöms bort. Helt klart något jag kommer att fortsätta med framöver!

Det är roligt med träningen nu för jag lär känna och pratar med fler och fler av gänget som alltid är där. Det känns bra och jag känner mig i högsta grad delaktig i laget. Jag har nu inte svårt att komma iväg och träna annars, men det här är liksom bara en extra morot som gör det ännu roligare. Cykelpasset gick också bra - det är stor skillnad att träna utan huvudvärk! - och jag kämpade och slet och gav allt. Så himla roligt! I kväll är det body pump och jag ska minsann inte vara sämre idag än igår.

Annars har det inte hänt mycket nytt. Jag betade av hela min lista förutom en sak igår, där jag insåg att jag måste ha hjälp av U för att bli klar. Han kom hem sent efter ett kvällsevent så vi får fixa den biten i kväll i stället. Men vi gör framsteg hela tiden, och gör vad vi kan för att hålla listan i schack, även om det alltid tillkommer nya saker också.

Igår var första dagen på en vecka som jag inte hade huvudvärk och jag hoppas det håller i sig även idag. Jag siktar på att jobba hemifrån i morgon - jag är fortfarande trött efter för lite sömn och behöver en paus från bruset. Tur att vi har den möjligheten.

2011-03-23

Organisera och orka mer
Jag skriver listor över allt jag ska göra kväll efter kväll, för att se till att jag inte glömmer eller missar något. På jobbet har jag en lugn period nu, inte mycket att göra, men på fritiden är det tvärtom. Fullt upp och tiden räcker inte till. Då ligger ändå mina spanskastudier på halvfart nu. Jag kan bara tänka mig hur det hade varit annars!

C tog sig i kragen idag och åkte med mamma och hälsade på pappa på sjukhuset. De vet fortfarande inte jättemycket mer än igår, men allt tyder på att han har haft en mindre infarkt i lillhjärnan. Det är inte bra men som personalen på avdelningen sa, om man måste välja så är det här ändå något av de mer lindriga alternativen. Det kunde vara värre med andra ord. Alltid något. Pappa ligger i alla fall kvar på sjukhuset ett tag till, vi vet inte hur länge det blir. Men han har flyttats från övervakningsrummet till ett vanligt sjukrum så jag antar att faran inte är akut för honom. Men det är svårt att inte oroa sig ändå.

Om en timme ska jag gå iväg och träna igen och idag blir det dubbla pass: först 30 minuter core och sedan 55 minuter cykel. Tufft men bra hoppas jag att det blir och jag tror kombinationen kan vara perfekt för mig. När det nu blir ännu varmare ute ska jag kanske investera i lite nya utomhusträningskläder - det skulle kunna göra utomhusträningen roligare också. Värt att tänka på.

2011-03-23

Lite mycket nu
Det var som vi befarade. Pappa har fått en stroke. Efter långt besök på akuten igår med mängder av tester och undersökningar konstaterades att han dessutom har spår efter att ha fått en stroke tidigare, utan att han själv ens har vetat om det. Jag var ju hos mina föräldrar i söndags, när pappa tydligen började känna sig yr och konstig, men jag märkte ingenting annorlunda då och pappa sa inget om det heller. För tillfället ligger pappa i alla fall inlagd på neurologavdelningen på Karolinska och ska inleda medicinering. Sedan får vi se. Det är tumören han har haft sedan förra året och nu detta. Dessutom åker mamma på den ena krämpan efter den andra och åker skytteltrafik till olika läkarmottagningar för än det ena och än det andra. Vad kommer näst? Hur orkar man?

Pappa lät i alla fall vid gott mod igår när jag pratade med honom. Han lät som att han nästan tyckte det var som att vara på semester, att ligga inlagd på sjukhus och slippa vara hemma i Rotebro som han hatar så mycket. Jag vet inte vad jag ska säga om det. Han är så bitter över allt i livet och trots det vill han inte ens försöka förändra något, eller åtminstone är han på något kosntigt sätt för bekväm för att ta tag i det och få något att hända.

Jag är irriterad över C som engagerar sig så lite. Hon har precis lika mycket ledig tid från jobbet varje vecka som jag har men hon är i princip aldrig över och hälsar på i Sollentuna. Hon sköter sitt och hör av sig när hon behöver barnvakt, verkar det som. Mamma ursäktar henne alltid: "hon har så mycket att göra, hon har ju SL, hon jobbar så mycket..." Till skillnad från C jobbar jag med andra ord inte alls heltid, jag tränar inte alls tre eller fyra dagar per vecka, och mitt hem är så fantastiskt så det sköter sig själv! Ärligt talat, vi har alla exakt lika mycket tid till vårt förfogande och det är upp till oss själva vad vi väljer att göra med den.

Just tiden är något vi har svårt att få att räcka till nu. Vi har ingen resa eller något annat större projekt inplanerat nu, vi har ingen deadline och ingen enskild sak som tar en massa tid i anspråk. Men vi har fullt upp likaväl. Vi ska boka in våra bröllopsaktiviteter och nu under våren vill vi försöka hinna med takvandring, brunch, Skyview och middag ute. Det kan tyckas mindre märkvärdigt, men det är ändå svårt att hinna få in det i schemat. En anledning är att vi lägger en dag varje helg på att besöka våra föräldrar, och U har dessutom sin bror LP som är sjuk och behöver tid och hjälp med att komma igång igen. På vardagarna har vi svårt att hinna med saker förutom det nödvändigaste, och helgerna är korta och då vill vi dessutom få in andra saker på schemat. Just nu är det närmaste på tur tavlorna som ska fixas klara och sättas upp, det är fönstertvätt, vi ska bjuda över min familj på lunch och bildvisning, fixa ny matta och krukväxt till vardagsrummet. Det är helt enkelt jättesvårt att få tiden att räcka till och när vi ska komma igång med större saker som att välja tapeter och äntligen få ut U's sista kartonger från biblioteket, ja, det har jag helt enkelt ingen aning om.

Igår var jag inne på Ordning & Reda och lyckades hitta ett litet mini-fotoalbum som nog skulle kunna fungera för våra bröllopsbilder. Jag ska komma ihåg i kväll att räkna igenom hur många bilder vi har och om det lilla albumet räcker blir det ett köp - en sak till som blir klar. Skönt! Mitt projekt med att byta ut alla färgglada pärmar i bokhyllan till enhetliga i samma färg har gått lite i stå eftersom den beiga färgen som U föredrar konstant verkar vara slutsåld överallt. Nu funderar jag på att ändå välja vita pärmar till biblioteket åtminstone, bara för att få det gjort någon gång. Till arbetsrummet får jag helt enkelt ha tålamod och avvakta tills rätt färg går att få tag i. Någon gång ska det väl lösa sig.

Vi åt middag med EE och MB igår. Vi var på Grappa och jag åt en pizza som var god men alltför oljig. Det var trevligt att ses även om jag var så trött så jag nästan somnade stående. EE verkar helt ha brutit med SS nu och för hennes del verkar det också vara ett medvetet val: hon vill verkligen inte ha kontakt längre. Till slut kommer det så långt, tydligen - misshandlar man sina vänskaper för länge så förlorar man dem helt.

