2011-03-22

Små steg framåt
Träningen igår gick sådär. Min huvudvärk gjorde allt svårt och jobbigt, jag kände mig stundtals yr och illamående och vågade helt enkelt inte satsa helt och fullt. Passet var svårt också: trappträning där vi börjar på en lägre nivå och sedan går upp mot tuffare och tuffare motstånd. Det kräver disciplin och bra koll på kapacitet, pulsnivå och dagsform och jag vet att jag absolut kan göra bättre ifrån mig. I morgon blir det revansch hoppas jag!

Hemma ägnade vi oss åt våra tavlor. Vi monterade fjärilarna i ramarna och åh, de är så fina! Så perfekta på väggen! Jag är jätteglad att vi valde de vita ramarna för de gör bilderna lätta och liksom flytande - fokus blir på motivet och inte på en skarp ram. Helt enkelt jättevackert och jag är mer än nöjd! Vi kom inte så långt att vi kunde sätta upp dem eftersom vi helst vill göra det i lite mer ljus, men ja, det kommer att bli jättebra! Vi ska känna efter i veckan vad vi tycker om färg på matta som passar till och sedan blir det förhoppningsvis ett köp redan i helgen. Jag är glad att det går framåt!

Annars märker jag att jag har börjat göra som U's mellanbror LP: jag har svårt att somna på kvällen och sedan vaknar jag mitt i natten och kan inte somna om. Först framåt morgonen slumrar jag till lite och då är det dags att gå upp. Jag går genom dagen slutkörd med huvudet tungt som bly, och därpå följer huvudvärken som ett tvärsäkert brev på posten. Det är tufft att leva så och jag hoppas att det är tillfälligt.

I kväll är det meningen att vi ska träffa EE och MB. Jag undrar om EE har haft någon kontakt med SS eller om hon också har lagt det på hyllan precis som jag. Det är lustigt nästan: när jag nu gör som SS och slutar höra av mig och väntar på att hon ska ta kontakt i stället, då rinner hela relationen ut i sanden. Det blir ingenting alls av det. I princip har jag inte alls stängt dörren för en vänskap med SS, men hon får själv ta initiativet till det, hon får själv se till att det händer om hon vill umgås med mig. Så känner jag nu. Det är synd att det har gått så här långt, men jag kan inte förneka mig själv i evigheter heller.

Våren är verkligen här nu. Det är fortfarande snö på marken och den lär nog finnas kvar ett tag till, men det är varma vindar och ljust ute. Så härligt! Livet återvänder!