2009-08-27

Slut?
Huset i Gribbylund som vi gillade i söndags har precis som väntat stuckit iväg en bit över fem miljoner nu. Jag tycker det är väl dyrt med tanke på att vi skulle behöva göra om varenda ytskikt i hela huset, med undantag bara för det ena badrummet. Det blir inget köp där med andra ord.

I stället kryper min allmänna frustration över vårt boende sig på mig nu igen. Jag sålde min underbara lägenhet i Jarlaberg i tron att jag bara skulle bo hos UP i ett par månader innan vi köpte nytt och flyttade vidare. Så blev det inte. Nu har jag bott där i sju månader och ännu har vi inte ens kommit i närheten av en ny bostad. Tråkigt men så är det. Vårt nuvarande hem har den enda fördelen att den är vansinnigt billig och att den har en bra gård med gräs och buskar som katterna gillar, men förutom det finns det inte så mycket jag uppskattar med den. Det är för trångt och för fult. Allt behöver renoveras, men eftersom vi siktar på att flytta så gör vi ingenting. De där lätta, ljusa moderna möblerna som jag längtar efter lyser med sin frånvaro. Våra sammansatta möblemang passar inte alls ihop - de passar inte ens ihop med sig själva. Varenda tänkbar färg finns representerad i en enda röra och det finns inte minsta spår av harmoni eller genomtänkt inredning. Sovrummet börjar bli halvbra, men resten av rummen är rena katastrofen. Kort sagt är det inte alls så här jag vill bo och jag börjar tröttna på det.

Samma sak är det med mina kläder. Jag har hur mycket som helst och ändå vet jag aldrig vad jag ska ha på mig. Jag skulle behöva rensa ordentligt, organisera och städa garderoberna. Jag har gjort det en del men det räcker inte - jag behöver mer ordning, bättre överblick.

Idag på lunchen åkte jag iväg upp mot St Eriksplan för att köpa present till mamma - presentkort på fotvård på Axelsons skola. När jag var i trakterna kunde jag förstås inte låta bli att smita in på både Bröllopsbutiken och Lillys. Jag har sedan tidigare spanat in en drömklänning på Bröllopsbutiken, men nu fanns den inte kvar. Jag håller tummarna för att det ska gå att beställa den ändå, för annars är jag rådvill. Allt annat är fult och pråligt i mina ögon. Jag vet att det inte är någon panik - vi har ungefär ett år på oss eftersom vi inte ens har bokat datum ännu. Men ändå - jag vill bara komma igång, vill känna att det händer på riktigt.