måndag 30 november 2009

2009-11-30

Blandad kompott
Helgen har bjudit på allt möjligt. I fredgs fick jag huvudvärk igen så träningen blev inställd och jag jobbade sent i stället. Det blev hemgång direkt efter jobbet, inga aktiviteter med andra ord. Vi åt en enkel middag hemma och rensade Tanzaniabilder i stället.

På lördagen var det åter fokus på att få ordning i lägenheten. Det gick framåt kan jag säga - vi har fått ut en kartong ur arbetsrummet och lämnat tre kassar med kläder och andra saker på Myrorna. Verkligen skönt att bli av med allt gammalt. På kvällen var det dags för fest. JP och en kompis till henne, C, bjöd in till Thanksgivingfest i JP's härliga lägenhet på Svarvargatan. Där var ganska mycket folk, men jag var glad att UP var med mig för jag kände i princip ingen. Det var en tjej där, SP som är kompis till PH från början, som jag har träffat förut men förutom henne var det enbart nya ansikten. SS och HW kom senare och ännu senare på kvällen dök även PH och CE upp så då fanns det lite fler att prata med. Men det blev en rolig fest ändå - vi dansade mycket och det kan lyfta vilken kväll som helst. Jag är så glad att UP gillar att dansa lika mycket som jag! Jag hade på mig fina paljettkjolen och kände mig helt rätt klädd för kvällen, även om det var lite trist att precis alla var lika svartklädda som jag. Det var en frågesportstävling under kvällens gång och givetvis var jag med i det vinnande laget!

Söndagen var seg även om jag inte drack mycket på lördagen. Kiropraktorn har kanske gjort att jag mår lite bättre under veckorna, men fortfarande vaknar jag med huvudvärk varje lördag och varje söndag. Det känns tungt, minst sagt, och jag vet inte vad jag ska göra åt det längre. Gå upp tidigare? Aldrig någonsin sova ut kanske - för det verkar som att jag blir dålig när jag sover länge och tungt. Så var det inte förut - förr om åren har jag kunnat sova hur länge som helst utan att må dåligt men så är det alltså inte längre.

Söndagen började lovande med strålande sol, men sedan rullade dimman in och svepte in allt i ett vitt täcke. Vi tog en promenad i dimman och sedan åkte jag till mina föräldrar för fika med dem och Maja. Det var trevligt att komma dit - det var ett tag sedan sist nu. Kvällen var lugn. Vi lagade god middag - potatis- och rotsellerigratäng och stekt panerad torsk som blev väldigt lyckad faktiskt! Det är min första potatisgratäng någonsin så jag är mer än nöjd med resultatet. Annars hände inte mycket. Jag tog ut Saga en sväng men hon var inte road utan ville gå in nästan på en gång. Helgen har försvunnit lika snabbt som vanligt och nu är vardagsveckan igång igen.

Måndagen har i alla fall börjat bra - jag har vunnit en tävling i bloggen Therez Garderob! Inte fel att börja veckan så! Nu är det full fart framåt igen!

fredag 27 november 2009

2009-11-27

Mot en ny tid
Idag var det någon som skrev om vårkänslor på sin blogg. Jag tänker på den vår vi har att se fram emot: nyinflyttade i ny, ljus lägenhet. Vi kan gå eller cykla till jobbet. Närmare till träning och aktiviteter. Bröllopsplaneringen är i full gång och vi har troligen också kommit igång med att planera vår vinterresa, samt allt annat vi ska göra under resten av året. Kvällarna är ljusa och vi kan komma hem och njuta av ett glas vin på balkongen - bara leva livet som det är meningen att det ska vara. Vi står inför stora förändringar, men de är till det bättre - det vet jag.
2009-11-27

Klänningsjakten
Gårdagen var rätt OK på jobbet. Jag fick en del gjort och hade roligt med kollegorna som vanligt. Jag mådde oväntat bra efter mitt besök hos kiropraktorn, men framåt lunch igår började huvudvärken smyga sig på och den utvecklades till den värsta huvudvärk jag har haft på länge. Framåt eftermiddagen hade jag så ont så jag knappt kunde titta på datorskärmen och inte ens mina starkaste migräntabletter hade någon effekt. Som tur var kunde jag gå från jobbet tidigt. Jag hade bokat tid för elevbehandling på Axelsons så jag pallrade mig dit och kunde ligga ner och bara blunda och koppla av i en timme - skönt och precis vid rätt tidpunkt.

Efter behandlingen kände jag mig lite piggare och när jag ändå var i trakten kunde jag inte låta bli att gå förbi ett par bröllopsbutiker för att titta på klänningar igen. Först gick jag till Lillys. Där fanns faktiskt ett par klänningar som var fina, men över min budget. Kvinnan som jobbade i butiken var dessutom obeskrivligt otrevlig - jag fick inte ta i klänningarna, inte titta på vad som helst, inte ta ner dem från hängaren för att se bättre, inte göra si eller så. Jag kommer absolut inte gå tillbaka till den affären - jag menar, jag står i begrepp att spendera tusentals kronor och det minsta jag kan förvänta mig då är i alla fall ett trevligt bemötande. Men icke - hon kommer inte få mina pengar. Jag gick vidare till Bröllopsbutiken och där var det annnorlunda - jättetrevlig och hjälpsam personal och jag fick titta och ta fram och prova hur mycket jag ville. Jag provade hela sex olika klänningar varav två åtminstone var tänkbara, om än inte helt perfekta. Kanske blir det att börja leta sömmerska i alla fall. Klänningen är definitivt inte det viktigaste på ett bröllop, men jag vill ändå känna mig fin och bekväm i det jag har på mig.

Kvällen hemma var ganska händelselös. Vi åt en enkel middag och gick ut med katterna, tvättade och betalade räkningar. Det var allt men det lär bli desto mer i helgen. I kväll hoppas jag kunna träna men det återstår att se - huvudvärken kan komma tillbaka och idag känner jag av förkylningen igen. Kanske blir det bara hemmakväll i stället.

torsdag 26 november 2009

2009-11-26

Resedrömmar
Jag har känt mig ganska bra efter kiropraktorbehandlingen igår, med undantag för en stund på eftermiddagen när jag däckade lite. Men idag är det bättre och även förkylningen går åt rätt håll så jag hoppas på träning i morgon. Jag gick en liten vända på stan efter jobbet igår medan jag väntade på UP, men positivt nog tyckte jag faktiskt att klädaffärerna var tråkiga och ointressanta för egen del. Jag är inte ute efter att handla något till mig själv och tyckte inte heller att jag såg något jag fastnade för. Det är ett bra tecken. Däremot såg jag ett par saker som kanske kan bli julklappar till UP - vi får se.

Vi hade tänkt laga en lyxmiddag igår men det blev lättare sagt än gjort eftersom vi inte kunde hitta rätt ingredienser, och de vi ändå hittade kostade hur mycket som helst. Nu förstår jag varför vi aldrig äter pilgrimsmusslor hemma... Till slut enades vi om att helt enkelt göra en god hemlagad pizza i stället. Det är inte det sämsta i och för sig! Vi gjorde två olika fyllningar, ena sidan med squash och sparris och andra sidan med champinjoner och fikon. Över hela pizzan hade vi skivad vitlök och tomat samt ruccolasallad. Det blev riktigt gott och självklart skålade vi i champagne före maten. En bra kväll ändå.

PR har lagt upp en massa underbara bilder från New Zealand och jag blir självklart så ruskigt sugen på att resa bort när jag ser dem. Hon verkar ha det hur bra som helst och landet ser extremt vackert ut. Åter igen tänker jag att jag lätt skulle kunna tillbringa resten av mitt liv med att resa och upptäcka världen - självklart ha en bra bas hemma, något som är min fasta punkt, men ändå - tänk att få tillbringa all tid jag vill med att resa och lära känna resten av planeten. Det vore fantastiskt. Jag kommer nog aldrig kunna få nog av det.