Idag vaknade jag för första gången på länge och kände att jag faktiskt hade sovit ganska bra, om än för få timmar. Men än så länge har jag ingen huvudvärk och det är en lättnad utan dess like. Jag hoppas innerligt att känslan håller i sig.

2011-03-22

Sova
Jag är så trött så det är inte sant. Huvudvärk hela dagen och ögonen faller nästan ihop. Hur jag ska orka igenom middagen i kväll är en gåta för nu längtar jag bara hem till sängen, till sömnen...

Pappa har tydligen blivit dålig, yrsel, svårt att gå och skriva och så. Läkaren misstänker antingen virus eller stroke och mamma har tagit med honom till akuten idag. Jag väntar vid telefonen på att få höra vad det är. Måtte det gå bra.

2011-03-22

Små steg framåt
Träningen igår gick sådär. Min huvudvärk gjorde allt svårt och jobbigt, jag kände mig stundtals yr och illamående och vågade helt enkelt inte satsa helt och fullt. Passet var svårt också: trappträning där vi börjar på en lägre nivå och sedan går upp mot tuffare och tuffare motstånd. Det kräver disciplin och bra koll på kapacitet, pulsnivå och dagsform och jag vet att jag absolut kan göra bättre ifrån mig. I morgon blir det revansch hoppas jag!

Hemma ägnade vi oss åt våra tavlor. Vi monterade fjärilarna i ramarna och åh, de är så fina! Så perfekta på väggen! Jag är jätteglad att vi valde de vita ramarna för de gör bilderna lätta och liksom flytande - fokus blir på motivet och inte på en skarp ram. Helt enkelt jättevackert och jag är mer än nöjd! Vi kom inte så långt att vi kunde sätta upp dem eftersom vi helst vill göra det i lite mer ljus, men ja, det kommer att bli jättebra! Vi ska känna efter i veckan vad vi tycker om färg på matta som passar till och sedan blir det förhoppningsvis ett köp redan i helgen. Jag är glad att det går framåt!

Annars märker jag att jag har börjat göra som U's mellanbror LP: jag har svårt att somna på kvällen och sedan vaknar jag mitt i natten och kan inte somna om. Först framåt morgonen slumrar jag till lite och då är det dags att gå upp. Jag går genom dagen slutkörd med huvudet tungt som bly, och därpå följer huvudvärken som ett tvärsäkert brev på posten. Det är tufft att leva så och jag hoppas att det är tillfälligt.

I kväll är det meningen att vi ska träffa EE och MB. Jag undrar om EE har haft någon kontakt med SS eller om hon också har lagt det på hyllan precis som jag. Det är lustigt nästan: när jag nu gör som SS och slutar höra av mig och väntar på att hon ska ta kontakt i stället, då rinner hela relationen ut i sanden. Det blir ingenting alls av det. I princip har jag inte alls stängt dörren för en vänskap med SS, men hon får själv ta initiativet till det, hon får själv se till att det händer om hon vill umgås med mig. Så känner jag nu. Det är synd att det har gått så här långt, men jag kan inte förneka mig själv i evigheter heller.

Våren är verkligen här nu. Det är fortfarande snö på marken och den lär nog finnas kvar ett tag till, men det är varma vindar och ljust ute. Så härligt! Livet återvänder!

2011-03-22

Re:Focus
I mitt yrkesmässiga liv inom marknadsföring och kommunikation har jag en ny idol: Simon Sinek som har webbsidan Start With Why och bloggen Re:Focus. Han har otroligt intressanta tankar om marknadsföring och försäljning och hela hans idé utgår från tanken att vi ska arbeta med det som kallas Den gyllene cirkeln: börja med varför, sedan med hur och sist av allt med vad. Folk köper inte vad du gör - de köper varför du gör det, din tro på att det du kan erbjuda verkligen är bättre än något annat. Gå inifrån och ut i stället för som de flesta gör, utifrån och in.

Simon Sinek har en lista i sin blogg över vad som kännetecknar bra och dålig marknadsföring. Den är så klockren så jag måste ta med den här:

Bra marknadsföring erbjuder oss ett sätt att se världen.
Dålig marknadsföring erbjuder oss en produkt att köpa.

Bra marknadsföring talar för oss.
Dålig marknadsföring talar mot oss.

Bra marknadsföring börjar med en orsak.
Dålig marknadsföring börjar med ett mål.

Bra marknadsföring driver lojalitet.
Dålig marknadsföring driver transaktioner.

Bra marknadsföring främjar värderingar.
Dålig marknadsföring värderar främjandet.

Bra marknadsföring talar om för oss precis vad ett företag tycker.
Dålig marknadsföring talar om för oss vad företaget tycker att de vill att vi ska tro att de tycker.

Bra marknadsföring förför.
Dålig marknadsföring siktar.

Bra marknadsföring talar aldrig om priset.
Dålig marknadsföring talar alltid om priset.

Bra marknadsföring använder produkter för att berätta en historia.
Dålig marknadsföring berättar historier om produkterna.

Bra marknadsföring handlar om oss.
Dålig marknadsföring handlar om dem.

Bra marknadsföring inspirerar.
Dålig marknadsföring manipulerar.

Kan det bli enklare?

2011-03-22

Är otrohet svaret?
Precis som så många andra har jag retat upp mig enormt över en stor reklamkampanj som syns på stan nu. Det är på fullt allvar en dejtingsida där gifta människor kan gå in och hitta andra gifta människor att vara otrogna med.

Jag trodde länge att det måste vara ett skämt - det låter så outsägligt korkat så det kan omöjligt vara på allvar. Kanske är det en undersökning? "Låt oss se hur många människor som går in på sidan, så kan vi avgöra hur många som är beredda att vara otrogna mot sin partner." Eller? Men nej, det är tydligen allvar, och jag är stum av häpnad. Ett företag uppmuntrar folk att vara otrogna. De gör det till en affärsidé. Märkligare har jag knappast hört talas om. Och det är på allvar. Deras slogan går ut på att vi som är gifta ska göra livet levande genom att vara otrogna. Som att ett äktenskap betyder att livet är dött. Jag skulle säga att om livet är dött när man är i ett äktenskap betyder det enbart att man är gift med fel person och då finns det ett enkelt sätt att lösa det, nämligen att ta ut skilsmässa.

Jag vet av erfarenhet att otrohet är ett jävla skit i världen som inte förtjänar att finnas. Det förstör allt man någonsin hunnit bygga upp med en annan människa, det är fegt och uselt och förtjänar ingen medkänsla. Det finns ingen ursäkt för att vara otrogen. Har man en dålig relation går det utmärkt att avsluta den innan man ger sig in i en ny med någon annan. Jag har sett tillräckligt mycket av det här i min omgivning för att veta att det aldrig kommer något gott ur otrohet.

Företaget i fråga som marknadsför otroheten har tydligen fått rekordmånga anmälningar för kampanjen. Det är bra - det visar att vi ändå är många som inte tycker att det de står för är rätt eller ens acceptabelt. Så länge vi tänker så finns det hopp om oss trots allt.

