2010-01-29

Nu...
... är vi officiellt ägare till lägenheten på Primusgatan. Efter en stressig morgon med städning och specialvisning av gamla lägenheten åkte vi iväg till Lilla Essingen för att träffa mäklaren och säljaren och göra klart det sista inför köpet. Allt gick bra och efter att alla papper var påskrivna och nycklar överlämnade tog säljaren med oss på en liten guidning för att kolla av förråd, gemensamhetsutrymmen och att allt var OK i lägenheten.

Det var en märklig känsla att komma dit nu igen efter så lång tid och veta att nu ska vi bo där. Lägenheten kändes mindre än jag mindes den nu när den var helt tom och så klart också lite mer sliten. Kanske blir det så att vi målar om överallt ändå, det kan ju faktiskt vara trevligt att få allt helt fräscht nu när vi flyttar in. Tanken är inte dum ändå. Och ett par väggar med tapeter också, för att skapa lite mer liv i rummen. Det kommer att bli bra. I helgen börjar vi flytta över saker från förrådet och sedan är vi snart på gång. Ett helt nytt liv börjar nu!

2010-01-28

Bort, bort
Min vän och kollega PR är just nu på rundresa i västra Australien. För mig är just västra delarna av Australien en helt outforskad plats - faktum är att större delen av Australien är outforskad för mig. Jag har varit i Darwin och Kakadu och sedan rest från Cairns och söderut ner till Sydney. Hela resten av Australien är kvar för mig att upptäcka.

Jag kan ju lugnt säga att PR's alla bilder och reseskildringar får mig att längta ihjäl mig efter att resa iväg själv, i synnerhet nu när den här envisa vintern bara hänger sig kvar vecka efter vecka. Ingenting är bättre än att börja en långresa, att sätta sig på planet och resa till en helt annan del av världen, komma fram och upptäcka något som är helt nytt och annorlunda. För mig är resor och upplevelser meningen med livet - det är min livsluft och det jag alltid längtar efter.

Min och UP's nästa långresa kommer att gå till Ecuador och Galapagos om allt går enligt planerna. Vår tanke är att åka dit nästa vinter. Men efter det - åh, var ska jag börja? Sydafrika, Botswana, vandra och se gorillor och chimpanser i Uganda. Brasilien, Argentina, Karibien... Bila i USA och Canada, komma till Grand Canyon och uppleva hela den storslagna naturen där, åka längs Stilla Havet och se solnedgången där. Hawaii, alla sagolika Stilla Havsöar - Cook, Fiji, Virgin Islands.... Och Vietnam, Filippinerna, New Zealand... Australien vill jag absolut tillbaka till. Ärligt talat så undrar jag hur jag ska ha tid att jobba och göra allt det som normala människor gör. Jag undrar om jag någonsin kommer att få nog av resande - jag tror och hoppas att jag aldrig någonsin nöjer mig!

2010-01-28

Classic
Det är inte klokt vad den här veckan kör ihop sig. I morgon kommer att bli en enda lång kapplöpning med en extra specialvisning av vår lägenhet för två nya spekulanter klockan 9, sedan överlämning av nya lägenheten klockan 10, därefter jobbmöten till klockan 15 och efter det är det ny språngmarsch för att hinna hem och hämta Saga som ska vara hos veterinären klockan 16. Pust. Det är ett under om jag hinner få något gjort på jobbet i morgon.

Jag tycker inte om tanken att behöva ta Saga till veterinären igen - det är ju så enormt stressande för henne - men hon har varit dålig i magen i stort sett hela hösten efter sin antibiotikakur så det är bra att kolla upp det i alla fall. Som den hönsmamma jag är blir jag så klart jätteorolig också och rädd att veterinären ska hitta något allvarligt fel - ungefär så som jag själv reagerar varje gång jag går till läkaren. En gång hypokondriker, alltid hypokondriker, även om jag är bättre nu än jag var när jag var yngre.

I tisdags kväll gick jag in på HM på vägen hem och hittade en rak gråblå kjol som egentligen inte är alltför rolig, men ändå tänkte jag direkt "den där!". Jag har inte provat den men jag ska - den är just så där klassisk och enkel som jag egentligen försöker bli i min stil, utan att riktigt lyckas. Det verkar lite vara the story of my life in fashion - jag är nästan rätt men aldrig riktigt helt, av någon anledning. Det är som att jag alltid hakar på trenderna lite för sent och lite för - ja, vad ska man säga - lite fel ändå. Lika bra med andra ord att skippa att vara supermodern och i stället försöka hitta den där klassiska stilen som alltid funkar.

Det är konstigt - jag kan se andra tjejer som är hur snygga som helst i till exempel tunikor, kläder från märken som Odd Molly och jag vet inte allt. Jag kan tycka det är snyggt på dem men när jag själv provar exakt samma plagg ser jag ut som att jag har klätt ut mig, nästan. Tunikor med empireskärning får mig att se gravid och liksom jämntjock ut. Det vet jag redan, jag har provat och provat igen och det blir aldrig bra. Samma sak med för smala jeans. Det går inte alls. Det är inte lätt med mode - hur roligt det än är, för roligt är det ju. Kläder är något jag är jätteintresserad av, och framför allt har mer av än jag behöver. That's life for you!

Idag är jag tillbaka på jobbet igen. Inte helt bra - jätteont i halsen och hes som bara den. Men piggare. Det går åt rätt håll i alla fall.

2010-01-27

Mellan hopp och förtvivlan
Helt plötsligt har vi fått ett vettigt bud på vår nuvarande lägenhet. Det ligger förvisso fortfarande 50 000 kronor under vårt utgångsbud, men det är ändå det bästa hittills. Positivt är också att den andra trean på gatan har gått upp med 300 000 kronor från utgångsbudet, som var detsamma som på vår lägenhet. Det är bra för det signalerar att om den lägenheten, som är marginellt finare än vår, är värd så mycket så ska vi inte behöva släppa vår under utgångsbudet. Kanske, kanske....

Vi har varit hos banken nu på eftermiddagen och gjort klart vårt boendelån. Som vanligt litar jag inte riktigt på bankerna - det är svårt att få raka svar och svårt att få information om vad som egentligen gäller, massa olika villkor hit och dit. Jag hoppas i alla fall att vi har fått ett bra deal - jag tror det - och att det inte ska bli något krångel i efterhand.

Här är det riktig snöstorm utanför fönstret. De som trodde och hoppades att våren skulle komma får helt enkelt vänta lite till. Snart är det skidbyxorna på och ut på en promenad i snöyran. Jag känner mig piggare nu som tur är - det var ett bra val att jobba hemifrån, som sagt!

2010-01-27

Fotboja
No offense - jag vet att vi är lyckligt lottade som överhuvudtaget har någonstans att bo. Men UP's gamla lägenhet som vi bor i nu börjar mer och mer kännas som en fotboja. De senaste visningarna - söndag och måndag - har inte gett någonting. Vi har fått in ännu ett skambud, ännu lägre än det vi fick efter den första visningen. Dessutom är det en dam som har hört av sig och vill komma och titta på en privat visning. Hon verkar å andra sidan lite skum - hon har lagt ett bud på 1 900 000 kronor på den andra trean på vår gata, trots att den redan hade bud som låg en bra bit över det. Lite märkligt, minst sagt, och frågan är om hon ens är seriöst intresserad. Vi vill inte dra igång ännu en visning speciellt för henne om hon ändå bara kommer att lämna ännu ett skambud.

Mäklarens strategi är nu att vi avvaktar tills den andra trean på gatan är såld. Där pågår ändå en budgivning nu och hon tänker att kanske kan vi fånga upp någon av dem som inte får den lägenheten och få dem att vilja bjuda på vår lägenhet i stället. Hon vill att vi avstår från en ny visning nu på söndag och väntar till helgen efter. Och själv bryter jag snart ihop. Tiden springer ifrån oss. Nästa helg är UP i Sälen, men det är inga problem - det är klart att jag klarar att förbereda visningen på egen hand, det är inte det. Men det är också bara en vecka till vår planerade flytt, som vi redan har skjutit upp en gång. Och vad händer då? Då lär det bli visning söndag och måndag, och sedan kanske någon vill ha ännu en specialvisning. När ska vi kunna börja packa inför flytten? Och vad händer om det inte blir någon försäljning då heller? Ska vi skjuta upp flytten ännu mer eller ska vi flytta ändå och försöka sälja lägenheten omöblerad? No offense, men det här tar snart knäcken på mig.

2010-01-27

Sjukling
I måndags kände jag av lite lätt halsont men ignorerade det och gick och körde mitt stenhårda träningspass på kvällen. Inte helt listigt, har det visat sig. Igår gick jag omkring hela dagen och kände mig allmänt olustig, liksom lite frusen och ont i kroppen, och på kvällen fick jag riktig frossa - satt i soffan med morgonrocken utanpå kläderna och huttrade. Natten har varit omväxlande frusen och jättevarm, och idag håller jag mig hemma (fast jobbar på halvfart i alla fall). Huvudet känns som en blyklump och jag är trött som en örn. Så skönt att jag har möjlighet att jobba hemifrån så att jag inte måste ta ut sjukdagar!

Idag blir med andra ord inte någon händelsefylld dag, direkt. I eftermiddag ska jag och UP gå till banken för att se om vi kan göra klart vårt boendelån men annars lär det bli stillsamt. Katterna har lagt sig i varsin garderob och dåsar som de brukar göra på dagarna, och jag är glad att jag slipper gå ut i blåsten än på några timmar. I morgon hoppas jag att jag känner mig piggare igen.

2010-01-26

Stolt!
Jag och UP har pratat mycket om konceptet "Meat-free Tuesday" - alltså att uppmuntra köttätare att åtminstone en dag i veckan avstå från köttet och våga testa att äta vegetariskt. UP äter ju fortfarande kött även om han har dragit ner på det sedan han mötte mig och jag är glad att han är så flexibel och öppen för nya tankar, i stället för att bara som så många andra tycka att det här med förändring är jobbigt....

Igår vädrade jag mina tankar om Meat-free Tuesday på Djurens Rätts forum på Facebook - och jag har fått gehör! Jätteroligt! En tjej svarade mig att Paul McCartney redan kör detta koncept på måndagar, och självaste Djurens Rätts moderator svarade mig att det är en jättebra idé. Hemköp har tydligen hakat på en liknande trend, och i staden Gent kör man med köttfria torsdagar, har jag fått veta. Jag är så glad och stolt att jag har vågat säga min mening och att jag dessutom har blivit uppmuntrad - det gör att jag sträcker på mig lite extra. Det är så roligt när idéer ger resultat!

Igår såg jag på Djurpolisen i Phoenix på Animal Planet, och där var det en ansvarig för organisationen som uttalade sig. Hon sa att ju mer hon får se av människors grymhet mot djuren, desto mer växer hennes avsmak för människorna. Hon sa att varje gång hon tror att hon har sett det värsta så händer något ännu hemskare. Jag kan väldigt väl relatera till hennes känslor - själv kan jag stundtals nästan skämmas över att vara människa, med allt vad det innebär. Vi är kapabla till så fantastiskt mycket, och många av oss väljer så fel trots alla våra möjligheter. Det går att göra världen bättre - jag är säker på det.

2010-01-26

Kallt igen
Den där riktigt bitande kylan har återvänt igen och tydligen ska den även den här gången hänga med ett bra tag till. Pust och suck - nu när all den där vackra vita snön är borta, bara brun och ful och smutsig, så kan det väl lika gärna bli varmt och vår i stället? Jag gillar ju att gå i kjol eller klänning till vardags men med den här kylan är det bara att glömma tyvärr, det är för kallt helt enkelt.

Vi hade ännu en omvisning av lägenheten igår. Lyckligtvis kunde UP förbereda den själv - det mesta var ju gjort redan på söndagen. Två sällskap hade kommit till visningen, en familj som var där även på söndagen och en till som jag inte uppfattade om de var helt nya eller återkommande besökare. Intresset verkar vara mellanvarmt - spekulanterna väger mellan vår lägenhet och den andra på gatan. Den andra har mer fritt läge på balkongen, nyrenoverat badrum och nymålade väggar, men fula och slitna golv som måste slipas. Vår lägenhet har fina golv, förutom i köket, balkong mot en stor, grön och solig innergård - i stället för mot parkeringsplats och golfbana som den andra lägenheten har - men fula och slitna ytskikt på väggar och i köket. Vårt badrum är helkaklat, om än inte helt nygjort, och det är svårt att säga vilken lägenhet som egentligen är den bästa. Mäklaren tror i alla fall att den andra lägenheten kommer dra iväg i pris, till skillnad från vår. Just därför kan jag inte riktigt förstå varför hon har valt att sätta samma pris på vår lägenhet som på den andra - hade det varit jag så hade jag självklart hellre bjudit på den som var i bättre skick, om de nu ändå kostar lika mycket. Det känns som att vi har lägenhetsvisningar var och varannan dag nu och ingen av oss hade nog väntat att det skulle vara så pass mycket jobb och slit med att få lägenheten såld. Det tar tid, minst sagt.

Min måndagsträning var som vanligt - vansinnigt jobbigt, fullsatt i salen, fullt ös från början till slut. Jag var som vanligt totalt utmattad efter passet och väl hemma orkade jag inte göra mycket annat än att äta middag, plocka i ordning efter visningen och sedan däcka i soffan. En vanlig måndag, med andra ord.

I kväll är jag ledig från träningen och det innebär en tur till Mango - bara för att jag vill och har tid - och sedan hem och köra en tvättmaskin, boka flyttbil till vårt nya datum, gå igenom finansieringen till nya bostaden och ja, vad vi nu mer får tid till. Det finns ju alltid saker att göra.

2010-01-25

Förberedelser
Våra flyttförberedelser pågår för fullt och vi har gjort en hel del framsteg den senaste veckan. Vi har klarat av dagstidning, försäkring, el och lite annat. Igår pratade vi klart om finansieringen och kom fram till en lösning som innebär att UP kommer att äga två tredjedelar av lägenheten och jag kommer att äga en tredjedel. På kontraktet hos mäklaren står vi som ägare till hälften var, men vi kommer även att reglera det internt mellan oss så att UP äger mer eftersom han lägger in mer pengar i bostaden. Jag är ändå glad att jag kan komma upp i så mycket som en tredjedel av ägandet - det är trots allt mer än jag hade väntat mig att det skulle bli.

Vi har annars haft en lugn helg, ungefär som vanligt. Fredagen inleddes med en liten shoppingtur - jag köpte ett par lila strumpbyxor - och sedan god mat och hemmakväll i soffan. På lördagen gick vi upp tidigt. UP och TF skulle köpa långfärdsutrustningen som TM fick i 40-årspresent och jag följde med, ganska tråkig shoppingtur för min del men jag lyckades ändå hitta en ny fleece som faktiskt behövs. Jag ska ju snart åka ner till Schweiz på MarCom-workshop och då ingår bland annat en del vinteraktiviteter. Jag vill inte gärna komma dit i min gamla slitna trasiga svarta fleece, så en ny fräsch är på sin plats.

Efter shoppingen åkte vi för att välja ut vår garageplats i nya huset och hittade en som faktiskt blir bra. Den är egentligen inte på rätt våningsplan, men platsen är ändå bra och vi kan alltid ställa oss i kö till en plats på rätt våning. Jag hade halvt om halvt tänkt mig en dag med lite utflykt, göra något speciellt när vi nu hade en hel ledig lördag, men det blev att vi åkte hem i stället. Vi stannade till hos AP för att hämta UP's långfärdsskridskor och där läste jag artikeln om slakten och bröt ihop fullständigt. Även AP var i riktigt dålig form, förkyld och så deppig så hon inte ens ville prata med mig. Ingen höjdare, med andra ord, och efter det kom dagen liksom av sig. Vi kom ut på en välbehövd promenad framåt kvällen, men annars bjöd lördagen inte på särskilt mycket alls.

Igår hade vi visning av lägenheten igen. UP kom ut på en skridskotur, men jag ägnade i vanlig ordning dagen åt att städa och piffa. Vi blev precis klara i tid och när det var visningsdags åkte vi med katterna ner till Edsviken och gick ut med dem lite där. Vi satt på en bänk och tittade på alla som åkte skridskor, och katterna blev riktigt nyfikna efter ett tag och ville ut och gå i snön. Jag är stolt över att de var så modiga - till och med Tuva som är så rädd bland främlingar var framme och kikade med halsen sträckt som en giraff.

På kvällen åkte vi till Kista och såg filmen Up in the air. Den var bra, en del roliga poänger, och ett ganska öppet slut - man visste inte riktigt vilket håll huvudrollen gick åt efter att filmen slutat. Det var i alla fall skönt att komma iväg hemifrån lite - det behövdes efter helgen.

2010-01-25

Om jag kunde förändra världen...
Om jag kunde göra en enda sak för att förändra världen till det bättre, då skulle jag se till att allt djurplågeri tog slut en gång för alla. Jag skulle se till att djurförsök förbjöds, att alla människor slutade äta kött och att djuren fick samma värde och samma status som människor, för att också få förtjäna samma respekt och rättigheter till ett bra liv i trygghet och lycka.