Vi har börjat diskutera bröllopspresenter lite. Jag är personligen helt emot att önska mig prylar. Vi behöver verkligen ingenting, tvärtom har vi för mycket av allt. Det perfekta för mig skulle vara att önska sig upplevelser eller kanske resebidrag, men lika gärna skulle jag se att gästerna i stället för presenter ger bidrag till välgörenhetsorganisationer som Djurens Rätt, WWF, Rädda barnen, Röda korset eller vad vi nu skulle välja ut för organisationer. Tyvärr är UP helt emot det här. Han menar att som gäst vill man ge en fysisk sak till brudparet, inte något som inte ens kommer dem till glädje personligen. I mina ögon vore det den finaste present jag kan tänka mig - att veta att vårt bröllop bidrar till att djur och människor får det bättre i världen. Ämnet är inte färdigdiskuterat ännu, tydligen.

Idag ska jag gå på behandling på Axelsons - muskulering, någon slags massage som fokuserar på triggerpunkter. Låter intressant. Efter det blir det en liten sväng för att titta på klänningar och hittar jag ingenting idag heller så ska jag börja kolla upp sömmerskor i stället. Dags att börja planera på allvar igen!

onsdag 25 november 2009

2009-11-25

Tre år!
Idag fyller jag och UP tre år! Det är fantastiskt att vi har levt tillsammans i tre hela år nu och än mer fantastiskt att det bara är början. Vi har så mycket kvar att uppleva med varandra. Det är så livet ska vara. Våra första tre år har inte varit enkla - framför allt de första två åren var stundtals riktigt tuffa, och så är det ibland fortfarande. Men vi har tagit oss igenom det på något sätt och även om det går upp och ner så klarar vi det ändå tillsammans. Det är ju vi två.

Efter en del övervägande har vi bestämt att ha ett enkelt hemmafirande den här gången. Vi har varit ute och ätit goda middagar ett antal gånger den senaste månaden och har inte hittat något speciellt evenemang som vi vill gå på i kväll. Alltså blir det en god hemlagad middag och lite bubbel i köket - inte det sämsta faktiskt!

Igår morse sken solen, men lagom till min lunchrast regnade det rejält så jag sköt på min promenad till efter jobbet i stället. Det var otroligt skönt att komma ut och röra på sig och jag längtar tills jag kan komma igång med träningen igen. Jag har bokat in ett cykelpass till fredag kväll så om jag är frisk då blir det fredagsträning åtminstone. Men vi får se - ett par dagar till. Idag är jag fortfarande inte frisk så jag får se hur jag känner mig om två dagar.

Jag gick igenom skåp och lådor hemma en vända till igår för att se om jag kunde hitta något mer att rensa ut av mina egna saker, men det tog stopp faktiskt. Jag har rensat bort så mycket jag kan för den här gången och nu är det UP som måste ta tag i resten. Av möblerna är nog ungefär hälften mina, men när det gäller all annan inredning - prydnadssaker, böcker och pärmar, prylar i största allmänhet - så är nästan allt UP's prylar. I de två bokhyllorna i arbetsrummet har jag en enda hylla som är min - allt annat är UP's. Nu ligger nästan alla mina böcker i lådor i källarförrådet, men till nästa boende måste vi investera i fler bokhyllor så att vi får plats båda två. UP har i alla fall ett digert jobb framför sig med allt som måste gås igenom innan flytt och visning.

På sista tiden har jag funderat en hel del på min relation till många av UP's vänner. Många av kompisarna gillar jag mycket - TF och TM och hans gamla Linköpingsvänner, till exempel. Men så finns det många andra som jag inte kan med - de som tillhörs "partygänget", som jag inte känner någon som helst samhörighet med längre. Frågan är - måste jag umgås med dem ändå? Eller kan jag helt enkelt bara säga nej tack, jag mår inte bra när jag är med er så jag avstår hellre? Är det OK att göra det eller måste jag bita ihop och vara med oavsett vad jag känner? Spontant känner jag att livet är för kort för att tillbringas med människor jag inte mår bra med. Samtidigt är det svårt för UP som förstås vill kunna ha en bra relation med oss alla på en gång. Det är verkligen inte enkelt med relationer.

tisdag 24 november 2009

2009-11-24

Julstämning?
Nu till helgen är det första advent. Redan första advent! Det är bara inte klokt hur fort tiden går. Nyss var det ju sommar, nyss gick jag i sommarjacka. Idag är det en månad till julafton. Vad hände??

Tanken på hur fort tiden går gör mig stressad. Det är så mycket att göra innan julen, både med julklappar - ständig stress med det - och framför allt flytten. Mycket som ska hända och bli klart inom de närmaste veckorna och jag förstår knappt hur jag ska hinna med allt.

Någon direkt julstämning har jag inte i år. Bloggarna översvämmas av julstämning annars tycker jag. Alla verkar vara i full gång med att dekorera och julmysa redan nu. För vår del blir det inte mycket sånt i år. Alla mina julsaker är nerpackade i källare och förråd och vi skulle ändå inte ha plats till dem här. UP har en del julsaker som vi får använda och det får helt enkelt räcka med det för den här gången. Vi siktar på ett mysigare julfirande nästa år i stället. Det här året blir ett mellanår på många sätt, men det är värt det eftersom vi har så mycket bra att se fram emot nästa år i stället.
2009-11-24

I stillhet
Idag såg jag på Facebook att ÅK och hennes sambo har förlovat sig - han har friat och de ska gifta sig nästa höst. Det är roligt för dem, de verkar ha hittat rätt båda två. Jag har egentligen aldrig träffat ÅK's sambo - bara hälsat på honom en gång på en restaurang - och ÅK har jag inte heller kontakt med längre, men jag håller tummarna för dem ändå så klart. ÅK var ännu en sådan person som jag tappade kontakten med i samband med Kroatienresan förra hösten och det har aldrig blivit detsamma efteråt. När ÅK flyttade skickade hon bara sin nya adress till UP, inte till mig, och det är väl på något sätt svar nog. Hon är också hans kompis nu, inte min. Men jag skrev en grattishälsning till henne ändå - jag vill inte vara en dålig person bara för att jag är ute i kylan nu, även om det så klart är en besvikelse som känns.

Jag är fortfarande förkyld. Igår jobbade jag hemifrån - vansinnigt tråkigt att sitta själv hemma hela dagen och hela kvällen dessutom eftersom UP är borta. Jag hade planerat att åka till kontoret idag men kände på morgonen att det inte vore smart så det blir samma sak idag. Tyst och stilla. Igår var det grått och regnigt men idag tittar faktiskt solen fram så jag ska se till att komma ut på en promenad på lunchen. Lite dagsljus behöver man för att hålla energin uppe. Annars känner jag mig konstant trött nu. Varje år vid den här tiden är det samma sak. Jag går ner för räkning totalt, går i ide, i dvala i väntan på våren och ljuset.

Igår kväll tog jag tag i letandet efter bröllopsfotograf. Jag gick igenom vår lista och letade dessutom fram några till från Bröllopstorgets företagsregister. Jag har mailat till dem alla och hunnit få tre svar varav samtliga faktiskt är lediga på vårt datum. Jag hade förväntat mig att vi i princip redan skulle vara för sent ute men det verkar kunna gå vägen ändå som tur är.

När det gäller klänningen har jag också en del funderingar. Det börjar klarna vad jag gillar och inte gillar och just nu funderar jag på att höra mig för om vad det skulle kosta att sy upp en klänning som jag har sett i en annan butik, men som ligger en bra bit över min budget där. Klänningen är egentligen inte på långa vägar den viktigaste delen av bröllopet, men om det är som med ringen att det kan bli lika billigt att specialtillverka precis det jag vill ha som att köpa något inte fullt lika bra färdigt - ja, då kan jag självklart överväga det alternativet också. Jag ska ta tag i det snart och börja titta lite igen så att jag kan komma fram till hur jag vill gå vidare.