2011-03-21

Något som lindrar
Ingen bra period nu. Jag har migrän var och varannan dag och idag är en sådan dag när den bara inte ger med sig. Jag tog en tablett i morse men nu kommer värken tillbaka. En tablett till i god tid innan träningen, jag får se om det släpper eller om jag måste avboka cykelpasset. Jag har ett par timmar på mig att känna efter och håller tummarna men just nu känns det inte lovande.

Den här migränen är ett litet helvete som jag har levt med i snart tjugo år. Jag har testat allt jag kan komma på som behandling, och vissa saker hjälper mer och andra mindre. Nu försöker jag vänja mig av vid min förebyggande medicin men just nu känns det som att jag måste börja ta den igen för att få bättre bukt med värken. I grund och botten vet jag att mina besvär är stressrelaterade men inte desto mindre är de extremt svåra att lindra med annat än starka tabletter. I början hjälpte vanlig Treo men numera är det de starkaste tabletterna på marknaden som gäller, och vissa gånger fungerar inte ens de. Tabletterna kan dessutom göra mig så oerhört trött och avtrubbad och det är ingen önskedröm att behöva ta dem

I mina värsta perioder har jag haft huvudvärk i genomsnitt sex dagar per vecka, eller så mycket som uppåt tio dagar i streck. Perioder som dem har jag knappt orkat ta mig igenom dagen och varit fullkomligt desperat efter ett sätt, vad som helst, som kan lindra värken och göra det lättare. Nu är det inte så illa längre, men det går upp och ner i perioder. Ibland bättre och ibland sämre. Just nu har jag en mindre bra period. Kanske kan jag övertala U att ge mig lite massage i kväll. Avslappning behöver jag, det vet jag. Och träning längtar jag alltid efter, men det kan jag bara göra om jag mår bra.

2011-03-21

Tillbaka igen
Förra veckan var hektisk. Ner till Schweiz på torsdag kväll, en intensiv workshop om koncernens nya webb hela fredagen. Intressant men extremt tröttande - vi satt hela dagen i ett konferensrum utan fönster, en våning under jord. Absolut inget syre och jag hade följdaktligen huvudvärk hela dagen och var fullkomligt slutkörd när jag väl kom hem sent på fredagkvällen. Men oavsett så känns det ändå roligt att jag är med i ett så pass viktigt arbetsprojekt som det här och det kändes som att de viktiga beslutsfattarna i projektet lyssnade och tog in mina synpunkter, även om det som alltid är mycket politik och prestige i allt som sägs och beslutas.

På lördagen var egentligen planen att jag skulle åka till PR på lite födelsedagsmingel på kvällen, men hon blev sjuk och blev tvungen att ställa in på morgonen. Oturligt eftersom hon ska börja på nytt jobb och dessutom resa till Dublin den här veckan, men för min del ändå ganska skönt att det inte blev av eftersom jag var så otroligt trött efter veckan och ärligt talat helst bara ville däcka i soffan med U som jag knappt sett på en hel vecka.

Lördagen blev med andra ord i stället en hemmadag. Vi åkte iväg till Ikea och köpte två rejäla vita ramar till våra fjärilar - de är så vackra och kommer att bli perfekta på väggen! Jag är glad att vi valde vita ramar i stället för svarta. Det gör att fokus blir helt och fullt på motivet, i stället för att göra själva ramen till en del av tavlan. Dessutom har vi ingenting annat som är svart i inredningen och det skulle göra ett lite hårdare intryck med svart mot den vita väggen. I kväll siktar vi på att få upp tavlorna och efter det kan vi känna in oss lite på vilken färg vi vill ha på mattan under vardagsrumsbordet - ska vi välja en ljus guldig beige färg och komplettera med färgstarka kuddar i soffan eller ska vi välja en stark röd matta som då i stället kommer att styra större delen av rummet desto mer? Väljer vi en röd matta kan vi bara ha de vita kuddarna i soffan som vi redan har där, men väljer vi en neutral matta kan vi i stället vara desto friare i olika färger på accessoarer. Men vi märker när tavlorna är på plats vad som funkar bäst.

Förutom ramarna spanade vi dessutom på en två meter hög palmliknande krukväxt som vi skulle vilja ställa vid soffan, men köpet föll på att vi helt enkelt inte skulle kunna frakta hem växten i vår lilla bil. Vi får avvakta tills vi kan låna en större bil och ta det då i stället. Kvällen tillbringade vi i soffan med filmen Shrek 3, som vi köpte i Quito. Den är alltid lika rolig och var precis lagom för kvällen!

Igår förmiddag åkte U iväg till TM och JL för massagebehandling av JL. Jag är grymt avis - jag håller på att längta ihjäl mig efter en riktig massage och är faktiskt sugen på att boka en behandling hos JL jag med. Men frågan är lite delikat eftersom JL är ihop med TM. Jag vet helt enkelt inte om hon skulle tycka att det känns konstigt att JL masserar mig. Kanske bryr hon sig inte alls och kanske gör hon det. Jag skulle gärna vilja veta säkert att det är OK för henne innan jag bokar in något. JL skulle ju aldrig säga nej om jag bad om en behandling, men som sagt TM måste vara med på noterna också. Det är viktigt, jag vill inte trampa henne på tårna ens av misstag.

När U kom hem var det avfärd direkt, U till AP och jag till Maja och mina föräldrar. AP behövde som vanligt hjälp med allt möjligt och hon vill fortfarande helst inte att jag kommer dit när hon är så pass handikappad som hon nu känner sig. Det är som det är och jag antar att hon kommer att släppa det där med tiden - åtminstone hoppas jag på det. Men jag åkte till min egen familj i stället och fick lite gostid med Maja i stället. Hon är så liten och söt och hon både spann och satt i min famn och gosade in sig med huvudet under min haka. Jag skulle verkligen vilja ha mer tid med henne. Jag och mamma och pappa tog en skön promenad ner mot Norrvikensjön också och det var härligt och vårligt så länge det var sol och vindstilla. Det är positivt att mina föräldrar är så aktiva trots att de är över 70 år gamla. De är ute och går flera kilometer ett par gånger varje dag och det är perfekt att de håller igång så mycket. Jag ska absolut bli likadan när jag är så gammal!

Igår kväll fixade vi lite vår på balkongen också. Vi tog ner balkongbelysningen och tog fram utemöblerna. Vi har ett extremt behov av att tvätta fönstren dessutom och det kanske vi kan ta nästa helg. Nu när solen ligger på går det knappt att se ut genom dem - det är för hemskt! Verkligen något att ta tag i snart! Det är lustigt - trots att vi nu i princip inte har något stort att ägna oss åt så har vi alltid lika fullt upp som vanligt. Det är små framsteg men det är svårt nog att få tiden att gå ihop - våra liv i ett nötskal, kan man säga!

