2009-09-23

Livet i 190
Ibland - ganska ofta - känns det som att jag skulle vilja stoppa tiden. Det är för mycket hela tiden, alltid massor att göra. Jag antar att jag skulle kunna sänka kraven också och helt enkelt göra mindre - men det är inte riktigt för mig ändå, att inte göra allt till fullo. Ofta tycker jag att arbetsdagarna går hur sakta som helst - jag har så mycket mer jag vill göra på fritiden och det är alltid den tiden jag verkar ha för lite av. Ibland kan jag önska att jag inte behövde sova för att jag då skulle hinna med så mycket mer på min lediga tid. Men verkligheten är inte så - jag är tvärtom en person som behöver massor av sömn för att må bra.

Idag åker UP till Paris med AP - resan som hon fick av honom i 80-årspresent förra året. De kommer tillbaka sent på söndag kväll så det blir en helg med helt egen tid för mig. Till skillnad från UP's olika kompisresor som han gjorde utan mig förra året och året innan det, är jag den här gången lugn på gränsen till likgilitgt ointresserad inför den här resan. UP är annorlunda också. Förut har han utan att blinka kunnat boka in den ena egna resan efter den andra och åkt iväg till synes utan några problem alls. I morse när vi sa hejdå var han ledsen över att åka ifråg mig och tyckte inte alls det kändes roligt att vara ifrån varandra i så pass många dagar. Själv var jag lugn och kände ingenting speciellt. Jag antar att det är en effekt av allt som har hänt. Efter Kroatienresan förra hösten lovade jag mig själv att bli likgilig inför UP's egna resor, att aldrig någonsin bry mig igen. Det verkar ha fungerat för min del i alla fall. Numera bryr jag mig knappt om det längre. Konstigt hur det kan förändras.

Jag och UP gjorde sällskap hem igår och stannade till i Mörby för att titta på ringar hos guldsmeden där. Hon var en typisk guldsmed (eller säljare) som jag inte gillar alls - hon satt och talade om vilken kombination av ringar som jag skulle välja, vad som var snyggt och vad som inte var det - ungefär som om det var hon och inte jag som ska bära ringarna i resten av mitt liv. Jag vet hur mina ringar ska se ut så hon behöver inte göra sig besvär med att tala om för mig vad jag tycker om - så är det. UP blev kanske lite klokare av besöket men inte mycket Vi är i alla fall överens om att inte ha likadana ringar. Jag kommer att ha stenar i båda och han kommer ha vitt guld, troligen, med någon kant eller linje ingraverad i den. Men det spelar mig ingen roll om vi inte väljer samma sak - huvudsaken är ju att vi är nöjda båda två.

Jag har börjat fundera på att använda stenarna i min gamla vigselring till min ena nya ring. Det vore ekonomiskt smart men samtidigt tar det emot - jag är trots allt väldigt fäst vid den ringen och använder den ofta på höger hand. Den betyder ingenting för mig som vigselring utan bara som ett vackert smycke och på sätt och vis känns det tråkigt att bryta sönder den för att få använda stenarna till något annat. Jag skulle spara mycket pengar på det, helt klart, men det är ändå inget enkelt beslut. Till den första ringen - förlovningsringen i vitt guld - kommer jag i alla fall att köpa nya stenar. Sedan får jag fundera under årets gång och se vad jag känner för när det börjar närma sig. Det är kanske inte så troligt att jag skulle fortsätta använda min gamla ring på höger hand om jag dessutom har en likadan vigselring på vänster hand också - eller? Jag vet inte ännu. Jag ska tänka på saken i alla fall.

Nu i mitt rensmani har jag också börjat fundera på att sälja min gamla brudklänning. Den har gjort sitt, jag kommer inte använda den igen. Jag ska plocka fram den någon dag nu när UP är borta och titta på den och bestämma mig efter det. Den är ju fortfarande väldigt vacker och klart användbar för någon annan. Det tål att tänkas på, som sagt. Igår åkte i alla fall min paljettkjol tillbaka in in garderoben igen eftersom det inte har blivit någon försäljning. Däremot rensade jag ut två andra kjolar som jag aldrig använder längre. Så visst går det framåt ändå. Tur att jag inte är alltför nostalgisk och måste spara på allting. Tur att jag tänker lite praktiskt också!

Dagarna utan UP kommer att gå på med full fart. I eftermiddag är det fika med CN och hennes lilla dotter - jag smiter från jobbet en stund. Det ska bli otroligt kul att träffa CN - hon var en av mina allra närmaste vänner under åren på Telia och hon står mig nära trots att vi sällan ses nu för tiden. Efter jobbet är det träning som vanligt och sedan åker jag till PH på middag. I morgon är det after work på Café Opera och på fredag ska jag jobba hemifrån - tack och lov att min dator fungerar igen! Fredagen ska bli min lugna dag - jag ska inte gå ut på kvällen utan tänker hålla mig hemma, äta god mat och ta hand om mig själv. På lördag ska jag leta brudklänningar och sedan ska jag åka till mina föräldrar och Maja antingen på lördag kväll eller söndag. Handla målarfärg och börja måla möblerna står också på schemat. Fullt upp, som sagt - som vanligt.