I lördags var Svenska Dagbladets första nyhet, med stort uppslag i tidningen, att många slaktdjur idag slaktas enligt halal- och koshermetoden, som innebär att djuret får halsen avskuren och sedan förblöder till döds utan någon som helst bedövning. Det här är så fruktansvärt så jag klarar knappt ens att skriva om det. För mig är det ingen nyhet, men jag tycker ändå att det är fantastiskt bra att en av Sveriges största dagstidningar skriver om det här. Informationen måste komma fram för att få folk att öppna ögonen och det enda sättet är att berätta precis hur det är, beskriv varenda vidrig detalj, visa bilder som är så hemska så att människorna inte glömmer dem i första taget. Låt folk veta och låt dem sedan ta ställning - tycker de att detta är OK så kan de fortsätta äta kött, tycker de inte att det är OK så slutar de. Väldigt enkelt.

Jag vet mycket av det här redan, men jag kan ändå inte låta bli att läsa och titta på bilderna, och givetvis gråter jag, givetvis etsar bilderna sig fast i mitt medvetande, så hårt att jag inte kan sluta tänka på det. Men det är värt det om det kan hjälpa, det är värt det om jag kan rädda ett enda djur genom mitt ställningstagande att inte äta kött. ´

Det jag egentligen borde göra med mina pengar är att öppna ett "Chimp Eden" för slaktdjur. Ge dem ett bra hem, stora gröna hagar att leka i, trygghet och kärlek och det bästa liv som tänkas kan. Det skulle vara att göra något vettigt för pengarna. Det skulle göra skillnad.

2010-01-22

Tävling hos New England Style
Här tävlas det friskt och jag hoppas så klart på vinst. Dagens sista (?) tävling finns hos norska inredningsbloggen New England Style som lottar ut den fina stjärnmattan från Pappelina. Jag skulle gärna vinna den i beige/vitt, så fräscht till vår nya läganhet!

2010-01-22

Tävling hos Vitt och blått
Jag är med i ännu en fredagstävling - finaste snöflingan från Bruka Design lottas ut i bloggen Vitt och blått. Fingers crossed!

2010-01-22

Tävling hos Fröken Vit
Fröken Vit i Madickenhuset lottar ut en underbar stickad klänning som är helt i min smak. Den vill jag vinna så håll tummarna för mig! Stickade klänningar är ju liksom min grej nu och den här skulle jag nog kunna bo i tror jag...

2010-01-22

Fredag igen!
Jag längtar ihjäl mig efter helgen. Sova, sova, sova... eller inte. Upp tidigt, upp tidigt, upp tidigt ligger nog närmare verkligheten ändå. Jag körde ett bra pass body pump igår och det gick bra - jätteskönt att min styrka är tillbaka nu. Jag är nog nästan redo att gå upp till 5 kilos viktplattor på axellyften också nu - det är bara ungefär ett halvt kilo per sida som skiljer och klarar jag det så ska jag minsann klara lite till. Ingen tvekan, nästa vecka kör jag på det i stället!

Hemma var jag inte på mitt bästa humör. Jag var tvärirriterad över att lägenhetsförsäljningen har gått i stöpet och vi nu måste börja från början, och att det i sin tur betyder att vi måste bo kvar i Danderyd i två veckor till, minst. Det känns inte kul överhuvudtaget och jag är så besviken så jag saknar ord. Men så är livet, det blir inte alltid som man har tänkt sig och i perspektivet av hur majoriteten av planetens människor och djur lever så har jag det ändå oförskämt bra.

Jag fixade undan lite praktiska surdegar igår kväll - vi tvättade, betalade räkningar, gjorde klart kontraktet med bröllopsfotografen och lite sånt. Skönt att ha det gjort. Idag ska vi åka och välja ut vår parkeringsplats på Primusgatan och dessutom ska jag gå förbi HM en sväng. De har klubbdag idag vilket betyder rabatt och jag ska prova en klänning som jag kan tänka mig att ha på JSk's och HE's bröllop i juni. Den är billig vilket är bra, för jag vill inte lägga alltför mycket pengar på den. Prova kan man alltid, som sagt. Det blev för övrigt inget köp på Zara i veckan, jag provade den stickade klänningen på nytt och valde bort den. Lika bra det!

Förutom garagetitten lär kvällen bli lugn. I morgon ska jag eventuellt följa med UP och TF som ska hjälpa TM att köpa de långfärdsskridskor som hon fick i 40-årspresent av oss. UP försöker övertala mig att jag ska följa med och prova och köpa något också, men jag är inte övertygad. Efter mina båda handledsbrott är jag helt enkelt livrädd att ramla och skada mig igen. Men förhoppningsvis kan vi hitta på något annat när vi ändå är ute och kör med bilen. Sedan blir det bio på kvällen, antingen Avsked eller Fish Tank eller Up in the air. Vi får se om vi får med oss några fler och om vi kanske kombinerar bion med middag på stan. Sedan på söndag är det visning igen, med andra ord upp tidigt och städa, städa och röja. Igen. Hoppas det är sista helgen vi gör det.

2010-01-22

Lämna ditt bidrag till Haiti
Igår lämnade jag äntligen mitt bidrag till Haiti. Jag har dåligt samvete över att det blev gjort så sent, men är ändå glad att jag har gjort något. Ett liv är värt så mycket och jag tycker att bilden från Dagens Nyheter säger allt!

Här kan du lämna ditt bidrag (listan är kopierad från Josefine):

Plan Sverige
PG 900731-1
BG 900-7311. Ange "Haiti" på betalningen.

Röda Korset
Smsa "AKUT NU" till 72900 för att skänka 50 kronor.
Skänk valfritt belopp till PG 900800-4 (skriv "Haiti" på betalningen) eller skänk pengar via Röda Korsets hemsida, http://www.redcross.se/.

FN-förbundet
Konto 900079-5, märk betalningen "Haiti".

Hoppets Stjärna
PG 900253-6
Smsa "Haiti" till 72930 för att skänka 200 kronor.

Rädda Barnen
PG 902003-3
Smsa 10KATASTROF till 72950 för att skänka 10 kronor, alternativt KATASTROF för att skänka 50 kronor.

Läkare Utan Gränser
PG 900603-2 eller BG 900-6032, märk betalningen "Akutinsatser".
Smsa LIV till 72990 för att skänka 50 kronor.

Svenska Kyrkan
PG 900122-3 eller BG 900-1223, märk betalningen "Haiti".

SOS Barnbyar
Smsa SOSHAITI till 72930 för att skänka 50 kronor, eller skänk valfritt belopp via hemsidan http://www.sos-barnbyar.se/.

Unicef
Smsa haiti till 72900 för att skänka 50 kronor.
PG 902001-7 eller BG 902-0017, märk betalningen Haiti, eller skänk valfritt belopp via hemsidan http://www.unicef.se/.

Läkarmissionen
Smsa Haiti50 till 72930 för att skänka 50 kronor, eller skänk valfritt belopp via hemsidan http://www.lakarmissionen.se/.

Stiftelsen Sveriges Lions Hjälpfond
Skänk valfritt belopp på konto 901948-0 eller via http://www.lions.se/.

2010-01-21

Fan, fan, fan
Ungefär så känns det nu. Igår var vi så glada över att kontraktet med nya köparen nästan var klart. Vi sa att vi inte skulle fira riktigt ännu. Vi korkar upp champagnen i morgon, när allt är påskrivet och färdigt.

Så nu precis före lunch ringer mäklaren till UP och säger att det blir ingenting. Köparen har dragit sig ur. Problem med banken, tydligen, så de kan inte betala. Vi är tillbaka på noll igen. Ingen köpare, nya visningar inbokade på söndag och måndag.

Jag vet inte var vi står nu. Ska vi flytta nästa helg? Ska vi vänta flera veckor till? Ska vi flytta och flyttstäda och sedan försöka sälja lägenheten tom i stället?

Och jag fattar inte riktigt. Igår kväll satt köparna och var beredda att skriva på kontrakten. Hur kunde de inte ha koll på sina pengar redan då? De fick inte skriva på för mäklaren, för att de inte hade legitimationer med sig, men de hade kommit dit för att skriva på. Vad hände hänt om de hade fått göra det? Då hade det förstås blivit fråga om skadestånd. Men likafullt. Tillbaka på noll, bara att börja om från början.

Jag känner mig så besviken nu så jag vet inte vad jag ska säga. Luften har gått ur mig helt. Träna i kväll? Tja. Antagligen. Fast jag har varken lust eller energi till det just nu. Vi kan inte börja packa förrän tidigast på tisdag, eftersom vi har visning på måndag kväll. Vi kan inte göra någonting, i princip, eftersom vi åter igen ska visa upp lägenheten i så perfekt skick som vi bara kan. Så är status nu. Vi kommer ingenstans. Tvärstopp igen.

2010-01-21

Det rör på sig!
Gårdagens träning gick helt lysande bra! Världens bästa cykelpass och jag orkade hela vägen vilket jag är stolt över. I vanlig ordning tog jag ut mig totalt och det var en fantastisk känsla att jobba tillsammans med laget och känna att det verkligen ger resultat också.