Blommorna har jag funderat över också och just nu lutar jag åt enklast möjliga - fem eller kanske sju långa ljusrosa rosor med öppna stjälkar, bara rakt upp och ner. Inget mer än så. Enkelt och vackert, rena linjer och väldigt mycket jag.

måndag 23 november 2009

2009-11-23

Mycket att se fram emot!
2010 ser ut att bli mitt mest händelserika år på länge! Vi börjar redan i januari. Den 29 januari får vi tillträde till vår nya lägenhet, den 30 januari flyttar vi och den 31 januari är det konsertdags. En av musikvärldens allra största genier, David Gray, kommer till Stockholm för en konsert och oj vad jag längtar! Jag började lyssna på David Gray i slutet av 1990-talet tack vare RL som upptäckte honom via vänner i Östersund. Sedan dess har jag varit fast. Texterna är som posei för själen, melodierna smärtsamt vackra och rösten är helt i en klass för sig. På skiva är David Gray mycket, mycket bra, men live är han bättre än någon annan artist jag har hört hittills. Det blir en högtidsstund för mig att få höra honom igen och det är helt klart en kväll jag kommer att leva på länge.

Annat som händer under året är föreställningen med Bounce i april, vårt bröllop i augusti och sedan resan till Ecuador och Galapagos i december. Vi kommer inte att få en lugn stund men det kommer verkligen att bli roligt! Med tanke på allt vi har att göra och allt som kommer att kosta pengar under 2010 så är det mer än dags att jag kommer tillrätta med mitt eviga shoppande. Jag råkar nu en gång för alla vara väldigt intresserad av kläder och mode. Jag tycker det är roligt att gå i affärer och jag tycker att det är roligt att hitta kläder som passar mig, som förnyar och gör vardagen lite roligare.

Till mitt försvar kan jag säga att det här är i princip det enda jag spenderar pengar på, förutom resorna när de är aktuella. Men det betyder ju inte att det därför är OK att jag ständigt köper mer och nytt när jag redan har överfulla garderober och verkligen inte kan säga att jag behöver ens så mycket som ett par strumpor till. För några år sedan tog jag som nyårslöfte att skaffa en mer feminin klädstil. Det har jag lyckats bra med - numera går jag helst omkring i klänning eller kjol, bra mycket roligare än jeans och svarta byxor! Mitt nyårslöfte den här gången, som jag ska börja med redan nu, ska bli att jag inte ska köpa något jag inte verkligen behöver, alltså för att ersätta något annat. Om en t-shirt går sönder får jag köpa en ny men inte annars. Jag ska inte köpa fler svarta kläder - det har jag mer än nog av - och jag ska inte köpa mer än ett plagg i månaden. Det blir något att kämpa för men jag ska klara det kosta vad det kosta vill. Det är bara att se till att ha disciplin, precis som att jag måste ha disciplin för att äta mindre godis. Bryta vanan och förbättra den är det som gäller.

Jag började ju känna mig risig redan i fredags och som väntat har nu ännu en rejäl förkylning brutit ut. Det värsta är att jag missar min älskade träning men det är inte mycket att göra åt. Jag vilar mig i form hur tråkigt det än är. Lyckligtvis är det just bara en förkylning till och inte någon eländig influensa som fler och fler verkar råka ut för.

I fredags hade jag egentligen tänkt ta en vända med att titta på brudklänningar men orkade bara släpa mig iväg till en affär. Just den affären säljer min drömklänning från Ewie, men jag bestämde snabbt att den får förbli just en dröm. Ewieklänningarna kostar omkring 9 000 kronor och så mycket skulle jag aldrig lägga på en brudklänning, hur fin den än är. Förutom Ewie fanns där mängder av marängaktiga klänningar och som vanligt tyckte jag att den ena var fulare än den andra. Inget köp eller ens något att överväga, med andra ord.

Annars har helgen gått till att rensa och vila. Jag har storstädat också, men förutom det har jag inte gjort många knop. Vi har börjat rensa ur förrådet inför flytten, men det visade sig snabbt att det inte fanns mycket att rensa ut trots allt. Det är inte så lätt som man kan tro. Jag rensade ganska hårt när jag flyttade från Nacka och det jag har i förrådet nu är i princip ytterkläder, målarsaker, böcker och min gamla stereo och DVD-spelare som jag inte vill göra mig av med riktigt än. UP har en del annat förstås, men han är sådan att han ogärna gör sig av med saker även om han inte direkt använder dem. En ynka kasse med prylar att skänka fick vi ihop, plus några saker som jag ger till mina föräldrar som behöver uppdatera sitt hem lite.

Tanken har varit att tömma förrådet så pass mycket så att vi kan trycka in en massa saker från lägenheten där inför visningen, men som det ser ut nu så förstår jag inte hur det ska gå till. Det är fortfarande fullt i förrådet och jag vet inte hur vi ska kunna få plats med allt som måste ut ur lägenheten. Det är lättare sagt än gjort. Jag börjar åter fundera på att sälja mina båda vita fåtöljer som är alldeles för stora för att ha här, men det är inte helt självklart. De är fina och jag tycker om dem, men de behöver rätt rum och gott om plats för att komma till sin rätt. Kanske kan de stå i något av rummen på Lilla Essingen men funkar de inte där heller får de nog åka ändå. Men jag ska fundera på det lite till. Som sagt, ju färre saker desto lättare blir livet i mitt tycke.

fredag 20 november 2009

2009-11-20
Hängig
Nej, nej, nej. Det här är inte bra. Jag har haft ont i halsen hela dagen och nu börjar jag känna mig misstänkt varm på något sätt, febrig. Nej, nej, nej - jag kan inte bli sjuk. Jag vägrar. Kanske är det bara att jag behöver sova lite extra. Tur att det är helg snart i alla fall.
2009-11-20

En helt ny värld
Jag läser mycket inredningsbloggar nu och något jag är helt fascinerad över är hur många det finns. Sverige är fullständigt nedlusat av kvinnor i min egen ålder som bor i stora fantastiska hus på landet med sina familjer och som älskar att inreda i vitt, shabby chic-stil. Jag gillar det också och min dröm är att kombinera inredning med nytt, stramt, vitt tillsammans med det lantliga vita, lite slitna.

Men alla dessa bloggar! Inte visste jag att det fanns en hel värld av dem och att de alla på något sätt är så lika, som besläktade. Många av de kvinnor som skriver dessa bloggar driver dessutom små butiker där de säljer saker med gammal touch. Fascinerande. En helt ny värld för mig, verkligen.
2009-11-20

Grå moln
Det känns som att det har regnat i flera veckor nu. Solen har kämpat sig fram vid några enstaka tillfällen men försvunnit lika snabbt igen och de grå tunga molnen tar över, regnet faller och faller. Inte konstigt att man blir trött, olustig och lite lätt deprimerad den här årstiden! Flera av de bloggare jag följer har skrivit om att de inte har någon inspiration eller lust till att skriva på sista tiden och kanske handlar det om årstiden och den allmänna sinnesstämningen, kanske handlar det om anledningen till att man skriver. För mig har skrivandet alltid fungerat som en ventil, precis om förr om åren när jag skrev dagbok. Det här blir lite som samma syfte för mig - jag tänker inte på vem som läser eller ens om någon läser utan det viktiga för mig är att få skriva av mig det jag behöver få ur huvudet, få rensa tankarna och förtydliga mitt liv för mig själv.

Jag styrketränade efter jobbet igår, body pump som var ovanligt jobbig trots att jag hade samma vikter som jag ändå har klarat av ett tag nu. Men jag var trött i kroppen på något sätt så nu är det dags att vila igen. Hemma åt jag en enkel middag och tog sedan itu med strykhögen - skönt att bli av med den även om den lika snabbt växer sig stor igen. Det känns som att vi ständigt tvättar och jag kan bara tänka mig hur det är för folk som har barn dessutom - deras tvättmaskiner måste ju gå nästan dygnet runt!

Jag övervägde att jobba hemifrån idag för att få det lite lugnare men bestämde mig för att åka in till stan ändå. Däremot tänker jag gå tidigt idag och faktiskt ge mig ut till några butiker och titta på brudklänningar. Jag började med det för länge sedan men kom av mig men nu ska jag sätta igång lite igen. Jag funderar på att köpa begagnat om jag inte hittar något bra till rimligt pris - att köpa en klänning i tiotusenkronorsklassen och sedan använda den en enda gång ligger inte riktigt för mig. Vid mitt förra bröllop hade jag en begagnad klänning och jag var jättenöjd med den så det är inga problem att göra samma sak igen. Men jag ska titta lite till som sagt - hittar jag rätt klänning till rätt pris så kan jag nog slå till på den i alla fall!