2011-03-17

Tid för tystnad
Igår fick jag veta att jag ska få en ny kollega, eller rättare sagt en kollega som byter tjänst och flyttar ner till samma kontorslandskapsdel där jag sitter. Jag kan inte säga att jag jublar. EB delar rum med honom idag och från henne har jag fått höra att han är högljudd och slänger sexskämt omkring sig dagarna i ända. Det låter lagom kul och eftersom jag redan nu sitter i den klart mest högljudda delen av kontoret känner jag mig nästan färdig att ge upp vid det här laget. Inför vår kontorsflytt - när den nu blir av - hade jag hoppats att sitta ihop med killarna i produktutvecklingen eftersom de med ett undantag i princip är ganska lugna av sig. Men nu ska den nye killen tillhöra deras grupp och därmed blir situationen helt annorlunda. Jag vet inte vad jag ska göra nu eller hur jag ska orka.

Idag är jag åter dödligt trött, har huvudvärk och ska dessutom åka ner till Zürich för att delta i en workshop. Det blir sen kväll med middag idag och sedan en heldag med full koncentration och sen hemkomst i morgon. Det är roligt att få vara med i projektet, som påverkar hela koncernen, men just nu har jag inte ett dugg lust att åka ner.

På senaste tiden har jag känt mig inspirerad att träna mer och nu har jag nog kommit på ett sätt att få till det. Jag ska fortsätta med mina vanliga pass: cykel på måndagar och onsdagar och body pump på torsdagar. Men jag ska dessutom lägga in styrketräning på gym på tisdagar och core före cykelpasset på onsdagarna. Då får jag till en bra träningsdos som faktiskt känns realistisk att kunna genomföra.

Gårdagens träning gick bra men förutom den har det inte hänt så mycket mer än att U kom hem från Dalarna sent på kvällen. Jag hoppas vi får mer tid till att umgås i helgen, men det kommer så klart att vara full fart även då med allt som ska hinnas med. En tur till Ikea lär det i alla fall bli, för att köpa ramar till våra fjärilar. Vi velar mellan svarta och vita. Själv lutar jag mest åt vita - förstås - men vi får se vad som funkar.

2011-03-16

Mer livsglädje
Den sista tiden har varit ganska tung på flera sätt. U har det tufft med både sin mamma AP som sitter isolerad hemma med bruten fot och är deppig och tycker allt är hopplöst. Dessutom har han sin mellanbror LP som är helt under isen nu och som de knappt vågar lämna ensam en gång. Han har helt tappat greppet, är djupt deprimerad och hela hans verklighetsuppfattning är skev och nattsvart.

Både U och storebror BP känner att de nu har hela familjens väl och ve på sina axlar och de lägger all sin lediga tid hos mamma och bror. U är med andra ord inte heller någon muntergök numera. Han är trött och deppig och har inte lust med mycket. Dessutom får han dåligt samvete om han inte ägnar fritiden åt sin familj - lite på samma sätt som jag känner inför min egen familj också.

De senaste veckorna har jag varit varje helg hos mina föräldrar. Det är egentligen inte mer än rätt och framför allt vill jag tillbringa så mycket tid jag kan med Maja nu när hon är dålig. Jag vill inte vara borta från henne mer än en vecka eftersom jag vill att hon ska minnas mig från gång till gång när jag kommer dit. Hon är så gammal och jag vill inte göra henne förvirrad och orolig utan bara trygg och lugn och lycklig så gott det går. Jag kan helt enkelt inte motivera för mig själv att prioritera mig själv och min fritid framför Maja och familjen, och U känner likadant inför sin familjesituation.

Igår sa i alla fall U att vi måste boka in lite roliga saker framöver för annars går det inte. Vi deppar ihop båda två, och det får ju inte hända. Vi får inte tappa taget vi också. Nu ska vi med andra ord börja boka in alla upplevelser vi fick i bröllopspresent. Vi ska gå och äta brunch, göra vår takvandring, åka Skyview och annat trevligt. Dessutom ska vi göra fint hemma och få till det där vackra hemmet som vi drömmer om. Vi närmar oss bit för bit och det kommer bli bra när det blir klart. Vi måste se till att ha en fin och glad vår så gott det går, trots att mycket annat ligger i mörker nu.

2011-03-16

Det här som kallas serviceyrken
Jag förvånas ständigt över hur många människor som arbetar i så kallade serviceyrken och som samtidigt inte verkar ha den blekaste aning om vad ordet service betyder. Service verkar ofta i deras öron betyda otrevlig attityd, kasst bemötande, evighetslånga väntetider och total nonchalans. Kanske borde de byta jobb i stället? Börja arbeta med enbart maskiner eller något sånt?

Min senaste dåliga serviceupplevelse har jag precis haft med upplevelseföretaget Greatdays, där vi fick ett presenkort på vår bröllopsdag. Vi vill byta till en annan upplevelse än den vi fick, men efter det usla bemötande jag nu fick av företaget har jag mest lust att riva sönder presenkortet och slänga det i ansiktet på personalen.

När jag satt i telefon med skitföretaget fick jag däremot en upplevelse av det här med att ha ett eget kontorsrum, som jag inte har haft på många år. Jag kunde tänka och koncentrera mig - helt fantastiskt. Alla chefer som sitter i egna rum och som tycker att stora landskap är toppen för personalen borde byta plats med mig för en dag. Mer ineffektiv arbetsmiljö finns inte.

2011-03-16

En vanlig dag
Igår efter jobbet bröt jag mina vanliga rutiner och gick och tränade - på gym, inget pass, bara maskiner. Det gör jag i princip aldrig - faktum är att jag tycker det är ganska tråkigt - och trots min träningsvana i andra sammanhang känner jag mig lite som en nybörjare. För många år sedan körde jag mycket gymträning, men numera blir det annars bara pass. Men faktum är att det gick bra, jag körde bara överkropp vilket ju är det jag mest behöver komplettera med ändå. Trots att det var lite småtråkigt så var det ändå en positiv känsla att jag faktiskt i alla fall tränade och jag tror nästan att jag ska ta detta som en vana så ofta som möjligt på tisdagar: gå och styrketräna lite för mig själv. Det behöver inte bli något superpass, men bara själva grejen att jag kommer iväg och gör det - det är bra nog och då kommer jag dessutom upp i fyra pass per vecka vilket alltid är bättre än tre.

U är i Dalarna på jobb igen så jag hade en egen kväll hemma. Jag åt middag med min bok - jag håller flera år efter alla andra på att ta mig igenom Stieg Larssons Millenium-triologi. Jag fungerar så att om alla andra höjer en viss sak till skyarna så tapppar jag lite intresset för det. I stället för att själv känna att "jag måste också" så väntar jag hellre till dess att folk har slutat prata om det. Då kan jag skapa en egen bild i stället för att bara tycka vad alla andra tycker. Böckerna är hyfsat bra - de två sista böckerna är klart bättre än den första - men jag har svårt att förstå den enorma haussen som har varit, så fantastiska tycker jag inte att de är. Jag är däremot inte ett dugg intresserad av att se filmerna eftersom böckerna ju alltid brukar vara bättre.