Vi hade en specialvisning av lägenheten på eftermiddagen och precis innan min träning ringde UP och sa att de skulle skriva kontrakt samma kväll. Alltså mötte jag UP hos mäklaren efter träningen, inte för att jag är medägare eller behöver skriva på något, utan jag var med enbart som moraliskt stöd. Det är ett nyinflyttat iranskt par som ska köpa lägenheten och de kom dit tillsammans med kvinnans bror med fru som har bott i Sverige ett antal år. Allt gick enligt planerna tills det var dags att skriva under och det visade sig att köparna inte hade någon legitimation med sig. De har ännu inte fått svenska id-kort och mäklaren hade missat att tala om att de måste ha med sig pass eller liknande. Det slutade med att UP skrev på och att köparna får åka tillbaka till mäklaren idag, visa upp sina pass och sedan skriva på kontrakten. Sedan ska de bli godkända av bostadsrättsföreningen också men det brukar ju mest vara en formsak så jag hoppas att det inte ska bli något problem. Det enda hindret jag kan tänka mig är att de ännu inte har jobb, men förhoppningsvis går det bra ändå. Avtalet är ju inte bindande förrän föreningen har sagt ja på styrelsemötet i nästa vecka, men tills vi hör något annat räknar vi i alla fall med att det blir flytt nästa helg som planerat.

De kommande två veckorna kommer vi att ha fullt upp och det är fortfarande massor kvar att göra. I helgen ska jag åka till mina föräldrar och hämta lite kartonger att packa i och dessutom ska vi åka förbi hos BC och HT och hämta en massa flyttkartonger som vi skulle få låna. Vi måste passa på att tvätta alla fönster - hoppas det inte blir för kallt - och sedan ska vi passa på att gå på bio också eftersom vi har biocheckar som går ut om några dagar. Och packa, packa, packa... äntligen! Nu är det dags!

2010-01-20

En present till mig
Jag fick ju pengar av mamma både i julklapp och när jag fyllde år och nu har jag använt en del av dem till en fin present till mig själv. Duktiga Magdalena som driver M925 har så fina smycken med silverkulor - jag har sedan tidigare halsband och örhängen med krok. Nu har jag även köpt ett par stiftörhängen och en ring och igår kom de till mig - snabbt och smidigt, bara ett par dagar efter beställningen. De är hur fina som helst, enkla och stilrena och det är ju precis den stilen jag vill ha nu för tiden - inget krafs utan den där enkla skönheten där less is more. De här smyckena kommer att bli välanvända!

På lunchen gick jag in en sväng på Zara, som jag egentligen inte vill handla på längre eftersom de säljer päls. Men där hängde i alla fall en enkel svart klänning som var på rea... Kortärmad som den klänningen jag redan har och egentligen inte så speciell. Som sagt, jag har ju redan en svart stickad klänning. Men ändå. Jag måste gå dit efter träningen och prova den igen så får jag se hur jag gör.

2010-01-20

Det är skillnad
Min ständiga sömnbrist ligger som ett stort grått moln över mig. I natt vaknade jag med migrän, och jag vet ju bara alltför väl vad som händer då. Jag går upp och tar min superstarka medicin och försöker somna om. Vaknar sedan när klockan ringer alltför tidigt och här helt omtöcknad av huvudvärk, migränmedicin och sömnbrist. Jag går som i dvala nu, känner mig inte helt "med" så att säga och önskar mig bara en dag i lugn och ro och tystnad. Så kommer det nu inte att bli - en heldag i kontorslandskapet står på schemat och därefter hårt träningspass som vanligt.

Vi kommer att ha ännu en specialvisning av lägenheten i eftermiddag, men som tur är jobbar UP hemma idag så han kan ta hand om förberedelserna på egen hand. Det är ett sällskap som var på den första visningen som ska komma tillbaka. Tydligen hade de trott att priset skulle rusa i höjden så de brydde sig inte ens om att lägga ett bud, men nu när de har fått veta att utgångsbudet också kan bli slutpriset är det tydligen en annan sak för dem. Jag hoppas hoppas att det ska gå vägen idag så att försäljningen snart blir klar, för utan försäljning kan vi som sagt inte flytta det datum vi har tänkt oss och det vore inte kul alls.

Igår tränade jag, cykelpass på Regeringsgatan i stället för det vanliga måndagspasset som jag missade. Det var lite skillnad kan man säga. Jag är van vid Hötorgets pass som ärligt talat ligger i en helt annan division. Hötorgets cyklister är erfarna och självgående, många före detta - eller fortfarande aktiva - tävlingscyklister som utan problem klarar att köra sina egna pass. Man bestämmer själv när man ska sitta eller stå, om det är tungt motstånd och långsammare tempo eller lättare motstånd och snabbare varvtal som gäller. Alla ger allt och det är full fart med hejarop och uppmuntran från hela laget. Så inte fallet på Regeringsgatan igår. Här märktes det tydligare att det var många nyare cyklister med. Instruktören styrde passet på ett helt annat sätt än jag är van vid, och helt plötsligt fick jag vara den som kände mig duktig och erfaren med mina 6-7 års cyklande i bagaget. Det var en klart annorlunda känsla, och ärligt talat inte lika roligt som det jag är van vid. I kväll är jag lyckligtvis tillbaka på Hötorget igen och det ska bli kul!

I kväll ska jag också försöka vara lite mer effektiv - så långt det nu är möjligt efter träningspasset. Men jag behöver köra en tvättmaskin, klippa klorna på katterna, kolla elbolag, göra klart med avtalet och delbetalningen till vår bröllopsfotograf och lite annat. Det är som UP sa igår - om man bara gör klart en sak varje dag så har man snart fixat det mesta.

2010-01-19

Ytterligheter och ytligheter
Jag tänker på Haiti. Det som har hänt där är värre än något jag kan föreställa mig. Ogreppbart, för stort för att ta in. Jag har ännu inte skänkt pengar trots att jag tänkt på det, men i kväll ska jag fixa det. Jag är inte där och hjälper dem på plats, men det betyder inte att jag inte kan göra något. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, och jag tänker inte vara en sån som står vid sidan och bara tittar på.

Något annat jag tänker på - som inte är politiskt korrekt eller viktigt eller rimligt eller någonting - är att jag vill bli bättre på att använda nagellack på fingrarna. I många år har jag haft som rutin att alltid ha målade naglar på tårna. Året om byter jag regelbundet färg, varje vecka eller varannan vecka, och färgerna har varit allt från blått till grönt till silver till rött till rosa. Nu vill jag bli bättre på att använda sånt här även på händerna, eftersom det är så snyggt även om det kräver lite jobb. Nu till våren verkar det komma massor av fina färger, allt från beige till grått till skira pasteller. Jag känner mig ofta ganska okvinnlig och det här är ett sätt att bli mer feminin i min stil. Nu för tiden finns det så bra småflaskor som man faktiskt hinner använda upp innan de ändå torkar ihop, och det passar mig perfekt. Lite nya färger och våren är räddad!

2010-01-19

Det viktigaste
Ingen människa kan förändra världen. Det enda vi kan förändra är oss själva. Och genom att förändra oss själva förändrar vi världen...

2010-01-19

Visningar, visningar, visningar...
Det här med bostadsvisningar verkar vara lite som the story of our lives. Först letade vi själva bostad som galningar, hela två år tog det från vår första visning till den sista. Då letade vi givetvis inte hela tiden utan hade en hel del uppehåll under tiden, men ändå. Två år tog det och jag vill inte ens tänka på hur många bostäder vi hann gå och titta på innan vi hittade rätt.

Nu när vi äntligen har hittat vårt hem följer nästa typ av visning, den som går ut på att lyckas sälja vår gamla bostad. Det verkar ta tid, kan jag säga. Vi har haft hela fyra visningar nu och fortfarande har det inte kommit in ett enda vettigt bud - det enda bud vi hittills har fått in var skambudet som kom i förra veckan.

Jag fick boka om veckans träningsschema igår, eftersom vi skulle förbereda en specialvisning för en familj som inte kunde komma i söndags. Förberedelserna gick snabbt igår - en snabbstädning och ner med diverse prylar i källaren bara, som vanligt. Bära ner och bära upp. Bära ner och bära upp. Bära ner och bära upp igen.... Gårdagens familj verkade halvintresserad, de har tydligen precis flyttat till Stockholm och börjat leta, så mäklaren trodde att de nog skulle vilja titta vidare och känna sig för lite mer. Vi tog ut katterna på en biltur under tiden och de börjar nog tycka att det är rätt jobbigt det där, ut och in ur lägenheten var och varannan dag. Nu har vi i alla fall en ny visning inbokad på söndag igen och ingen blir gladare än jag om denna blir den sista. Det tar mycket tid och kraft att hålla på med det här, och dessutom måste vi ju bli klara för vår egen flytt snart.