I helgen ska vi rensa hemma. Flytten närmar sig och därmed också försäljning och visning och inför det krävs ett jättejobb för att göra lägenheten attraktiv för potentiella köpare. Enligt mitt tycke skulle vi behöva rensa bort minst hälften av allt vi har i bostaden nu, men det är kanske inte helt realistiskt. Men vi ska börja med källaren i alla fall och försöka göra det bästa möjliga av situationen.

torsdag 19 november 2009

2009-11-19

Jag är bäst!
Jag höll min presentation på dagens personalinfomöte och det gick bra även om jag glömde bort en del jag hade tänkt säga - men det visste ju bara jag så det gjorde inte så mycket ändå. Men sedan kom den stora överraskningen - JAG har belönats med utmärkelsen Sixellence Award som är ungefär som att bli utsedd till månadens medarbetare. Jag fick massor av beröm för mitt arbete med våra olika event och inte minst förra veckans innebandyturnering, och dessutom nämndes mitt arbete med hemsidan och re-brandingen av hela företaget som jag har genomfört under året. Jag är så otroligt glad och stolt över det här eftersom det kom så oväntat! Min chef TA kom och gratulerade efteråt och han såg så nöjd och glad ut när vår VD läste upp utmärkelsen så jag är säker på att det var han som nominerade mig. Så roligt, det här lyfte verkligen min dag! Nu känns jobbet roligt igen!
2009-11-19

Sorg som fastnar
Ibland stöter jag på bilder som jag inte vill se, bilder på djurplågeri, på grymhet och lidande. Jag är skapt sådan att de här bilderna fastnar hos mig. Jag blir inte av med dem, de etsar sig fast på näthinnan och gör mig fullständigt knäckt. Jag vill bara gråta av allting och kan inte bli av med det. Ibland kan jag önska att jag var lite mer okänslig, bara för att klara av världen bättre, men ännu hellre skulle jag önska att hela världen var lika känslig som jag, för då skulle kanske inte all den här grymheten finnas kvar. Då skulle kanske fler personer inse att det de gör, hur världen ser ut, är inte rimligt, inte vettigt på något sätt. Det är sjukt och fel och meningslöst. Alla djur har rätt att leva i trygghet och lycka. Alla djur har rätt till ett bra liv, till kärlek och glädje, precis som människor. Jag önskar att fler förstod det här.

Gårdagen gick lite som i ett töcken. Jag åt lunch med UP men kände mig inte glad. UP berättade att US har hört av sig med inbjudan till en långhelg i Stöten i mitten av december. Jag vet redan nu att det där inte är min grej så jag kommer inte att åka med, men UP har bestämt sig för att åka. Jag bryr mig men samtidigt är jag likgiltig. Jag vet inte hur jag ska hantera det här. Det känns inte bra hur jag än gör. Om jag bryr mig krossar jag mig själv. Om jag inte bryr mig krossar jag mig själv. Jag vet inte hur jag ska göra längre. Den där gyllene medelvägen är borta och jag är vilse, jag hittar inte tillbaka. Jag vet att det är jag själv som ställer mig utanför vid de flesta tillfällen numera. Men det är som att jag inte vill längre. Jag hör inte hemma där och jag vill inte längre stå där som ufot som inte passar in någonstans. Då är jag hellre utanför på riktigt.

Jag har tillbringat en så stor del av mitt liv med att försöka passa in och göra vad andra förväntar sig och vill att jag ska göra. Ju äldre jag blir desto mer känner jag att den metoden inte håller längre. Jag är den viktigaste personen i mitt liv, jag är huvudpersonen och jag är den viktigaste människan att bygga upp en relation med för mig. Jag måste tänka på mig själv i första hand. Jag måste ta hand om mig själv först och främst för annars kommer ingenting att fungera längre. UP och min familj får acceptera att de aldrig kan bli mer än tvåa för mig, precis som jag aldrig kan bli mer än så för dem. I vissa fall måste vi helt enkelt vara egocentriska för att fungera, för att kunna finnas kvar och överleva.

Efter jobbet var det stenhård träning, fruktansvärt jobbigt och skönt. Jag känner mig alltid nöjd efter ett träningspass, även om jag som igår inte klarade att köra för fullt hela tiden. Efter träningen gick jag och provade kjolen från Esprit igen men bestämde mig för att låta den hänga kvar så länge. Jag har hur mycket kläder som helst men tycker ändå aldrig att jag har något att ha på mig. Konstigt, javisst!

Väl hemma däckade jag i soffan, helt slutkörd. Jag fastnade framför en underbar film, Love letters - en hel film med två huvudpersoner där hela dialogen var uppbyggd som de brev som de två personerna skrev till varandra livet igenom. Den fantastiska Laura Linney spelade den ena huvudrollen mot Steven Weber, och även om han också var bra i sin roll överglänstes han tveklöst av Laura. Hon är helt lysande i varje roll hon gör.

Jag försökte få med katterna ut på en promenad i regnet men de var inte så intresserade. Det blev bara några minuter ute innan de ville gå in igen. UP var borta på tjänsteresa och vi pratade ganska länge i telefon innan vi skulle gå och lägga oss. Vi pratade om hans kommande Sälenresa och om resor och livet och jag vet inte vad jag ska göra av det längre. Jag har inget bra sätt att hantera det. Det som har gått fel kan inte göras ogjort längre utan det har fastnat hos oss på något sätt.

onsdag 18 november 2009

2009-11-18

Anger management
Både måndagen och tisdagen har varit arbetsdagar när mitt inte direkt enorma tålamod har frestats till det yttersta. Vi har varit med på två mässor, varav den ena definitivt inte är enbart mitt ansvarsområde. Men - helt oväntat, eller? - de övriga två som var ansvariga har givetvis inte lyft ett finger för att bidra utan helt sonika väntat sig att jag ska lösa hela situationen. Det är verkligen inte OK och jag var arg så jag kokade igår förmiddag. Jag sa ÅR min mening men hon verkade inte ens uppfatta att jag var tvärarg även på henne. Ja ja nu är det över i alla fall. I morgon ska jag hålla en presentation på infomötet. Jag har vetat om det i över en vecka och jag har haft ångest sedan dess. Jag avskyr sånt här, även om det egentligen inte är farligt. Jag antar att jag är rädd att bli avslöjad som någon som inte kan någonting, eller så. Inte ett dugg logiskt men man fungerar konstigt ibland.

Tack och lov hade jag ett skönt träningspass att se fram emot efter måndagens bravader på jobbet. Det var skönt men extremt jobbigt och mina krafter höll inte hela passet igenom, dessvärre. Men det är bara ett skäl att träna mer och hårdare. Jag har tänkt på det, om jag hade mer fritid så skulle jag absolut vilja träna mer. Om jag inte jobbade alls skulle jag förmodligen kunna träna varje dag, för då skulle jag ju ha tid.

Jag och UP har kommit igång lite smått med att leta bröllopsfotograf. Vi har listat upp några alternativ som vi ska titta närmare på. UP är borta ett par kvällar nu men jag ska leta vidare och börja kontakta dem som är med på listan för att höra om priser och om de är lediga på vårt datum. Bröllopet har nästan tappat fart helt nu inför flytten men det måste vi ju ta tag i igen. Förutom bröllopsplaneringen har vi ett digert jobb framför oss med att förbereda inför visning av lägenheten med allt vad det innebär. Vi måste rensa ut något kopiöst mycket inför visning och försäljning och det kommer ta tid, men det är bara att göra det. Det är roligt också, det leder ju till något positivt i slutänden - vårt nya, fina hem!

måndag 16 november 2009

2009-11-16

Lekdag och mat, mat, mat
Fredagens kundevent, innebandy, gick jättebra. Det var full fart på spelarna och kvällen flöt på precis enligt planerna. Jag är nöjd och jag tror att de flesta andra är nöjda också.

