2009-09-10

För ett år sedan...
För et år sedan var UP i Kroatien och jag mådde uselt här hemma. Vi hade en av de värsta kriser vi har gått igenom i vårt förhållande. Givetvis, nu när exakt ett år har passerat, gör sig hela historien påmind. Jag har läst blogginlägg från förra året och minns känslorna, minns hur nära det var att vi gjorde slut. Jag gick från att vara helt förkrossad till att inte känna någonting annat än att jaha, det är väl lika bra då. Vi hade ingenting kvar, ingen glädje, ingen energi, ingen vilja att kämpa vidare.

Så var det då. Nu är det annorlunda. Vi bor tillsammans sedan mer än ett halvår tillbaka. Vi är förlovade och har börjat planera för vårt bröllop om knappt ett år.

Igår höll vi vårt golfevent precis som förra året, det event som då gjorde att jag tackade nej till att åka till Kroatien, det som var grunden till hela vår katastrof. Vi hade färre deltagare i år än förra gången men precis som då gick allt väldigt bra och eventet som stort var en framgång i vanlig ordning. Skönt att det är gjort och skönt att jag kan gå ifrån ännu ett kundevent med stolt hållning och känna mig nöjd över min insats.

Det märks att det börjar bli höst nu. Katterna - framför allt Saga - är inte lika benägen att vilja gå ut på kvällarna utan de trivs bra inne i lägenheten. Apropå lägenhet så hittar vi fortfarande ingenting nytt. Mäklaren hade ringt till UP igår och sagt att huset vi gillade nu var uppe i 5,1 miljoner kronor. Inget bud från oss med andra ord. Det är bara att gilla läget, antar jag. Vi funderar vidare på små förändringar i stället, byta ut möbler och rensa bort överflödet. Vi tar det en liten bit i taget och ibland går det lättare och ibland är det svårare att genomföra förändringarna. Jag är nog mer benägen till att göra det än UP. Han har bott där för länge, han är så van vid hur det är och alltid har varit.

När det gäller att hitta festlokaler har vi ingen framgång. Jag har en lista över alternativ men det är egentligen ingenting som känns klockrent. Det är svårt att få fram bilder och information över hur lokalerna ser ut och framför allt om exakt vad det kostar, vad man får ta med sig själv och vad som måste köpas av leverantören. Samma sak gäller kyrkorna. Vi har några bokningar men har inte bestämt vilken linje vi ska gå på - det beror ju också på var vi ska hålla festen. Vi har kört fast lite nu, som vanligt, inte oväntat. Som alltid har vi alldeles för mycket att göra och vår lediga tid fullkomligt springer framåt, för fort för att vi ens ska hinna dra nytta av den tid vi ändå har. Jag vet inte hur vi ska hinna allt.