Det är meningen att vi ska flytta den 30 januari, men som det känns nu tror jag inte att det kommer att vara möjligt. Lyckligtvis är vi inte beroende av en försäljning för att kunna köpa den nya lägenheten, pengarna finns redan som tur är. Men problemet är ju i stället att vi inte direkt kan flytta utan att ha sålt, för att sälja den gamla lägenheten omöblerad blir nog i princip omöjligt. Då syns allt slitage och alla skavanker ännu tydligare och jag har svårt att se att någon skulle vara lockad av det. Om en försäljning inte blir klar i början av nästa vecka blir det alltså att skjuta upp flytten ett par veckor, minst, kanske ännu mer. Det känns inte ett dugg kul men vad gör man!

I kväll blir det alltså träning för min del, samma sak i morgon och på torsdag. Det blir tufft men jag har klarat det förr. På fredag borde jag gå och klippa mig. Jag är världssämst på att komma ihåg att klippa mig, det kan gå ett halvår mellan varven, men nu är det verkligen dags. Långt hår är inte fint om det inte är fräscht och välvårdat.

Nej, nu är det dags för mer jobb igen. Ännu en tisdag i full gång!

2010-01-18

Cult Design, Mateus och IKEA
I förra veckan upptäckte jag till min glädje att två butiker i närheten av mitt jobb numera säljer fina Cult Design. Precis som med Mateus är Cult ett märke jag helt klart vill ha mer av hemma. Jag vill ha tvålpump, diskmedelspump, Change-ljusstakar, tandborstmugg och jag vet inte allt. Vårserien med genomskinliga glasljusstakar ser klart intressant ut - det skulle nog vara fräscht ihop med en färgad överdel. Jag ska minsann boka in ett besök hos butikerna redan i veckan och spana lite.

När det gäller Mateus skulle jag vilja ha en hel servis med tallrikar, skålar, muggar och uppläggningsfat. De är hur fina som helst och jag kan bara tänka mig hur snyggt det vore att blanda kanske två eller tre färger, vitt - så klart - och sedan rosa, eller gult, blått, grönt, grått.... Helt i min smak är bara förnamnet! Men sedan gillar jag faktiskt IKEAs lattemuggar också och dem skulle jag gärna ha i både vitt, rosa och beige. Ikeamuggarna har ju också den obestridliga fördelen att de är billiga - bara 15 kronor kostar de vilket är en tiondel av vad till exempel Mateus muggar går loss på.

När vi var hos SS och HW igår blev jag klart inspirerad till ännu mer inredning. Deras hem har mycket av det jag söker - mycket vitt, modernt, rena linjer, tomma ytor och fina saker i precis rätt mängd. Det vore verkligen trist om det slutar med att de säljer och går skilda vägar. Idag visade en kollega mig en länk till en lägenhet till salu på Lilla Essingen, och det visade sig faktiskt vara en exakt likadan lägenhet som vår, bara en våning över oss i huset. Jag har inte tittat på några bilder på vår läganhet på länge så det kändes otroligt att se hur fint det är igen. Det blir otroligt spännande att komma dit om ett par veckor!

2010-01-18

Tävling hos Martin Wallgren!
Hos duktige fotografen Martin Wallgren kan man just nu tävla om en valfri canvas eller fototavla. Han tar underbara bilder så självklart är jag med och tävlar och min favorit är bilden The Ocean Gate som finns att köpa i fina webbshoppen Ellis Corner. Den skulle bli perfekt i vårt nya hem så jag håller tummarna!

2010-01-18

En helg i januari
Nu känns det som att hela mitt medvetande bara är fokuserad på en enda sak: flytta! Vi börjar bli liiite stressade nu eftersom det inte lång tid kvar, inte ens två veckor innan det är meningen att vi ska bo på en helt ny adress i en för oss helt ny del av stan. Men först måste vi sälja UP's nuvarande lägenhet och det är fortfarande inte klart. Vi hade ännu en visning igår eftermiddag och fyra personer kom dit och tittade. Vi har börjat få rutin på det här med att förbereda inför visningen nu så det gick helt klart fortare än helgen innan, även vi trots det ändå höll på i några timmar. På kvällen ringde mäklaren och sa att ännu en person har hört av sig, en som inte hann komma på visningen igår utan vill komma i kväll i stället. Det är ju bara att säga ja även om det börjar bli rejält tröttsamt att hela tiden städa och städa och bära in och bära ut saker som inte ska stå framme under visningstiden. Jag hoppas hoppas att det här är sista omgången för annars får vi nog skjuta fram flytten ett par veckor minst och det är ingenting vi önskar oss.

I lördags var jag en sväng hos mina föräldrar och Maja och åt lunch. Det blev trevligt, inga konflikter utan lugn och ro vilket inte alltid är fallet. Efter det var det bara att åka hem och direkt börja göra mig i ordning för TM's 40-årskalas på kvällen. Precis som vanligt hade jag en ångestattack på förmiddagen när jag bara kände "jag vill inte". En urladdning mellan mig och UP i vanlig ordning- så blir det ju alltid. Jag vet inte vad det är men i samband med allt strul runt Kroatienresan för ett och ett halvt år sedan vad det som att något hände. Jag tappade helt bort all glädje i att gå ut och träffa människor, litade inte på någon, ville inte vara med någon. Min relation till partygänget som jag umgicks så mycket med för några år sedan har helt försvunnit sedan dess och den enda kontakt vi har idag är att jag har dem med i min kontaktlista på Facebook, men det är allt.

Så allt var som det brukar inför festen, men jag gjorde mig klar och vi åkte. Jag drog på mig min svarta fina paljettkjol - jag passar på att använda den när jag får tillfälle och jag tänkte också att den skulle försätta mig i lite mer feststämning. Vi åkte först till ASj som hade lite förfest hemma hos sig. Där var vi bara fem personer så det var lugnare än väntat. På festen var vi ett 40-tal och som väntat kände jag i princip ingen förutom de personer jag kom dit med samt ett par till. Jag var också en av de yngsta på festen och det gör alltid att det blir lite annorlunda när majoriteten av gästerna är 45+, minst tio år äldre än mig. Det spelas annorlunda musik, pratas om annorlunda saker - mycket hus och barn - och ja, det är liksom bara annorlunda. Jag känner mig inte riktigt hemma i den världen ännu. Kvällen blev i alla fall bättre än väntat - jag hittade lite trevliga personer att prata med och UP fanns ju i närheten.

Igår kväll var vi bortbjudna till SS på middag. HW var inte där men däremot hade JKl tydligen bott där hela helgen så hon var med. Relationen mellan SS och HW har jag helt tappat greppet om. Ena dagen är de lyckliga och ska bo kvar i huset. Andra dagen har de gjort slut och ska sälja. Jag har knappt koll längre men igår sa SS att den här gången kändes det i alla fall som att det

var definitivt slut mellan dem. Det är tråkigt om så är fallet men å andra sidan har de haft så stora problem hela tiden sedan de blev ett par för ett och ett halvt år sedan så det kanske ändå är för det bästa. Till sist måste man kanske bestämma sig för att det är dags att sluta kämpa, helt enkelt. Jag kan tycka att jag och UP är väldigt olika på många sätt, men det är ändå ingenting jämfört med hur pass olika HW och SS verkar vara. Det sägs ju att motsatser dras till varandra, men det är kanske bara sant till en viss gräns. Det är svårt att säga.

Vi har mildare väder nu. Det vita sagolandskapet har ersatts av ett mer novemberlikt väder, med slaskig snö och mörka träd. Det är skönt att kunna gå i kjol igen utan att frysa ihjäl även om den där riktiga vintern är vacker. Men för min del får våren gärna komma nu - en vår när jag kan gå i tunnare kläder utan att frysa. Det är en härlig tid som jag ser fram emot.

2010-01-15

Sådär

Jag kan erkänna att just den här hemarbets-dagen inte har varit en av mina mest effektiva. Det finns så mycket annat som tankarna far iväg åt och just idag har min disciplin helt enkelt inte samarbetat med mig.

Jag var hos min duktige kiropraktor på förmiddagen. Det är otroligt vilken skillnad det gör att gå dit. Jag är mjukare i rygg och nacke och min migrän har förbättrats - förminskats - avsevärt. Klart värt varenda sekund och varenda krona för mig som har ätit varje medicin som tänkas kan och gått med huvudvärk mer än nog för en livstid vid det här laget.