Mycket sömn blev det inte, på lördagen var det bara att ställa klockan och gå upp tidigt eftersom jag och UP skulle åka iväg på hans upplevelsedag som han hade fått i födelsedagspresent av mig. Vi tog bilen ner mot Södertälje och plockade upp TF på vägen, till UP's stora glädje och överraskning. Vädret var allt annat än roligt så det passade perfekt att tillbringa dagen inne på Tom Tits Experiment, där vi lekte med varenda leksak vi hittade och provade experiment och åt lunch. Vi hade riktigt kul och jag är glad att vi fortfarande kan leka och ha roligt tillsammans, även om vi är vuxna - åtminstone till åldern. TF avvek på eftermiddagen men jag och UP lekte vidare. När vi hade lekt färdigt åkte vi tillbaka till stan för god middag på Lydmar, som nästan har blivit min nya favoritrestaurang - god mat, skön inredning och bra stämning. Efter middagen åkte vi hem, bäddade ner oss i soffan och såg Lejonkungen på DVD. Jag har inte sett den på många år och det var lite extra roligt nu efter att vi har varit på safari på riktigt.

På söndagen gjorde vi inte mycket annat än att äta. Vi började dagen med brunch hos PH och CE. Det var riktigt trevligt och avkopplande att sitta där och äta och prata och timmarna gick. Efter brunchen åkte vi vidare till Åkersberga för att handla saker till vårt nya hem. Mitt mål med turen dit var att köpa tvålpump, tandborstmugg och diskmedelspump från Cult Design, men det blev det inte utan däremot en ljusstake ur Change-serien. Vi har fortfarande planerat att köpa Kub-prylarna också, men det får helt enkelt bli längre fram.

Vi mellanlandade hemma i ett par timmar när vi också hann med att städa och handla mat, och sedan blev vi hämtade av mina föräldrar för vidare tur till AP där vi, BP och ANP skulle äta middag. Det var första gången som mina föräldrar var där och jag var givetvis lite orolig för hur det skulle gå. Men maten var god och i stort sett förflöt kvällen bra, med några undantag förstås. BP kom med vissa lite väl plumpa skämt om djurplågeri som UP ilsknade till över, och pappa hävde förstås ur sig sina vanliga negativa tirader om att han avskyr Stockholm och vantrivs och tycker att livet här är skit. Jag förstår inte hur han själv inte kan förstå hur det får honom att framstå - som negativ, gnällig och tråkig - och jag känner bara att jag måste prata med honom om det för att få honom att förstå att det faktiskt inte är OK som han håller på. Men allt löser sig väl.

Annars upptas större delen av tiden av mina inredningstankar. Jag längtar innerligt efter att få börja inreda vårt nya hem, att köpa vackra saker och göra fint för oss. Vårt bröllop har helt tappat fokus och fart nu med tanke på flytten, men det måste också ta fart igen. Det är alltid mycket att göra på något sätt.

fredag 13 november 2009

2009-11-13

Mera kalas
Idag fyller C 33 år! Helt galet, min lillasyster fyller 33 år. Hur gammal är jag själv egentligen?? Måste man tänka på sånt?

Eftersom C jobbar kväll idag passade vi på att fira henne med familjen igår i stället. Av mig kommer hon att få en kalender, men den hann typiskt nog inte komma från leverantören i tid så hon får den vid något senare tillfälle i stället. Så kan det bli. Det blev i alla fall en bra kväll, middag och tårta och prat som vanligt. Mamma och pappa skjutsade hem mig och det var skönt att komma hem snabbt i kylan. Vi åkte förbi Lilla Essingen och det ilade till i mig när jag tänkte på att jag faktiskt snart ska bo där! Det är fantastiskt och superhäftigt och otroligt och ändå sant, allt på en gång.

Helgen är fullspäckad - ovanligt? Nej, knappast! I kväll är det vårt stora kundevent, innebandyturneringen. Jag vill egentligen bara få det gjort - egentligen har jag inte jättestor lust att lägga min fritid på jobbet men nu är det som det är. I morgon är det dags att fira UP, först med lekdag på Tom Tit och sedan middag på Lydmar och efter det får vi se. Det är synd att ingen av hans gamla kompisar kunde vara med men det kan inte hjälpas. TF kanske kommer förbi och säger hej men annars får vi leka på egen hand. På söndag är det brunch hos CE och PH och sedan middag med mina föräldrar hos AP på kvällen. Fullt upp igen...

De gigantiska rosa rosorna som jag gav UP på hans födelsedag för över en vecka sedan är fortfarande lika fina, stora och blommande och inte det minsta vissna. Ett riktigt kap - på Hötorget kan man verkligen fynda blommor.

torsdag 12 november 2009

2009-11-12

Mörka moln
Jag är märkligt ostressad trots att det egentligen är mycket att göra och årets största kundevent i morgon. Jag vet att jag är väl förberedd och har koll på läget, men jag tror ändå att det kommer att bli stressigt i morgon eftermiddag när vi snabbt ska få allt klart. Jag har i alla fall försökt fördela ut uppgifter till de flesta så förhoppningsvis flyter det på bra.

Efter jobbet åkte jag raka vägen till kiropraktorn för behandling. Det kändes bra och hittills har jag inte fått huvudvärk efter behandlingen, ovanligt nog. Jag kände att det var på gång när jag kom hem och tog en stark tablett då och efter det har jag mått bra. UP mötte mig vid tunnelbanan och vi gick till guldsmeden i Mörby Centrum för att få ett prisförslag för UP's ring. Jag gillar egentligen inte den guldsmeden - hon är säkert duktig men jag tycker hon är lite översittaraktig, hon vet verkligen bäst vad som passar andra och vad andra gillar. Det funkar inte för mig, men vi kommer ändå beställa ringarna från henne eftersom hon är billigast. Jag vet bara inte när vi ska hinna med det - det är ständigt en kamp mot tiden med allt vi försöker hinna med.

Igår satt jag och läste i min blogg eftersom jag letade efter ett gammalt inlägg. Jag läste om tiden när jag och UP möttes och om hur otroligt osäker jag var då. Det var historien med hans subba från sommaren före mig, hon som förstörde allt. Hon fick mig att känna mig så otillräcklig eftersom UP inte kunde komma över henne trots att han hade varit tillsammans med mig i över en månad och det dessutom hade varit slut med henne i fyra och en halv månad. Trots det fanns hon fortfarande i hans tankar, trots det kunde UP inte släppa taget om henne. Jag försökte hitta förståelse för honom och hans känslor och skyllde på mig själv när jag inte klarade av det - helt otroligt hur jag tryckte ner mig själv.

Dessutom tänkte jag på alla andra tjejer som figurerade i UP's liv, hans fantastiska ex-flickvänner och hans ännu mer fantastiska tjejkompisar. Jag kunde inte förstå hur UP kunde välja mig när han hade ett sådant utbud utan var övertygad om att han kunde hitta någon mycket bättre. Ibland - till exempel igår kväll - kommer de känslorna upp till ytan ännu idag. UP har friat till mig, vi är förlovade och har köpt bostad tillsammans, och trots det är det som att jag inte kan tro att det ska vara så här.

Jag kan fortfarande tycka - eller tycker, ärligt talat ännu, att UP kan hitta någon bättre för sig. Någon som är mer som honom, någon som älskar alla hans vänner - även dem jag inte litar på - och som låter honom åka på alla resor han vill utan flickvän, göra alla aktiviteter, göra allt han vill och träffa alla han vill på ett sätt som jag inte klarar. Jag vill att UP ska vara lycklig och det finns många stunder när jag inte tror på att han kan bli det med någon som mig. Om jag inte ens står ut med mig själv, hur ska då UP göra det? Och varför fortsätter han ständigt att kämpa för mig oss när jag själv nästan redan har gett upp? Ofta förstår jag det faktiskt inte.