Annars var det en typisk tisdag. Lite ekonomigenomgång, vattna blommor, få ordning i hemmet. Som vanligt när U är borta sov jag oroligt. Jag är så van att ha honom vid min sida varje natt så det känns konstigt att sova ensam. Jag hoppas att jag aldrig behöver vänja mig vid det. Det blir skönt att ha honom hemma igen i kväll.

2011-03-15

En vacker värld
Ibland, som just nu, slår det mig vilken fantastisk planet vi lever på. Här finns så mycket mer än vi någonsin kan föreställa oss - natur och djur och människor och kulturer av så många skiftande slag, och ändå är vi alla en enhet. Vi hör alla ihop. Världen är inte indelad i olika småbitar, utan det är en helhet som alltid är tillsammans, hur olika varandra vi än kan inbilla oss att vi är. Jag har snart besökt en fjärdedel av världens länder, men ju mer jag reser desto mer inser jag bara hur mycket som finns kvar. Just nu drömmer jag om Botswana och Sydafrika, Argentina, Brasilien, New Zealand och Australien... Jag blir aldrig klar med att resa. Jag längtar alltid vidare, drömmer mig ständigt bort till nästa upplevelse. Världen kan vara fantastisk och jag vill se allt som finns, minnas allt det goda som finns att minnas.

2011-03-15

Vänner som kommer och går
Nej, jag är inte gravid. Nu vet jag. Och jag vet också att min kropp faktiskt är ganska så regelbunden, trots flera år med p-piller. Nästan till min egen förvåning känner jag mig besviken. Jag antar att det är för att jag liksom nu har ställt mig in på det här: nu ska vi göra det, nu kör vi. Jag är så van att kunna planera allt och nu måste jag vänja mig vid tanken på att det här blir som det blir. Så är det, bara att försöka igen. På något sätt har jag känslan att om det inte går direkt så kommer det bli svårt. Men man vet inte, som sagt. Livet går inte att planera.

Och på tal om ingenting känner jag för att bomba SAS Eurobonus. Krångligare system har jag aldrig varit med om. Det går aldrig att registrera poäng på rätt sätt, det är alltid problem och samtal och blanketter och frågeformulär som inte ger svar på någonting. Jag är tvärless och funderar på att gå ur systemet och strunta i poängen bara av ren utmattning. Svensk effektivitet, jo tjena! Inte i det här programmet!

Träningen igår gick bra och i kväll ska jag gå till gymmet och köra ett lite lättare styrkepass - bara överkroppsträning och bara hantlar och maskiner. I och med att jag reser till Zürich på torsdag så missar jag mitt vanliga styrkepass då och då får jag kompensera med det här i stället. Det blir bra, det är lite variation från det vanliga.

KGH jobbar sin sista vecka hos oss och just nu känns det bara bra att hon slutar. Det är bara jobbigt att ha henne här på kontoret. Hon hälsar inte längre på mig och jag har märkt att hon och EB numera går själva på lunch utan att fråga mig. Det har ju annars alltid varit så att vi har kört tjejluncher tillsammans allihop, men inte längre. Jag vill inte gärna tro att EB är lika omogen som KGH och framför allt har hon såvitt jag vet inget skäl att inte vara vän med mig. EB är mer bara stängd - hon kan verka jätteöppen och sprudlande men i verkligheten känner jag henne inte alls. PR har tydligen samma uppfattning - intressant eftersom de två ju har umgåtts mer än jag och EB. Men KGH beter sig illa och med tanke på hur jag har hört henne prata skit om andra så kan jag bara alltför lätt föreställa mig att hon kör samma race emot mig nu. I och med det är jag bara glad att hon försvinner för nu suger hon bara energi från mig.

Jag minns hur det var med MD och SS när jag träffade U. MD, som var min närmaste vän då, slutade höra av sig. Hon svarade inte när jag hörde av mig till henne och jag fick av SS höra att de två hade hittat på saker tillsammans, sånt som vi normalt skulle ha gjort tillsammans alla tre. Men när jag inte längre var singeltjej så var jag inte intressant. Jag och MD har inte haft kontakt på flera år nu. När jag insåg vad hon gick för i verkligheten släppte jag taget om henne och sedan dess har vi inte hörts av. Det är alltid tråkigt att upptäcka att personer man har trott varit ens vänner i verkligheten inte bryr sig det minsta, men sånt händer och det är värst för personerna som gör så. De blir ensamma till sist och det är deras förlust, inte min.

I kväll ska jag gå och hämta ut paketet med våra fjärilstavlor. Det blir spännande, jag hoppas de är fina!

2011-03-14

Tävling hos The Daring Heart of Helen!
Helen med finaste bloggen har just nu den perfekta vårtävlingen: hudvård från Clinique. Det är godis för en vintertrött hud och precis vad jag behöver till våren! Jag måste så klart vara med och håller tummarna stenhårt för att kamma hem vinsten!

2011-03-14

Hemmafrutrenden
Jag läste en artikel i morgontidningen om den pågående hemmafrutrenden. Det är intressant för jag känner igen det så otroligt väl, inte minst genom bloggar jag själv följer. Det handlar mycket om att gå hemma och piffa och dona, dekorera och skapa fina saker själv. Det handlar om att ha de rätta märkena på kuddar, tofsar, ljuslyktor och skålar. Det handlar om att ta hand om barn, för barn måste man ha, och att vara en mästare på att baka enligt förebilden Leila Lindholm. Dessutom ska man ha rätt utseende: rätt märke på myskläderna, mycket volanger och rosetter, boho och shabby chic och rätt märke på gummistövlarna. Det är helt enkelt en riktig hemmafrutrend som många lever efter, och enligt en undersökning är tydligen de ivrigaste förespråkarna kvinnor som är födda på 1980-talet, alltså generationen efter min egen.

Artikeln i tidningen nämnde även familjesiten Familjeliv, där jag själv varit inne några gånger. För egen del kan jag väl säga att jag har tröttnat på Familjeliv redan innan jag knappt hunnit börja. Enligt min uppfattning är det en samling för mammor som alltid vet bäst, oavsett vad det handlar om. Hur skulle jag kunna ha en riktig uppfattning om mig själv? Glöm det, i stället är det tusentals kvinnor som aldrig har träffat mig som betydligt bättre vet vad jag borde tänka och känna och som vet hur barn ska uppfostras och vad som är bäst i alla lägen. Om jag dristar mig till att så mycket som andas om att jag faktiskt tycker annorlunda, då kan jag bara förvänta mig en utskällning över att jag som inte är en riktig mamma kan tro att jag möjligen kan veta något om någonting alls. Sånt är inget för mig, tack, jag går hellre vidare med mitt liv i den verkliga världen som jag lever i!

Ett oerhört intressant fenomen är det i alla fall, det här med hemmafrutrenden. Är det en motreaktion mot årtionden av kvinnor som kämpat för att komma framåt i karriären? Är det hit vi har kommit nu? Tillbaka till det vi en gång kämpat så hårt för att kunna lämna? Det är en riktig samtidsbetraktelse jag befinner mig i och jag följer fortsättningen med spänning.