Dagens bästa hittills var när jag åt en lätt lunch i soffan framför TV'n. Jag zappade mellan kanalerna och när jag kom till en kanal med barnprogram för riktigt små barn, med små dockor som bor i en sagoträdgård, blev Tuva jätteintresserad. Först satte hon sig på soffbordet och tittade. Sedan hoppade hon ner och satte sig på golvet precis framför TV'n och tittade, fortfarande lika storögt. När inte ens det räckte hoppade hon upp på stereobänken och satt en knapp decimeter från TV'n och fortsatte titta lika fascinerat. Hon gick runt bakom TV'n och tittade och petade med tassen på skärmen. Det var helt fantastiskt att se. Man brukar ju säga att katter inte ser på TV eftersom de inte förstår det de ser, men här var klart bevis på motsatsen. Tuva var fullkomligt uppslukad av barnprogrammet.

I morgon är det 40-årskalas hos TM som fyllde år för säkert ett halvår sedan. Och nu börjas det. Ju mer jag tänker på festen desto mer känner jag att jag egentligen inte vill gå dit. Jag känner ju inte speciellt många - det här är UP's gamla kompisgäng, dem han åker på semester med varenda sommar, dem han har festat ihop med och varit bästa kompis med i många år innan jag kom in i bilden. De är väl trevliga, egentligen, men... ja, vi är så olika, bara. De är gapiga och högljudda och i deras sällskap måste man verkligen skrika för full hals för att kunna göra sig hörd. Dessutom är de ett sånt gäng som fortfarande tycker att höjden av nöje är att bli kalasfull och göra bort sig. Sånt kan man prata om hur länge och hur ofta som helst efteråt.

Och - det är helt enkelt inte jag. Jag som knappt dricker, i alla fall aldrig så mycket att jag blir påverkad. Jag som hellre lyssnar än att skrika själv. Jag känner mig som en torrboll varje gång vi träffas och varje gång känner jag mig som ufot som inte alls passar in. Så ska festen bli kul? Nja. Jag skulle inte gråta blod om jag missade den, om man säger så. Nu ska jag gå dit, så klart, jag ska hålla god min och vara trevlig och glad och försöka låtsas att jag är som dem. För det är ju så man gör. Man håller masken. Sånt är jag expert på - jag har verkligen tränat på det. En kväll till ska jag klara.

2010-01-15

Äntligen fredag!
Snart är arbetsveckan slut - en dag till och sedan är det helg. Idag jobbar jag hemifrån, jätteskönt! Lugn och ro är vad jag önskar mig nu.

Jag hade noll lust att träna igår men pallrade mig ändå iväg och körde ett body pump-pass. Det gick faktiskt jättebra - jag orkade hela passet igenom och det kändes klart bättre än veckan innan. Skönt och peppande och nu har jag en välförtjänt vila i tre dagar innan det är dags för nästa träning.

Tyvärr kom det inte in fler bud än skambudet på lägenheten så UP och mäklaren beslöt igår att köra en omvisning igen på söndag. Synd men det är som det är - bara att inse att den här lägenheten inte är i toppskick, vilket jag inte heller tycker. Det har knappt hänt någonting med den sedan UP flyttade in 1991 så i mina ögon är den ett renoveringsobjekt. Det blir gigantisk skillnad mot vår nya lägenhet som bara är tre år gammal och toppfräsch. I den nuvarande bostaden skulle vi behöva göra om i princip allt för att få det bra. I den nya kommer vi på sin höjd att sätta upp lite tapeter eftersom det bara är helt vitmålat överallt nu. Dessutom kanske vi byter ut skjutdörren till garderoberna i sovrummet,, men det är inget måste utan bara en smaksak.

Helgen kommer att bjuda på lite av varje. En lugn fredagkväll planerar jag för. Jag vet att det kommer att köras en after work i stan, men jag tänker inte åka in bara för det - jag har som sagt tröttnat ganska rejält på det nu... I morgon hinner jag förhoppningsvis med lunch hos mina föräldrar och sedan är det TM's 40-årskalas på kvällen. Söndagen går till att städa och fixa inför visningen, igen.... Så kan det vara men det är det som är livet!

2010-01-14

Ssssooooovvaaaaaaaa
Idag är jag så trött så jag nästan är vimmelkantig. Hela veckan har varit ett enda stort minustecken när det gäller sömnen, på tok för få timmar varje natt vilket till slut gör mig till ett vrak. Dels har nog både jag och UP mycket att tänka på nu inför flytt, lägenhetsförsäljning och annat och det gör att vi båda två sover lite oroligare än vanligt. Sedan är Tuva igång också och jamar och vill leka nätterna igenom. Hon och Saga fick två nya lekmöss i julklapp av Ö och framför allt Tuva fullkomligt älskar dem. Hon försöker väcka oss på nätterna genom att jama ihållande utan avbrott och ja, hon är underbar, men det är jobbigt att inte få sova!

Jag körde ett spinningpass för PA igår igen och jag kan nästan säga att dessa pass tar knäcken på mig. Jag är precis förstörd efter varje träning - vansinnigt jobbigt, tunga ben och mjölksyra så det står härliga till. Jag vill ändå tro att jag är i bättre form än så - jag har tränat regelbundet tre gånger i veckan under väldigt lång tid och är en erfaren cyklist så det här borde jag klara. Men ändå. Fullkomligt slutkörd är bara förnamnet. I kväll blir det body pump och sedan är det i alla fall vila som gäller resten av veckan.

Igår kväll åkte jag och UP iväg på en snabbvisit till vår nya gata på Lilla Essingen. UP's kollega bor där och han hade lovat att hjälpa till att visa upp garaget för oss så att vi kan välja ut vilken plats vi vill ha. Vi hade fått en lista på lediga platser att välja mellan, och ingen av dem är väl helt optimal men det får gå. Vi har bestämt oss för en och förhoppningsvis anses platsen bredvid som så pass dålig så att den kommer att förbli tom under ett bra tag framöver, för annars kommer det att bli trångt och trixigt att parkera - särskilt för mig som är allt annat än en stjärna på sånt. Fickparkering ska vi inte ens prata om - jag har helt enkelt aldrig lyckats lära mig det. Ännu en sak att ta tag i under året...

UP har fått in ett skambud på lägenheten, 150 000 kronor under utgångsbudet. Han kommer inte att tacka ja till det, men jag börjar bli stressad. Tiden springer iväg och snart måste vi få komma igång med att packa ihop och göra klart inför flytten på allvar. Jag hoppas på att det händer något mer under veckan så att det här blir klart snart.

2010-01-13

Tävling hos Hem och ting!

Jag är med och tävlar om en fin hjärttavla hos mysiga bloggen Hem och ting. Håll tummarna!

2010-01-13

I'm done with winter
Jag vet inte ens för vilken dag i ordningen som vi har bitande kyla igen. Nu räcker det! Liiite mildare bara, så att jag kan börja använda alla mina kjolar igen! Please..? Världen ser liksom sagolik ut, alldeles inbäddad i vit frost och snö. Vackert, absolut! Men kallt, kallt....

Igår åkte jag hem tidigt ifrån jobbet för att hinna förbereda omvisningen på kvällen. Vi plockade undan och städade ordentligt men det gick i alla fall bra mycket fortare den här gången än i helgen. Nu var ju det mesta redan klart. Sist av allt lastade vi ut katterna och tog med dem på en biltur så länge visningen varade. Vi åkte runt bland de fina villorna på gräddhyllan vid Edsviken och visst skulle jag kunna tänka mig att bo så någon dag i livet... Kanske någon dag om vi får barn så är det hus som gäller för oss. Kanske inte. Man vet aldrig utan vi får se hur det blir med allting.

Visningen hade i alla fall gått hyfsat bra enligt mäklaren. Två sällskap som var där i söndags kom tillbaka, samt en ny person. Jag hoppas hoppas hoppas att det blir en försäljning nu i veckan redan så att vi inte behöver köra fler visningar. Nu är det bara flyttplanering som gäller framöver.

2010-01-12

Puh!
Jag har inte så mycket nytt att berätta idag. Måndagens arbete gick bra och efter det körde jag ett spinningpass med PA som nu är tillbaka från sin mammaledighet. Hon är lika duktig och inspirerande som alltid och jag körde så hårt att jag nästan mådde dåligt, precis som övriga i salen. När passet var slut var vi ett 50-tal cyklister som nästan låg över cykelstyrena och bara flämtade efter luft. Fasansfullt jobbigt, men en härlig känsla ändå!

Vi åt en god pastamiddag till lunch och fixade och donade lite hemma efter det. Idag är det omvisning så jag ska åka hem tidigare för att hinna förbereda och göra fint hemma. Hoppas hoppas att det räcker med två visningar, jag vill verkligen komma igång med packning och flytt nu!

Vi kom igång med vår hushållsbudget också men hann inte klart så det blir att fortsätta i kväll. Inte kul någonstans, men som sagt, it has to get done... UP försökte räkna ut hur mycket han shoppar kläder för varje år men själv föredrar jag att inte ens tänka på det. Hu. Läskiga summor antagligen. Just nu är jag grymt sugen på en ny svart stickad klänning. Jag vet inte vad det är med stickade klänningar men de är liksom da shit för mig. Alltid snyggt och alltid bekvämt, som att gå runt i myskläder på jobbet. Idag har jag på mig mina svarta jeans som jag fyndade på rean i förra veckan. Jag känner redan nu att de kommer att bli en favorit - bara storlek 38 och de sitter perfekt, jag känner mig smal och snygg i dem! I like!

Nej nu är det dags att jobba vidare igen... there's always more to be done.

2010-01-11

Showtime!
Vilken helg det har varit. Fredagens ledighet inleddes med träning efter jobbet och kvällen därefter blev ganska lugn. Men resten av helgen - puh! Vi har städat och piffat och donat hela lördagen och halva söndagen. Vi har i princip genomfört en flyttstädning redan nu, för att bostaden skulle se så fräsch och attraktiv ut som möjligt inför söndagens visning. Så här fint har det inte varit sedan jag flyttade in (och troligen inte heller på ett bra tag innan dess), det är ett som är säkert.

Visningen verkar i alla fall ha gått hyfsat bra. Kanske åtta spekulanter hade varit där, varav givetvis också ett par nyfikna grannar. Jag kan tycka att det är irriterande att de går omkring där och snokar när de helt klart inte är ute efter att köpa, men samtidigt kanske det är positivt inför de som verkligen är intresserade - att det kan ge intrycket att det var mycket folk på visningen så det är bäst att lägga ett bud på en gång innan någon annan hinner före... kanske, man kan ju hålla tummarna i alla fall!

Det är omvisning i morgon och sedan hoppas jag att vi får till en försäljning snabbt som ögat så att det inte behöver bli ännu fler visningsomgångar. Det vore skönt att få det klart och sedan kunna fokusera på att börja packa och förbereda flytten på allvar. Januari kommer inte direkt att bli en lugn månad, det är ett som är säkert.

Faktiskt känns det lite konstigt att vi när är på väg att flytta ifrån Danderyd på riktigt. UP har ju bott där nästan hela sitt liv och jag kan bara tänka mig hur vemodigt det måste vara för honom. Varje flytt är ju liksom slutet på en epok, om än också början på något nytt. Jag har ju själv flyttat ett antal gånger och känner väl igen känslan av att rycka upp bopålarna och rötterna, och för UP som har bott i samma lägenhet i snart 19 år måste det kännas hur märkligt som helst, och säkert sorgligt också. Hade han inte träffat mig så hade han nog bott kvar, tror jag.

I kväll ska vi prata budgetar. Inte mitt favoritämne direkt, eftersom jag och siffror och ekonomi aldrig har varit bästa kompisar. Jag tycker sånt är både jättesvårt och jättetråkigt och även om jag alltid har fått min egen ekonomi att gå ihop så har jag aldrig haft bra koll när det gäller att välja ut de bästa fonderna och sparkontona. UP tjatar på mig att sätta mig in i det och jag ska, jag ska... någon gång... Nu i kväll ska vi i alla fall disktera hushållsbudget, bostadslån och även bröllopsbudget. För min del hänger det ihop, vad bröllopet ska kosta och vad jag ska ha kvar efter det. Det påverkar även hur mycket pengar jag kan lägga in i nästa bostad. Inte det roligaste men jag biter ihop så att vi får det gjort. Nu är veckan igång igen.

2010-01-08

Bakslag
Gårdagens jobb gick hyfsat bra. Jag jobbar med lite roligare uppgifter en vanligt nu, skriver texter där jag får en chans att vara lite mer kreativ och fri i mitt uttryck än vanligt, och det passar mig bra. Mer sånt vill jag ha på jobbet!

På kvällen blev det styrketräning, body pump. I ärlighetens namn tycker jag inte att det är jättekul utan mer ett nödvändigt ont, men jag behöver styrketräningen och jag vet att det här med att gå på gym enssam helt enkelt är alldeles för tråkigt för att jag ska komma iväg. Jag var i alla fall nöjd med att ha tränat och begav mig hemåt för kvällen....

... och....

... det blev inte alls bra. Jag vet knappt vad som hände. Redan under middagen hamnade jag och UP i en konstig diskussion om något som inte ens var relevant, men vi tyckte så olika om ämnet så vi nästan blev osams om det. Efter middagen satte vi oss i soffan och när vi satt där ringde telefonen. UP gick för att svara och jag hörde honom med ett halvt öra bara eftersom jag hade TV'n påslagen. Jag hörde att han lät glad i alla fall och efter några minuter kom han tillbaka och såg väldigt konstig ut, både glad och generad på något sätt. Jag har lärt känna honom så pass väl nu så jag vet att det där är en min han ofta har när han känner sig skyldig på något sätt.

"Det var väldigt konstigt", sa han. "Det var vårt gemensamma hatobjekt som ringde."

... och jag kände hur allt bara rann av mig. Det var som att jag fick en mask över ansiktet, som att jag blev avstängd, som att jag klev in i en glasbubbla och inte hade kontakt med resten av världen. Hon hade ringt till UP. Hon som har förstört mer för oss än någonting annat vi har råkat ut för, hon som nästan har lyckats krossa oss. Såvitt jag vet har UP inte haft någon kontakt med henne på över två år. Men nu hade hon ringt honom.

Och det var det märkligaste av allt. Hon hade ringt och först sagt att hon sökte någon annan, men när hon hörde att hon hade kommit till UP hade hon frågat direkt om han ville bli kund i hennes nya företag, eftersom hon visste att han jobbade som konsult. Han hade tackat nej utan att fråga vad hon kunde erbjuda. De hade pratat lite allmänt också om hur han hade det och sedan hade de lagt på.

Jag vet inte vad jag ska tro. Hon "råkar" ringa till UP och när hon ändå kommer till honom föreslår hon direkt att han ska bli kund hos henne? Vilka är oddsen för det? UP trodde att hon höll på att ringa runt till alla lämpliga personer hon känner och jag tror då förstås att hon antagligen ändå hade tänkt ringa även till UP. Så tydligen har hon sparat hans telefonnummer i flera år också, även om UP säger sig ha raderat alla uppgifter till henne.

På något sätt var det här det sista jag hade kunna vänta mig. Jag såg direkt på UP att det var något med någon ex som hade ringt, men jag hade aldrig kunnat tro att hon skulle vara den som hörde av sig. Kanske borde jag köpa en lott. Jag skulle förmodligen vinna högsta vinsten.

När min första chock hade lagt sig kom vreden i stället. Jag klarade inte ens av att vara nära UP utan flyttade mig så långt ifrån honom som möjligt i soffan. Bara tanken på att han hade pratat med henne äcklade mig för mycket. Hade jag haft kvar min gamla lägenhet hade jag rest mig upp och åkt därifrån direkt. Jag ville inte ens vara kvar i lägenheten, jag ville bara därifrån. UP gick ner i tvättstugan för att hämta vårt sängöverkast i torkskåpet, och så fort han hade gått ut genom dörren kom tårarna. Jag grät så jag nästan skakade och kunde inte sluta förrän precis innan UP kom tillbaka.

Kvällen visade sig bli ännu bättre när vi upptäckte att vårt kritvita sängöverkast har fått stora missfärgade fläckar efter att ha hängt i torkskåpet. UP ska försöka tvätta det igen idag men annars är det bara att inse att det nog är förstört. En perfekt avslutning på en perfekt kväll, helt enkelt.

Jag tänker på det UP sa, "vårt gemensamma hatobjekt". Det är ju inte riktigt sant. UP avskyr henne inte, han tycker knappt ens illa om henne som person innerst inne. Det är bara jag som skyr henne som pesten. UP sa att han inte kan respektera en person som spelar dubbelspel, och jag förstår att han syftar på att hon var otrogen mot honom. Samtidigt köper jag det inte. Hon var för tusan gift när de möttes, han visste från dag 1 att hon körde med dubbelspel! Jag antar att så länge han var kär i henne och så länge han trodde att hon var kär i honom också så spelade hennes dubbelspel ingen roll. Det var bara när han fick veta att han inte var den enda hon var otrogen med som det blev viktigt. Så han tycker inte illa om henne utan det han tycker illa om är hur mycket sorg och problem hon har orsakat oss.

Jag vet inte vad jag ska känna nu. UP är fast besluten om att inte låta henne ta mer plats i våra liv. Hon är borta, hon är oviktig och ointressant. För mig är det inte så enkelt. Det känns som att hon med våld har brutit sig in hos oss igen. Som att hon stod och knackade på dörren och UP släppte in henne på nytt. Hon är inte bara förfluten, utan hon har gjort sig påmind i vår nutid också. Jag undrar om jag någonsin kommer att kunna bli fri från det här.

2010-01-07

Det närmar sig!
Vår flytt och inte minst visningen av gamla (nuvarande) lägenheten närmar sig med stormsteg. På söndag samt på tisdag nästa vecka har vi visning och jag hoppas verkligen att det räcker med dessa två omgångar för att få till en försäljning. UP håller på för fullt med att röja och rensa hemma, men själv kan jag inte hjälpa honom så mycket. Jag kan ju inte direkt tala om för honom vad han ska spara och vad han ska skänka bort.

Däremot har vi mycket kvar att göra inför visningen i form av städning och allmänt röjande för att få snyggt. Det blir inte riktigt så enkelt som jag hade tänkt mig eftersom R inte kan ha katterna nu, som han tidigare hade lovat. Nu blir det i stället att vi får städa så gott det går inför söndagen och sedan tidigt på söndag morgon lämna katterna till AP, för att kunna göra klart det sista. Det blir stressigt men det är det enda sättet vi kan lösa det just nu.

I tisdags jobbade vi halvdag, jätteskönt verkligen. Jag gick ett par timmar på stan för att kolla in reorna och kom hem med ett par svarta jeans och en röd kjol. Nödvändigt? Nja, inte riktigt, men framför allt jeansen tror jag kommer bli väl använda. Jag har inga svarta jeans sedan tidigare och det är bra att ha på jobbet. Annars blir det lätt antingen blå jeans eller svarta finbyxor och de känns ungefär lika trista båda två. Det är fortfarande för kallt ute för att jag ska kunna gå i kjol och det är synd för den möjligheten breddar annars mitt klädutbud massor. Men jag får hålla ut - förr eller senare blir det ju varmare, även om vintern just nu envist biter sig kvar.

Trettondagen var lugn och ledig. Vi tog en promenad i kylan och gjorde ett försök att gå ut med katterna (till deras stora motvilja), men annars var vi hemma, rensade och tittade på film, Harry Potter och halvblodsprinsen. Den var lika bra som de andra filmerna, men det var också mycket som var förändrat från boken. Och boken är ju alltid bäst!

Resten av vardagsveckan blir som vanligt, jobb och träning. Jag måste komma igång nu även om lusten inte riktigt finns där ännu. Det har varit så skönt med alla extra lediga dagar och det är bara alltför lätt att vänja sig.

2010-01-05

- 17 grader
Så kallt var det i morse när vi åkte hemifrån! Det är nästan rekord tror jag - jag kan inte minnas när vi sist hade så kallt i Stockholm.

Min första kontorsarbetsdag igår förflöt hyfsat bra. Det kändes OK att vara tillbaka och skönt också att veta att även den här veckan är lite kortare än vanligt. Halvdag idag och ledigt igen i morgon. Jag tränade efter jobbet, cykelpass med AnG och hans sista pass nu eftersom PA är tillbaka för fullt igen i nästa vecka. Jag ser fram emot att ha min favoritinstruktör tillbaka men synd också att mista AnG som faktiskt är nära nog lika bra som hon. Passet var i alla fall vansinnigt jobbigt och jag tog ut mig fullständigt. Att jag verkligen behöver börja träna igen efter helgerna är det ingen tvekan om....

Efter träningen gick jag in på Mango en sväng för att se om jag kunde fynda något på rean. Jag provade hela sex olika plagg men faktiskt föll jag inte riktigt för någonting så jag kom hem utan kassar. Lika bra det i ärlighetens namn - jag behöver ju som bekant ingenting utan det skulle i så fall bara vara okynnesshopping.

Hemma blev det inte mycket gjort. Enkel middag som UP hade förberett och sedan däckade jag i soffan. Jag tittade på först på Escape to Chimp Eden som handlar om en man som har valt att ägna livet åt att arbeta med att rehabilitera chimpanser. Han fritar infångade chimpanser och rehabiliterar dem för att åter kunna klara ett liv i friheten. Jag kan bara föreställa mig hur roligt och givande ett sånt jobb måste vara - verkligen något jag skulle kunna tänka mig att göra också, innerst inne.

Efter chimpanserna tittade jag vidare på Djurpoliserna i Phoenix och det var lika sorgligt och gripande som vanligt. UP frågade mig som vanligt varför jag väljer att titta på ett sådant program och jag försökte förklara för honom. Jag jämförde med människor som svälter ihjäl i Afrika, till exempel. Även om de dör och jag inte kan hjälpa dem tillräckligt snabbt så tycker jag ändå att de är värda min respekt och omtanke - att jag vet vad några av dem heter och att jag tar till mig vad de har varit tvungna att gå igenom. Det är samma sak med djuren som far illa och dör. Trots att de är döda redan och jag inte kan göra något för dem så är de ändå värda så mycket som att jag tar deras öden till mig och bara visar att det som har hänt dem inte är betydelselöst. Så enkelt, så självklart. I det långa loppet hoppas jag också att programmen lär människor att sånt här inte behöver hända, inte får hända. Att det leder till något bättre för dem. Och en sak är säker - om jag kan göra livet bättre för bara en enda levande varelse i världen, då är det värt det.

2010-01-04

Ett nytt år
Jul- och nyårshelgerna har bjudit på både ups and downs. Jag har varit avslappnad mer än på länge - nästan ledig, inte riktigt förstås, men jag har hållit mig borta från stan och kontoret och bara det har varit guld värt för mig. Nyårsafton tillbringade vi med bland andra TF hemma hos CEd på Södermalm. Jag kan inte säga att det var världens roligaste nyårsafton men i år blev det som det blev i alla fall. Vid tolvslaget gick vi bort till Mäster Mikaels gata och såg fyrverkerierna över Stockholm - vansinnigt kallt, men vackert!

Jag har annars varit inne i en lite sorgsen period nu. Jag har inte velat träffa någon, inte velat göra något, har inte känt mig intresserad av någonting alls i princip, och samtidigt har jag varit både uttråkad och rastlös och tyckt att det inte har hänt tillräckligt mycket. Konstigt och jag har inte riktigt känt igen mig själv, ärligt talat. Jag funderar på om det kan vara en bieffekt av mina p-piller, eller om det är en helt vanlig depression som jag verkar ha lätt att halka in i titt som tätt. Det här med p-pillren har ju hänt förut. Det är som att känslorna liksom stängs av - jag blir aldrig riktigt glad och aldrig riktigt ledsen utan är liksom parkerad någonstans under mittenstrecket. Jag hoppas att det lyfter snart.

I lördags var vi och TF i Västerås och hälsade på CS och LS. Västerås är en stad jag knappt har varit i förut och i lördags kunde jag lätt förstå varför. Rent ut sagt en vansinnigt tråkig stad - jag skulle aldrig i livet vilja bo där. Vi gick runt i kylan och tittade i tråkiga affärer i ett par timmar och åkte sedan ut till familjen S. De bor desto bättre - ett fantastiskt nybyggt hus på stor sjötomt med egen brygga direkt vid Mälarens strand. Ett riktigt drömboende om man vill bo på landet. Det blev en lugn och avkopplande dag med skön promenad i vinterlandskapet och givetvis massor av god mat, som alltid med den familjen. LS är så där urduktig och huslig och pysslig som jag helt enkelt aldrig kommer att bli - så är det bara. Det var i alla fall skönt att komma iväg och byta miljö för en dag - det behövdes.

Igår kväll var vi och AP hemma hos mina föräldrar på middag. Hela familjen var samlad och Maja kom fram och hälsade lite också. Hon fyller 19 år igår - fina, underbara Maja som är en så väldigt viktig del av vår familj. Middagen blev lyckad - god mat och trevligt och nog framför allt skönt för mamma att ha det klart eftersom hon har gruvat sig för den. Hon vill göra allt så extremt bra och har ständiga mindervärdeskomplex - man kan nästan tro att vi är släkt!

Idag är vardagen tillbaka igen. Jag sitter på kontoret och har åter infogat mig i vanliga rutiner och vanliga vanor. Jag ska komma igång med träningen igen och det behövs. Mitt träningsmål för året är att hålla min vanliga dos och dessutom lägga på promenader så ofta som möjligt.

2010 är också året som innebär stora händelser för mig och UP. Vi ska äntligen beställa våra ringar nu i januari. Sista helgen i januari går flyttlasset från Mörby till Lilla Essingen och en helt ny episod i våra liv tar sin början. Jag längtar verkligen efter att få inreda och få skapa ett vackert hem för oss. Våren kommer, förutom inredning, att innebära bröllopsplanering. Den 21 augusti gifter vi oss och jag önskar att det ska bli en dag som uppfyller allt vi någonsin drömt om. Om allt går vägen kommer vi också iväg på en försenad bröllopsresa till Ecuador och Galapagos nästa vinter. Det här kommer helt klart inte att bli det billigaste året i vår historia, men förhoppningsvis i alla fall vårt bästa hittills. Jag ser fram emot 2010 med tillförsikt och förväntan.