Jag vet att jag har en mörk syn på relationer. Jag har fått det genom åren. Jag har bränt mig för många gånger, blivit sårad och sviken och lurad gång efter gång. Innan jag träffade UP hade jag bestämt mig för att inte försöka fler gånger, för det var inte värt det. Det ledde bara till smärta och oro och jag orkade inte fler gånger. Nu är jag där igen. Jag undrar om jag någonsin kommer att landa och bara våga öppna hjärtat på vid gavel och tro, förbehållslöst. Jag vet inte.

onsdag 11 november 2009

2009-11-11

Sunkig
Jag jobbade hemifrån även igår, och det var nog lika bra - jag har verkligen inte tid att vara sjuk nu igen eftersom både resten av jobbveckan och även helgen kommer att innebära fullt upp, precis som vanligt. Bättre alltså att stanna hemma en dag extra och ge mig själv en chans att bli frisk. Jag hasade runt hemma hela dagen i mina fula sjuk-mjukisbyxor (som jag bara använder när jag är sjuk, aldrig annars!!), osminkad och med håret i en slarvig knut. Jag kände mig riktigt sunkig men orkade samtidigt inte riktigt bry mig.


Det var en hel del att göra under arbetsdagen och jag hann knappt ens fundera över boende och allt annat som finns att göra. För visst finns det: rensa förråd och lägenhet, fixa klart handpenning, boka fotograf till bröllopet, boka in mäklare och visningsdatum, göra klart ekonomi inför flytten, beställa ringar, vanliga vardagsbestyren... you name it. Massor, helt enkelt, precis som alla andra dagar. Jag förstår inte hur jag ständigt lyckas stressa upp mig själv så mycket. Det är ingen hejd på det.

Efter att jag jobbat klart satt jag länge och väl och försökte boka restaurang till mig och UP inför lördagen. Det var lättare sagt än gjort. Jag vet inte hur många olika restauranger jag prövade med utan framgång. Till slut lyckades jag boka bord på Lydmar vid halv sex på lördagkvällen. Inte optimalt men det får bli så och det betyder ju å andra sidan att vi kan gå vidare efter middagen och hitta på något annat - vad det blir får vi se. Bio kanske?

Något jag i alla fall är nöjd med är att jag och UP med gemensamma krafter har lyckats få undan tre klädhögar: rena tvätthögen, strykhögen och kläder som måste lagas-högen. Nu är alla fixade och det är hur skönt som helst!

tisdag 10 november 2009

2009-11-10

Lugnt och stilla
Jag vilar mig i form nu. Förkylningen är envis, den hänger kvar. Jag är bättre men fortfarande väldigt, väldigt trött. Efter att jag hade jobbat klart igår tog jag en promenad till Mörby för att handla ett par saker och kände mig helt slut när jag kom hem. I morgon måste jag ta mig till jobbet men idag är det hemarbete som gäller, precis som igår.

Jag varvar jobbet med att drömma om den nya lägenheten och fundera över hur vi ska inreda den. Något som känns extra kul är att nu kan vi faktiskt inreda på riktigt, inte bara drömma om det. Förut har jag skrivit listor när jag har hittat saker jag tycker om. Jag har antecknat var det finns och så, men jag har ju aldrig faktiskt köpt något utav det eftersom jag inte har vetat var och när det skulle kunna komma till användning. Men nu kan vi göra verklighet av det och det känns stort och spännande. Förväntningarna är höga. Jag hoppas verkligen att det här kommer att bli en förnyelse i vårt hem - att vi inte bara ställer dit exakt samma saker som vi har nu och så ser det likadant ut som förut, bara i en annan omgivning. Det är inte det jag drömmer om. Men vi får ta lite i taget.

Det kommer helt klart att bli fullt upp under det kommande året med både flytt, inredning av nytt hem och bröllop och långresa till Ecuador att planera. Spännande!!

måndag 9 november 2009

2009-11-09

Sänkt
Om fredagen var glädje och firande - jodå, vi delade en hel flaska champagne på kvällen efter kontraktskrivande - så har resten av helgen inte direkt varit lika kul. Jag började ju känna mig krasslig redan på torsdagen och på lördagen bröt höstens stora dunderförkylning ut. Vi åkte till AP på förmiddagen för att byta till vinterdäck på bilen. Det gick på en timme när vi hjälptes åt men efter det var jag mer eller mindre sänkt. Ingen feber så jag drog slutsatsen att det inte var influensa i alla fall, men jag var ändå rejält trött och risig hela dagen. UP skulle iväg på tequilaprovning och barrunda så jag satt hemma själv hela kvällen. Jag drog med mig katterna ut på en kort promenad men förutom det lämnade jag knappt soffan på hela kvällen.

Söndagen var inte mycket piggare, men där gjorde jag ändå en kraftansträngning eftersom det var Fars Dag. Hela dagen gick i tårtans tecken. Först åkte vi till mina föräldrar och Maja för att fira pappa med hela familjen. Han fick USB-minnen, delikatessknäckebröd och en rejäl bit Västerbottenost. Maja fick tonfisk!
Efter lunch och tårta i Rotebro åkte vi hem och körde ett snabbt städrace innan UP's familj kom över på försenat födelsedagsfika. Det var trevligt men jag var så trött, så trött så jag kände mig allt annat än social. De stannade inte så länge och resten av kvällen vilade jag i soffan, gjorde så lite som möjligt och gick och la mig tidigt. Idag jobbar jag hemifrån och troligen blir det samma sak även i morgon. Sedan måste jag vara frisk - vi har massor att göra som vanligt.

Igår var det 19 år sedan älskade lilla Beata dog. Jag tänker på henne i kaninhimlen, skuttande runt med massor av vänner bland blommor och gott grönt gräs. Hon har vingar nu, vita och fluffiga och precis lagom stora.
2009-11-09

Primusgatan 91!
Det är otroligt men sant - vårt bud på fyran på Primusgatan 91 räckte hela vägen fram. I fredags efter jobbet åkte vi till mäklaren och skrev kontrakt så nu är bostaden (nästan) vår. Flytten blir sista helgen i januari och jag kan knappt tro att det är sant. Så länge som vi har letat och hoppats och blivit besvikna gång efter gång, så många visningar som vi har sprungit på utan att hitta rätt. Men nu är det klart, om bara några månader lämnar vi Danderyd och flyttar till en nästan ny, fräsch, rymlig lägenhet. Det kommer att bli helt sagolikt! Jag är så glad!!!

fredag 6 november 2009

2009-11-06

Vi har vunnit!!!
För en liten stund sedan ringde UP och berättade att vi har vunnit budgivningen för Primusgatan 91. Det är inte klokt - jag kan knappt tro att det är sant. Det är sjukt mycket pengar men ändå blev slutpriset faktiskt lägre än vi vågat hoppas på. Jag är så glad så jag knappt kan sitta stilla. Jobba?? Skämtar du? Jag vill bara springa ut på gatan och skrika! I kväll blir det champagnefirande för oss och sedan börja förbereda för försäljning och flytt i februari!
2009-11-06

Verklighet och fantasi
Jag har en minst sagt livlig fantasi. Det har jag alltid haft - redan som barn hittade jag på långa historier och fantastiska sagor och världar som ofta inte hade minsta förankring i verkligheten. Som vuxen beter jag mig ungefär likadant, om än lite mer rationellt för det mesta. Men fortfarande har jag alltför lätt att låta både fantasi och känslor rusa iväg och skapa historier och "verkligheter" som inte finns. Någon säger A och så lägger jag själv raskt till både B, C och D - oavsett om det är rimligt och trovärdigt eller inte. Det är inget jag blir gladare för, men likväl så händer det gång på gång.

Igår var jag dödstrött. Jag kände mig krasslig och halvsjuk och höll mig knappt uppe under dagen. Efter jobbet skulle jag och UP gå ut och äta eftersom det var hans födelsedag, men vi var nästan lika trötta båda två. Vi åkte i alla fall bort till Södermalm och italienska Portofino vid Zinkensdamm. Det var en riktigt ruggig novemberkväll med blåst och snöblandat regn - inte skönt någonstans. Maten var i alla fall god och jag piggnade tillfälligt till under själva middagen, men sedan sjönk jag ihop igen. Vi åkte hem nästan direkt efter maten och under hemresan började vi förstås prata om fel saker - eller rättare sagt, jag började prata, som alltid.