2011-03-14

Vad framtiden bär med sig
PR har varit hos sin kanske nya pojkvän i Düsseldorf under veckan. Jag har hållit tummarna för henne - han har varit och hälsat på henne här i Stockholm och då gick allt bra, framtiden verkade positiv. Men nu hörde hon av sig och lät inte glad och jag fick dåliga vibbar av hennes ton. Senare på kvällen skrev hon att han har talat om att det inte känns helt bra, det blir ingen fortsättning för dem. Hon är ledsen och dumpad igen och jag sörjer för hennes skull. En så underbar tjej som hon är och så blir det bara fel gång på gång. Jag har själv varit där och vet så väl hur det känns och jag vet också att det inte går att säga eller göra rätt saker för henne. Jag kan bara övertyga henne om det självklara och det är att det som händer PR inte beror på henne. Det är inte hennes fel. Men det är svårt, det vet jag så väl.

Den här veckan ska jag enligt kroppens schema få min mens, om jag inte har blivit gravid vill säga. Jag tror inte jag är gravid - det känns inte så. För det borde väl kännas annorlunda på något sätt? Eller händer det bara? Jag har aldrig varit så där helt regelbunden i kroppen, så jag vet inte exakt när det borde vara dags, men det lär väl märkas.

Tyvärr har vi stött på ett problem, jag och U. Nu när jag inte längre äter p-piller borde min sexlust komma igen med full kraft, för så brukar det vara. Men den här gången har det varit annorlunda. Nu när det är fokus på att bli gravid känns det mer som en plikt, något som bara ska göras. Inget lust- eller glädjebetonat längre utan bara få det gjort, liksom. Jag sörjer över det för det är inte så här det har varit mellan oss förut. Det måste finnas ett sätt att tänka annorlunda, att känna mer, men jag har svårt att slappna av och vet inte hur jag ska göra just nu. Men det kanske blir bättre. Det måste det bli, på något sätt.

2011-03-14

Goda vänner och egen tid
Det blev ingen utgång i fredags. U var helt enkelt för trött efter veckan och ville helst vara hemma, så vi åkte och storhandlade och hade sedan en skön kväll för oss själva. På lördagen gav sig U ut i stället, årets sista skridskotur tillsammans med JSk, medan jag var hemma och fixade och donade. Jag uppskattar min egna tid också, att bara få vara som jag vill.

Jag har försökt inventera vårgarderoben lite och som vanligt konstaterat att jag har på tok för mycket kläder. Det krångliga är väl att allt inte är bra köp - jag har en historia av att ha gjort diverse impulsinköp när jag verkligen har tyckt mig behöva något speciellt. En del av det har blivit bra, men långt ifrån allt, och numera försöker jag verkligen tänka mig för lite extra innan jag investerar i nya saker. Jag är ute efter klassiker som håller länge och har kommit till en punkt i livet när jag hellre betalar lite mer för lite färre saker än tvärtom. Inte till orimlighetens gräns men någotsånär i alla fall.

Jag hann med lunch och en promenad innan U kom hem, och sedan tog vi itu med att städa och förbereda inför kvällen. Lördagen till ära hade vi middagsbjudning hemma. Vi hade bjudit in HB och ÅD, TM och JL, JP och AH. Det var lite av en chansning eftersom de kommer från helt olika delar av vår bekantskapskrets och inte känner varandra alls, men det blev en toppenkväll faktiskt - massor av skratt och prat och vinet och drinkarna flödade. Maten blev kanon: en förrätt på stående fot med bruschettor med tapenade, en med ruccola, chèvre och honung och en klassisk italienare med hackad tomat, basilika och vitlök och mozzarella. Supergott och en perfekt start. Till varmrätt körde vi risotto med champinjoner, broccoli, sparris och massor av parmesan, och till efterrätt en supergod och fräsch dessert med turkisk yoghurt, björnbär, hallon, maränger och vit choklad. Helt klart lyckat och jag tror alla var lika nöjda!

Efter allt vin var vi allt annat än pigga på söndagen och det var tur att vi inte hade några ansträngande planer. Jag gjorde mitt regelmässiga besök hos Maja och mamma och pappa och U åkte till AP för att hjälpa henne och hålla sällskap. Maja har svårt att gå i trapporna nu ser jag, hon går liksom stelt och det skär i mig att se henne så. Jag vill inte för något i världen att hon ska ha ont och må dåligt och det gör så ont att se det. Ibland är man så maktlös, oavsett hur väl man vill någon.

Jag har tittat och tittat på skräckbilderna från Japan och det är så stort så det knappt går att ta in. Mot naturen har vi inget skydd, där kan vi bara hoppas på det bästa.

2011-03-11

Vårkänslor!
Vilken vårdag vi har idag! Igår var det ruggigt och snöblandat regn, och idag är det förvisso rejält blåsigt ute - men himlen är klarblå och solen värmer verkligen. Det är ett annat ljus ute och det är vår i luften. Äntligen!

2011-03-11

Utvilad och ännu starkare
Äntligen en natt med bra och tillräcklig sömn! Idag känner jag mig som en ny människa jämfört med gårdagens bottennapp. Men jag jobbar ändå hemifrån - så skönt att ha den möjligheten och så skönt att slippa ifrån det ständiga ljudet i kontorslandskapet. Nu lyssnar jag på musik i stället och det är en skön avkoppling. Jag har konstaterat att jag nästan helt har slutat lyssna på musik hemma annars - efter en arbetsdag vill jag bara ha tystnad och lugn...

Träningen igår gick bra. Vi körde nya programmet men jag vågade ändå friskt och langade på två kilo till i benpress. 27 kilo, det är inte dåligt! Min största utmaning är att orka lyfta stången över huvudet och lägga den på plats - sedan är själva benträningen ingen jätteproblem. Jag undrar hur högt jag egentligen skulle kunna gå? Det är spännande att se men helt klart har jag mer benstyrka än jag själv trodde. Överkroppen var däremot tyngre, i vanlig ordning. Programmet fokuserar mycket på axellyft och det är ju inte direkt min starkaste sida, så där blev det som vanligt en kamp för att orka.

Annars har det inte hänt mycket. Jag har titta på hela fyra olika denimklänningar och den som ligger bäst till just nu är en klassisk mörkblå skjortklänning från Mexx. Jag har nog i grund och botten alltid varit en jeanstjej och det är ju bara positivt om jag kan göra den looken lite mer kvinnlig och klassisk. Sånt gillar jag och det är en stil som är hållbar i många år. Värt att tänka på.

I kväll blir det kanske en tur ner till Södertälje för att träffa TF och USO som är här på besök från Skåne. Vi får se om U orkar, han har haft en fullspäckad vecka och kanske helst bara vill däcka i soffan i stället. Det blir bra vilket som.

2011-03-10

Sömnbrist
Åh så trött jag är idag. Två morgnar på raken med frukostseminarier och dålig sömn på det, det sätter sina spår. I morgon är det jag som jobbar hemifrån. Jag säckar ihop totalt annars.

