2009-09-21

Sällan glad
Jag har läst lite i mina gamla blogginlägg och det är en sak som slår mig - jag låter sällan glad när jag skriver. Ofta mår jag dåligt, ofta är jag ledsen, arg, frustrerad, besviken. Det verkar sällan vara saker som går min väg. Det känns inte som någon bra väg att vara inne på. Jag skulle gärna vilja vara en sån där person som många andra verkar vara - alltid glad, alltid bekymmersfri, alltid positiv, alltid bara roliga saker på gång. Min egen värld är sällan så. I min värld finns massor av saker som krånglar och som oroar mig. Jag har långa listor av saker att göra men alltför lite tid till dem. Jag känner mig ofta stressad. Jag har människor i min periferi som jag inte längre vill ha kontakt med, men som jag känner mig tvingad till att fortsätta umgås med för UP's skull. De är en ständig källa till konflikter, till gräl, till oro. Numera tycker jag sällan att det här med att gå ut och träffa folk är roligt. Numera känns det oftast bara som något jag gör för att jag måste, trots att jag egentligen inte vill.

Jag behöver hitta ett sätta att kliva av spiralen och börja ta mig uppåt i stället.