Under middagen nämnde jag något om MB som nu har kommit ut offentligt med sitt förhållande till en person som tidigare var gift. Jag sa det bara som en enkel kommentar att nu är hon väl antagligen inte gift längre eftersom de är officiella. Inte mer än så. Men UP drog parallellen till sin egen tidigare historia och nämnde att det ju är förvånande att just MB av alla människor har blivit ihop med en person som var gift. Han var nämligen den enda i gänget som på den tiden hade någon invändning mot det UP gjorde då, när UP strulade med subban. Så gjorde han samma sak själv i stället. Förvånande, ja visst.

Det här ledde oss in på andra samtal och självklart kom de att beröra det som har varit tidigare, den gamla skiten. Förr i tiden berättade UP mycket om det här för mig - alltför mycket, kanske, eftersom det självklart drog igång min fantasi om deras relation och hur det var, det som i verkligheten antagligen inte alls var som jag inbillat mig. Och nu, tre år senare, är jag fortfarande fast i det här. Det jag önskar mest av allt nu är bara att bli fri. Jag vill slippa ifrån bilderna, fantasierna, det jag inbillar mig som inte har någon grund. Igår bad jag UP berätta hur det verkligen var, bara för att jag skulle kunna slå hål på fantasibubblorna. Men han vägrar att säga något mer. Han anser att han har pratat färdigt om det och han vill inte säga mer för han är rädd att min fantasi då bara ska skena iväg ännu mer. Jag kan förstå honom, men samtidigt behöver jag också hjälp för att kunna komma vidare. Jag ser inte subban som ett hot idag, tvärtom. I mina ögon är hon numera bara en patetisk stackare. Men det gör fortfarande ont ändå.

Vi är fortfarande med i budgivningen för Primusgatan 91, även om vi låg lågt hela eftermiddagen igår. Idag får vi se vad som händer. Priset börjar närma sig vår smärtgräns så det är väldigt osäkert om det blir något köp för vår del. Vi lär få besked idag i alla fall.

torsdag 5 november 2009

2009-11-05

Födelsedagstrött
Idag fyller UP år! 46 år, han är alltså nio år äldre än mig men det är sällan något jag tänker på. För det mesta känns vi jämngamla - det är bara ibland som han är mognare och mer "klar" med sig själv än jag har hunnit bli ännu.

UP fick frukost på sängen och två små paket, ett av mig - en vacker sten med inskriptionen "min ängel" och ett minikamerastativ från mina föräldrar. Den "riktiga" presenten från mig kommer först nästa lördag när jag och UP ska ha vår "lekdag", men det vet han inte om ännu. Jag bjöd in UP's gamla Lysekilsgäng till att vara med oss nästa lördag men tråkigt nog är det bara två av fyra som ens har brytt sig om att svara, och de båda kan troligen vara med på dagen men däremot inte på kvällen. För UP's skull - även om han inte vet om det - tycker jag att det är trist att folk inte ens orkar svara på inbjudan. Men så är det för vissa, helt enkelt. I kväll ska vi gå ut och äta middag någonstans, var är inte bestämt ännu. Jag är grymt trött idag så jag hoppas att jag håller ut hela kvällen ändå.

Gårdagens cykelträning var inte fullt lika tuff som måndagens, mycket för att jag inte orkade gå för fullt. Det var tredje dagen på raken som jag tränade och det kändes, krafterna är inte riktigt lika stora som vanligt då. Idag har jag ont i halsen och känner mig allmänt risig, men nu är veckans träning i alla fall avklarad. November visar sig från sin sämsta sida nu, kallt och blåsigt och snöblandat regn ute. Mina nya stövlar från Skopunkten har blivit helt förstörda av regnet, alldeles flammiga och randiga av vattnet. Jag ska prova att smörja in dem och se om de blir bättre men annars blir det att reklamera. Nog för att Skopunkten kanske inte har världens bästa kvalitet, men det här är ju oacceptabelt.

Vi har börjat bjuda på fyran på Primusgatan 91. Igår låg vi med högsta budet, men framför allt en annan budgivare känns väldigt aggressiv så jag hoppas ingenting, som vanligt. Primusgatan 81 har tydligen inte fått några bud alls och det gör ju att vi har ett hyfsat bra läge om vi bestämmer oss för att bjuda på den lägenheten i stället. Men vi ska vänta veckan ut i alla fall och se hur det går.

onsdag 4 november 2009

2009-11-04

Stark
Det är helt galet att det redan är november. Var tar tiden vägen?? Det känns som att det bara är några veckor sedan vi kom hem från Tanzania och allt vi upplevde där, och nu är det snart vinter igen. Det är verkligen sant att åren går fortare ju äldre man blir. Inte konstigt att man inte hinner med ibland!

Jag tog en sväng till Södermalm igår på lunchen för att köpa födelsedagspresent till UP, ett ministativ till hans kamera som han ska få av mina föräldrar. Jag passade på att gå in i Skrapan - premiärbesöket för min del. Där fanns inte särskilt mycket intressant att se men givetvis förälskade jag mig i en mörkblå parkas i lite längre, mer kvinnlig modell än många andra jag har sett. Jag som just bestämde att jag inte ska ha någon ny vinterjacka. Och dyr var den också, nästan 2 000 kronor. Jag ska tänka på saken...

Jag tränade body pump igår och det gick faktiskt väldigt bra. Jag la på tyngre vikter på bröstmuskler och axlar och klarade båda utan några gigantiska problem. Faktum är att när jag tränar känner jag mig både stark och vältränad. Däremot kan det vara si och så med den saken vid andra tillfällen, men generellt är jag faktiskt betydligt mer nöjd med min kropp nu än jag alltid har varit annars. Det är klart att jag skulle vilja bli lite smalare - det vill nog de flesta. Men bara en sån sak att jag numera kan gå omkring i korta kjolar utan att skämmas ihjäl för mina lår. det är ett stort framsteg för mig.

UP ägnade en stor del av kvällen igår åt att lusläsa årsredovisningar och information om de båda lägenheterna på Primusgatan. För egen del tycker jag att sånt är jättesvårt och krångligt så jag är glad att UP klarar det bättre. Han är mest inne på lägenhet nummer två medan jag för egen del kan tänka mig vilken som helst av dem. Båda har fördelar på sitt sätt. Dessvärre börjar jag känna nu att båda lägenheterna kommer att bli riktigt dyra att bo i och för mig är det en gigantisk stressfaktor - jag menar, en månadskostnad på 15 000-20 000 kronor kommer inte på fråga men samtidigt är det ju där priserna ligger. Det är helt sjukt och jag är nästan beredd att kapitulera och bara backa ur allt vad budgivningar heter och acceptera att vi kommer att bli kvar i vår lilla fula trea, som åtminstone har den fördelen att den är billig. Budgivningen lär komma igång idag så vi får se hur det går och hur långt vi vill vara med. Det är inte avgjort ännu!

tisdag 3 november 2009

2009-11-03

Spinning around
Ännu en måndag är avklarad och gårdagens cykelpass var precis så överjävligt som jag väntat mig. AGl gick på hårt som bara den och jag kan ärligt säga att jag inte klarade att gå för fullt hela passet igenom - det fanns inte en chans. Vi tränade på att hitta balansen mellan hård träning och mjölksyra och det är lättare sagt än gjort att hamna på rätt nivå. Jag har alltför lätt att lägga på tungt motstånd och få stumma ben trots att hjärta och lungor orkar mer. Det är något att öva på. Efter cykelpasset körde jag några ryggövningar som kiropraktorn har rekommenderat men var så slut efter passet så även dessa enkla övningar tog på krafterna rejält. I kväll blir det styrketräning och i morgon cykel igen. Jag ska hålla mina tre pass i veckan vad som än händer!

Hemma blev det att vika tvätt, beställa födelsedagspresent till C, dammsuga och äta middag samt efterrätt - en tallrik glass kunde jag inte låta bli att proppa i mig efter träningen. UP gick på omvisningarna av båda lägenheterna på Lilla Essingen och nu lutar han mer åt lägenhet nummer två, den lite dyrare av dem. Det verkar i alla fall som att vi kommer att bjuda på dem så jag håller tummarna men vågar inte hoppas för mycket ändå.

Idag skiner solen faktiskt från en blå himmel - en av de där få novemberdagarna som faktiskt känns uthärdliga. Jag kör på som vanligt - jobb, träning och hemmmafix.
2009-11-03

Jag tävlar om väggord
Mera tävling - nu är jag med och tävlar hos Elin – Ett hus till oss om en valfri väggdekor hos Unik Dekor. Väggord är något jag har önskat mig länge och så snart vi flyttar till ny bostad ska det minsann upp något fint och tänkvärt på väggen!
2009-11-03

Lite förnyelse kanske?
Jag har under alla år jag har bloggat försökt att hålla min blogg så anonym som möjligt. Inga bilder på mig själv, inga namn utan bara initialer, ingen reklam, inga bilder överhuvudtaget.... Det har passat mig och jag bloggar inte heller för att visa upp mig själv och lämna ut mitt privatliv till vem som helst. Men det jag funderar på nu är att faktiskt börja använda lite fler bilder i bloggen. Inte på mig själv eller mina närstående, men bilder på det jag skriver om kanske. Jag ska prova mig fram och se om det är något jag trivs med. Kanske fortsätter jag på det nya maneret. Kanske inte. Men det är värt ett försök i alla fall. Förnyelse och förändring skadar ju aldrig!

2009-11-03

Tävling igen!

Jag är med och tävlar om en kärleksmugg hos Hem och Lycka. Håller tummarna!

måndag 2 november 2009

2009-11-02

En känslostormig hösthelg
Jag jobbade hemifrån i fredags - halvdag eftersom det var allahelgona. Jag trodde det skulle bli en hyfsat lugn dag och att jag skulle kunna stänga ner datorn runt lunch, men så blev det inte. Tvärtom var dagen stressig och jag satt fast vid datorn till halv tre på eftermiddagen. Först då blev det lunch och sedan en skön promenad längs Edsviken. Inte som jag hade tänkt mig men inte mycket att göra.

På kvällen svidade jag om till finasta paljettkjolen och svarta fintoppen och sedan åkte jag och UP in till stan för att möta PR, några andra kollegor samt vänner till henne. PR's jorderuntresa närmar sig med stormsteg och hon ville ta en utekväll för att fira inför resan. Jag är grymt avundsjuk så klart - vilken drömresa hon kommer att få! Tänk om jag kunde få göra samma sak - vilken dröm det vore. En annan gång kanske....

Kvällen blev i alla fall trevlig. Vi började med ett par drinkar - alkoholfria för min del - på Hotel Reisen - skön loungestämning och mycket prat. Reisens hotellbar är lugn och mysig, med en ung tjej som spelade Edith Piaf och gammal swingjazz på LP-skivor och en supernoggrann bartender till det. Trevligt och skön stämning. Efter fördrinkarna åkte vi till Kungsholmen och restaurangen Tabbouli och där mötte vi upp lite fler personer för middag. Libanesisk mat är alltid gott och den här kvällen var inget undantag. Vi åt så vi höll på att spricka och hade riktigt trevligt med mycket skratt. UP passar in som handen i handsken och det är skönt, jag behöver aldrig "ta hand om" honom när vi är ute med mina vänner utan han klarar sig bra själv.

Efter middagen promenerade vi bort till Lemon som är PR's favorithak, om än inte mitt. Jag och UP var bara där ett par timmar. Lemon är helt enkelt inte min grej. Väldigt ung publik och framför allt så bedrövligt dålig musik så jag somnar. Är det något jag har svårt för så är det dålig musik - jag kommer helt enkelt inte igång av det. UP följde med hem även om jag nästan tjatade på honom att han skulle vara kvar och festa vidare med de andra. Ärligt talat tror jag nästan att han hade roligare än jag hade på Lemon, men så kan det ju vara.

När vi kom hem på natten kom ett sms från JD som berättade att han och KH har fått sin dotter nu. Det var glädjande att höra - jag har tänkt mycket på dem och undrat hur det har gått men nu vet jag att hon är här i alla fall. Jag fick inget sms och självklart tog jag åt det av mig. Jag vet inte vad det är - jag kan helt enkelt inte låta bli att reagera. Jag har så lätt att känna mig bortvald och om det beror på min historia eller vad det är, det vet jag inte. Samtalet om det här fortsatte även på lördagförmiddagen när vi vaknade och jag blev bara mer och mer ledsen och tappade till slut gnistan helt. Det är så svårt det här. Hade jag varit ensam, hade jag brutit med UP så hade jag brutit med hela det här gänget också, utan att tveka. Men nu är jag med UP och för hans skull måste jag få relationen till det här gänget att fungera på något sätt, även om jag inte alltid vet hur. För jag mår inte bra med dem. Med det här gänget känner jag alltid att jag måste förställa mig, att jag måste kämpa och kämpa för att passa in, och trots att jag kämpar så lyckas jag inte.

UP brukar säga att jag ska förändra mitt tankesätt och min inställning till saker och ting, att jag ska jobba med mig själv för att bli annorlunda. För mig är även det här en svår sak för jag känner på så sätt nästan att han inte accepterar mig som jag är utan att han önskar att jag ska bli annorlunda. Och jag klarar helt enkelt inte att hela tiden kämpa och försöka bli någon annan, att aldrig känna mig helt godkänd för att jag bara är jag.

På eftermiddagen åkte vi till AP för en snabb fika med LP och sedan åkte vi till kyrkogården för att tända ljus åt UP's pappa, farmor och farfar. Det blev känslosamt som alltid och AP sa att GP skulle ha varit glad åt att veta att UP hade träffat mig till sist. Det är roligt att höra men just då när jag var så ledsen redan innan så kändes det bara som ett berg av förväntningar på mina axlar. Att jag måste vara så duktig och perfekt och att jag aldrig kan visa att i verkligheten är jag en person som sitter hemma och gråter varenda helg för att livet är så svårt ibland. Hur kan det bli så här egentligen? Vem vet?

Lördagkvällen blev bättre i alla fall även om jag fortfarande var utmattad och urlakad av alla känslor. Vi åkte till stan med SS och HW för att gå på bio och möta upp PH och CE för middag på Grodan. Middagen var god och trevlig och filmen, Up! var bra och rolig med sina 3D-effekter, men samtidigt väldigt dramatisk och känslosam och läskig - absolut ingen harmlös barnfilm men bra och välgjord!

Söndagen ägnades åt bostaden. Vi har äntligen lyckats pussla ihop stereobänken och alla apparater och sladdar - vilket ormbo säger jag bara, jag är glad att UP är bra på sånt. Vardagsrummet ser klart bättre ut nu än tidigare och bättre kommer det att bli. Vi hann med två visningar också, två fyrarummare på Lilla Essingen bara några portar från varandra. De är fina båda två och jag skulle faktiskt kunna bo i vilken som helst utav dem. Ur kattsynpunkt skulle nog lägenhet nummer ett vara bättre, men ur min egen synpunkt har det ingen stor betydelse. Priset är ungefär detsamma på båda och storleken likaså. Den ena har en lite annorlunda planlösning medan den andra är mer traditionell och därmed också lättmöblerad. Men jag gillar verkligen Lilla Essingen, jag tror absolut att vi skulle må bra där båda två. Får vi barn så fungerar en fyra ändå ett antal år och får vi inte barn så har vi en bra bostad för oss själva. Vi får se hur pass aggressiva övriga budgivare är - det behövs ju egentligen bara en person som har bestämt sig att köpa till varje pris för att det ska rusa iväg.

Efter visningarna åkte vi till Länna Möbler och gick där och suktade som vanligt. Jag är otroligt sugen på att köpa Eldflugan i vitt - jag har den svarta och den är underbar men vitt är ju ändå vitt... Vi hittade ett sideboard också som jag tror att vi kommer slå till på - Englessons Décorserie som är modern nog för att passa ihop med stereobänken och ändå har en lite egen twist. Jag är sugen på soffbordet också men det får väl bli en senare historia.

Hemma gjorde vi en underbar kantarellpaj och jobbade på och jag tog ut katterna en sväng. En lugn och skön kväll som vanligt.