Jag körde ett bra cykelpass igår, även om det var grymt tungt som vanligt. Men hård träning är bra träning och jag ska inte göra sämre ifrån mig på styrkepasset i kväll. Kanske är det nytt pass den här veckan och jag ska sikta på att lägga på två kilo till på benpressen. Jag vet att jag klarar det - jag är stark!

Vår fina bräda från Ylva Skarp kom igår. Den är jättefin i verkligheten och blir perfekt i hallen. Jag ska försöka få upp den på väggen i kväll. Till kvällen ska jag dessutom handla inför helgen, och försöka få tag i fler snygga pärmar till arbetsrummet. Jag är innerligt trött på röran nu när allt är i olika färg så det ska bli bättre. Vi har börjat men vi behöver fler pärmar. Jag förstår inte hur vi kan ha så evigt mycket papper men det är som det är.

Jag har länge gått och suktat efter en denimklänning, eller något liknande. Nu har jag hittat ett par möjliga alternativ, dels en helt oväntat på Flash där jag i princip aldrig handlar något, och dels en volangig variant från Lindex. För mycket volanger kanske? Eller för kort? Men jag ska prova i alla fall. Kanske blir det ett köp. Tydligen är vida byxben på väg tillbaka igen - bra för mig som passar bäst i sådant, men typiskt när jag äntligen har lyckats hitta smala jeans som passar. Men variation förnöjer ju.

2011-03-09

Stora nyheter
Jag har just pratat med C. Hon gav mig den stora nyheten att hon är gravid och ska ha sitt andra barn i oktober. Det betyder att jag blir moster igen - roligt! Hon berättade också att hon fick missfall i vecka sju i november förra året. Det har hon aldrig nämnt förut och det visar bara hur lite man vet även om sin närmaste familj. Det är i alla fall glada nyheter att hon förhoppningsvis ska få ett barn till nu och det är helt klart en nyhet som jag har väntat på att få höra. Jag håller tummarna för att allt ska gå bra och ser fram emot att möta min nya släkting!

2011-03-09

Ett annat liv
Igår hade jag en effektiv kväll. Jag promenerade förbi veterinären och köpte kattmat på hemvägen - dyrt är det men fröna fullkomligt älskar den där maten och i morse var skålen renskrapad!

Efter middagen hade jag en arbetskväll: putsade alla tre paren vinterstövlar, tvättade bort en fläck på min vita dunjacka och hängde ner både den och den svarta i källaren, hämtade upp ett par tunnare kappor, bytte ut vantar och halsdukar mot lite tunnare varianter, bytte kattsand, gick ut med soporna... Full fart hela kvällen och jag varvade ner i soffan först framåt niotiden när migränen kom smygande.

Jag hamnade framför programmet Dansbanan i Täfteå som jag aldrig har sett förut. Det var fantastiskt: en serie om en dansbana någonstans utanför Umeå och de människor som kommer dit på lördagarna för att dansa och träffa varandra. Det är så otroligt långt ifrån Stockholm och det cityliv jag lever här, och det är liksom rörande att se hur de har det. Det är så mycket enklare på något sätt. Alla känner alla, man dansar och det är liksom inte så mycket som spelar roll. De ser ut på ett helt annat sätt än vi gör här. Stil och trender och shopping är inte så viktigt, eller så är det kanske det, men det i alla fall något helt annorlunda än det vi har här nere. Tjejer i min egen ålder med håret fullt av vita rosetter och korta kjolar med volanger som antagligen känner sig jättefina, män i övre medelåldern som lever ensamma och som ser fram emot en danskväll med Lasse-Stefanz som sommarens stora höjdpunkt. Det är rörande och så supersvenskt på något sätt, och det är ett liv som jag faktiskt aldrig har upplevt. Om vi hade bosatt oss på gården i Ångermanland hade det säkert varit mitt liv också, men nu blev det inte så.

Efter dansbanan såg jag ett program om hundcoachen Cesar Millan - tänk vilket drömjobb han har! Att få arbeta med att rehabilitera djur måste vara bland det mest givande man kan ägna sig åt. Den här gången handlade programmet om en hund som var så rädd, så rädd att han knappt vågade gå ut. Människor och djur gjorde honom fullständigt panikslagen, men efter flera månaders träning och ett liv där han bara fick vara hund och leva med andra hundar mådde han bra och var tillgiven och social. Det är underbart att se och jag som älskar djur mer än något annat sitter alltid med tårar i ögonen framför sådana program.

Idag är det onsdag och träning igen. Sedan ska jag försöka fortsätta på min effektiva trend och förhoppningsvis få en hel massa gjort under kvällen.

2011-03-08

Tävling hos Malenami!
Glada favoritbloggen Malenami lottar just nu ut goodiebags från Nordljus som ju har allt och lite till. Mängder av fina märken och saker hittar man där men min favorit är ändå Tine K Home - typiskt bloggvärlden men sån är jag!

2011-03-08

Nyklippt och nerstänkt
Jag smet iväg till frisören på lunchen och lyckades få en drop-in-tid direkt. Skönt att få det gjort. Annars är jag inte något stort fan av att gå till frisören. Hur ofta jag än går dit får jag alltid höra att oj, vad slitet det är i topparna, vi måste ta minst fem centimeter! Den här gången har det gått kanske tio veckor sedan senaste besöket och trots det måste fem centimeter bort. Jag vet att håret ser fräschare ut men det är tröttsamt att ständigt bara ha den där tråkiga mellanlängden, mitt på ryggen, inte längre, inte så där riktigt långt som jag skulle önska.

Efter frisörbesöket tog jag en kort sväng in på Esprit. Där fanns en massa vårfint och jag blev shoppingsugen förstås, trots att jag har kläder så jag snart kan öppna affär och börja sälja. Kanske är det den analkande våren som ger mig suget efter att förändra och förnya - ut med det gamla, mörka och in med det nya, ljusa och lätta. Esprit har flera fina mörkblå chinos i sin webbshop, men de fanns inte i butiken. Däremot en jättefin sommarklänning som jag absolut skulle kunna bära längre fram, men det blev inget köp ändå. Dessutom en fin chambray-skjorta och en underbar ljusblå som jag mer än gärna skulle lägga vantarna på. Men för att göra det måste jag ut med något annat, så är det ju. Jag kämpar med det här - inte köpa något som jag inte behöver, och då blir det svårt. Men jag ska vara envis och göra mitt bästa i alla fall. Jag vill bli mer skjort- och blusperson än t-shirtperson. Det har varit mitt mål länge och största hindret är att jag tycker det är så fantastiskt tråkigt att stryka. Det är ett gissel.

På vägen tillbaka till jobbet blev jag totalt nerstänkt av en arrogant, självupptagen bilförare i alltför stor bil. Sånt gör mig helförbannad och jag önskar att jag hade hunnit uppfatta registreringsnumret så att jag hade kunnat skicka en räkning på kemtvätt. Idioter finns överallt, inte minst på vägarna.

2011-03-08

Börja om från början
Idag kom Högskoleguiden ut tillsammans med morgontidningen. Som alltid tycker jag det är spännande läsning, trots att jag inte har några planer på att börja studera igen. Men jag kan tänka tillbaka på den tiden ändå, minnas känslan av att ha allt framför sig, och fundera över hur jag hade gjort idag om jag hade fått välja igen.

