fredag 12 juni 2009

2009-06-12

I väntans tider
Vi är med och bjuder på en fyra i Kristineberg nu. Budgivningen förväntas bli klar idag och jag tycker som vanligt att den här situationen är urjobbig. Det är så galet mycket pengar det handlar om och det är så lätt att bli fartblind, att tänka att vad då, den här fyran är ju faktiskt två miljoner kronor billigare än på Lilla Essingen, det är ju ingenting! Mäklaren litar jag inte på. Det är svårt att få fram information från honom och jag tror inte att han är helt ärlig när han pratar om hur många som är kvar i budgivningen. Det är svårt att veta. Men varje nytt bud nu ger mig ångest och jag vill inte bjuda mer utan vill hellre låta UP göra det eftersom han är den som kommer att lägga in mest pengar i bostaden. Jag börjar undra om det verkligen är värt det, om det inte är bättre att bara strunta i köpet, men samtidigt vet jag ju också att det här är verkligheten - det här är vad det kostar att köpa en bostad i Stockholm år 2009. Jag vet bättre än att leva kvar i mina föräldrars värld, de som tycker att det är fasansfullt att folk kan lägga så mycket som en miljon kronor på en lägenhet. Så mycket kan det inte kosta enligt dem, och det är bara fullständiga galningar som kan gå med på att betala så mycket. I deras värld är med andra ord varenda människa som bor i Stockholm en galning. Tja.

Jag körde body pump igår och det gick bra, jag kände mig stark igen. Det är otroligt vilken skillnad det gör bara att ha bra musik när man tränar - inspirationen växer enormt. UP är i Helsingfors och jobbar så jag hade en ensam hemmakväll igår med katterna. Jag städade lite hemma, tvättade och gjorde vanliga saker. Skrev ett svarsmail till researrangören i Tanzania som har gett oss ett rent löjligt lågt rabatterbjudande - en procent, som är nästan ingenting med tanke på den totala summan vi är beredda att köpa för. Idag har hon återkommit och erbjudit två procent. Ja, billigt är det inte med en sån resa.

Idag jobbar jag hemifrån. Det är skönt om än inte alltid lika effektivt som på jobbet. Men det känns som att det gör helgen lite längre och det är värt mycket för mig.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida