2011-08-23

Tillbaka i vardagen
Igår jobbade jag hemma, ställde in träningen och gick mer eller mindre som i dvala hela tiden. Idag är jag tillbaka i kaoset på jobbet och det känns mer meningslöst och otacksamt än någonsin. Om allt går enligt planerna är tiden här före föräldraledighet i alla fall begränsad och det är alltid något att se fram emot - som sagt, hade det inte varit för graviditeten så hade jag lagt all tid på att söka nytt jobb nu, men det får ligga på is tills vidare.

Jag har tänkt mycket på Maja och mina känslor är blandade: den rent fysiska sorgen över att jag inte får träffa henne igen i den här världen, att komma hem till mina föräldrar i fortsättningen och som vanligt automatiskt titta efter henne det första jag gör, och hon kommer inte vara där. Det kommer att bli det svåraste. Samtidigt är jag helt säker på att hon har det bra nu, att hon är på en underbar, vacker plats och har allt och alla hon någonsin har önskat sig. Jag måste tro på det, det finns inget alternativ.

Det finns ett jättefint program på TV för riktigt små barn, In the night garden, som lustigt nog är ett program som Tuva har fastnat för. Hon är ju en riktig TV-katt i perioder och kan tycka att det är fantastiskt intressant att sitta med nosen klistrad mot TV-rutan och fascineras av allt hon ser och hör. Just det här programmet har hon uppskattat extra mycket. Jag tycker om det också, för att det är så lugnt och stilla och vackert, inte en massa skrik och effekter utan bara lugnande med fina bilder att titta på. Ungefär så föreställer jag mig att det är där Maja och Beata bor nu. Grönt och fint och lummigt, och fridfullt för kropp och själ. Det är en fin bild att tänka sig för dem.

Idag har U åkt iväg på tjänsteresa igen. Han har en riktigt tuff period på jobbet nu, och det är förvisso bra att han har fullt upp, men han är också väldigt fundersam över framtiden nu - fortsätta som egen företagare eller söka ett "vanligt" jobb som anställd i stället? Vi inser ju båda två att livet som anställd på många sätt är enklare, inte minst om U på sikt planerar att kunna vara föräldraledig, vilket han gärna vill vara. Nu är det turbulent på hans nuvarande jobb och jag tror att han under hösten kommer att börja se sig om efter något annat - det är inte utan att jag faktiskt hoppas på det, för det verkar så pass kämpigt där han är nu så jag undrar om det verkligen kan vara värt det i längden.

Idag ska jag äta lunch med PR. Egentligen har jag inte så stor motivation att umgås med folk alls just nu, utan skulle lika väl bara kunna vara för mig själv lite. Men det är inte alltid man kan välja och kanske är det ändå bra att få prata med någon utomstående också. Det blir som det blir.