Jag hade inte valt en annan inriktning i grunden - kommunikationsvetenskap och marknadsföring är fortfarande det jag vill arbeta med. Men jag hade valt mer språk, inte bara tyska som jag nu valde, utan även spanska. Och jag hade velat ha minst en termin utomlands, helst mer, ett år kanske. Samma sak med jobb. Jag hade försökt välja mer rätt från början, i stället för den krokiga väg framåt som det nu blev. Jag hade gärna jobbat utomlands några år också, bara för att se mer av världen. I grund och botten har det ändå blivit bra, även om jag har erfarenheter jag hade velat ha mer av och andra som jag helst hade sluppit helt.

Träningen igår var grym. Samma korta snabba intervaller som förra veckan och jag var fullständigt slutkörd redan efter första omgången. Helt galet och jag fick verkligen kämpa mig igenom hela timmen. I morgon är det dags igen! Jag har funderat över hur jag kan få in mer träning i vardagen. Kanske börja köra hemma med mina hantlar ett par gånger i veckan? Jag tror inte jag behöver mer träning för benen, men däremot gärna för armar och axlar och bröst. Så mer hantelträning och mer promenader till och från jobbet ska det bli. Nu börjar det äntligen bli vår och varmare väder på allvar och det gör också att det blir lättare att ta de där promenaderna - det är ju trevligare om man slipper frysa hela tiden.

I kväll har jag i alla fall ingenting inbokat på gymmet, utan promenad hem och så lite hantlar hemma får det bli. Däremot ska jag gå och klippa mig. Det har gått några måander sedan sist och nu när jag har riktigt långt hår har jag en tendens att ständigt sätta upp det i knut, fläta eller åtminstone tofs. Det är typiskt, ju längre hår jag har desto mer sällan går jag med håret utsläppt. Kanske är det därför det är så bra med långt hår för mig, jag kan bara slänga upp det snabbt och slipper fundera över att föna och fixa och ha mig, sånt som jag aldrig orkar hålla på med ändå. Men en uppfräschning behövs och det blir bra att få det gjort.

2011-03-07

Tävling hos En Odd Molly-holics bekännelser!
Jag är med och tävlar om valfritt plagg från Ester Eleonora och Creative Lounge hos En Odd Molly-holics Bekännelser. Jag har inget plagg av det märket tidigare, men tunikan Josefine skulle gärna få hänga i garderoben - snygg till jeans nu till våren!

2011-03-07

En bra helg!
Den här helgen har det varit full fart. Vi började redan i fredags med tjejmiddag hos PR. Roligast var att träffa GA och tråkigast var att åter igen inse hur ytlig KGH är - hon dömer helt på fullt allvar ut folk grundat på hur de klär sig och ser ut. Det är så långt ifrån mig och jag är glad att jag inte tänker likadant. Hon är trevlig på många sätt, men lyser samtidigt igenom som väldigt osäker och jag skulle tro att det är det som gör att hon behöver maskera sig med attityd i stället. Men kvällen var i alla fall väldigt trevlig, mycket prat och skratt och alldeles för mycket vin i vanlig ordning.

Jag som brukar våndas över att jag shoppar så mycket kläder insåg i alla fall i fredags att jag är långt ifrån värst. EB berättade att hon har omkring 25 par vinterstövlar och att hon en gång handlade sju par skor bara på en lunchrast. GA har en historia av att ha köpt kläder från Asos för flera tusen kronor varje månad, och att PR har en enorm garderob vet jag redan - jag har knappt sett henne i samma kläder två gånger under alla år vi känt varandra. Skönt att höra, det får mig att känna mig bättre på något sätt! Men GA sa precis det jag själv brukar tänka, att man nästan kan bli äcklad av att se hur mycket kläder man har. Jag hinner inte ens använda allt och rensar ständigt, bara för att jag är så trött på att se högarna med kläder. Jag beundrar personer som nästan aldrig shoppar nytt, utan som gör bra, klassiska investeringar som håller år efter år och som sedan klarar sig med det. Sådan vill jag vara, men det är långt ifrån mig i verkligheten - tyvärr. Jag försöker och misslyckas ständigt.

På lördagen mådde jag som jag förtjänade, som man brukar säga - seg och trött och tung i huvudet. För mycket vin sätter sina spår, särskilt nu när jag så sällan dricker mer än ett par glas. Jag hade en hemmadag och fick faktiskt en hel del gjort, trots att jag var seg. Jag tog en promenad i solen och blåsten, städade, gick igenom min garderob och rensade lite till - två skärp och en kjol åkte ut. Dessutom beställde jag våra fjärilar och brädan med text som ska bli en överraskning för U. Jag hoppas på snabb leverans och på att vi blir nöjda med inköpen. Det är verkligen dags att få vårt hem klart nu.

På kvällen var vi hos PH och CE på middag. Det var premiärträffen med deras lilla dotter, som fortfarande inte har något namn. Hon var söt men jag hade svårt att se vem hon var lik av dem - hon hade liksom ett helt eget utseende. PH och CE var i alla fall avslappnade som tur var. De verkar coola i föräldrarollen och verkar inte ha förändrats alltför mycket. Den positiva förändringen är kanske då att de har släppt på garden lite - det spelar inte så stor roll om det är städat eller om maten är klar när gästerna kommer, och det är helt OK att gå osminkad trots att man har besök. Det är skönt att se!

Igår åkte U till sin mamma och jag åkte till mina föräldrar och Maja. Det blev ett bra besök för min del, trevlig lunch och ostkaka till efterrätt. Jag och pappa fick gemensamt bort en massa tovor ur Majas päls, fast bakbenen gillar hon inte alls och där fick vi låta det mesta vara till nästa gång. Det svåra är att Maja blir så ledsen och stressad av pälsbehandlingen, och efteråt fick jag gosa och trösta och vi gav henne extra god mat som hon åt upp direkt. Lilla Maja, jag vill göra allt för henne och jag tror någonstans att hon också förstår det.

U hade en desto tuffare eftermiddag hos AP. Hon mår riktigt dåligt efter att ha brutit foten, tycker att precis allt är skit och ser ingen mening med att leva. Hon är bitter och självömkande och ledsen och U känner sig maktlös. Han gör det han kan, men han kan inte göra allt. Jag har ingen lösning heller, mer än att AP måste hitta positiva saker, hon måste se att livet inte bara är nattsvart utan att det faktiskt går att vara glad över det man ändå har kvar. Lättare sagt än gjort, men livsnödvändigt ändå.

Efter föräldrabesöken möttes jag och U upp vid Edsviken. Det var dags för min skridskopremiär! Läskigt och vingligt var det, men jag lyckades ändå åka ett par kilometer - mest genom att staka mig fram som på skidor, men ändå, jag höll mig på benen i alla fall! Det lär säkert bli fler turer, fast helst då med lite stadigare pjäxor än gårdagens. Men jag är stolt över att jag gjorde det i alla fall!