2009-06-11

Gå i mål
Gårdagens träning var inspirerande och rolig och jobbig. Vi jobbade med snabba flacka partier i olika kadens och växlar och jag kämpade på bra. När instruktören PA hojtar att nu är det 15 sekunder kvar och jag bara tänker att nej, det är omöjligt, jag kan inte hålla i 15 sekunder till - då har jag jobbat på bra. Att jag sedan trots allt ändå klarar att hålla i ända in i målet, det är ännu bättre. Jag kan knappt tro att PA ska föda barn om bara sju veckor. Det är inspirerande om något.

Hemma åt vi middag och diskuterade saker vi har att göra. Lägenheten i Kristineberg är fortfarande intressant för oss och på sätt och vis känns den som att den är vår sista chans för sommaren att hitta något. Jag har pratat med mäklaren och jag vet att det har kommit in en del bud, men konstigt nog har han fortfarande inte hört av sig till UP, trots att jag har talat om att vi vill bjuda. Han sa på telefon att han inte har hunnit eftersom intresset för bostaden är så stort, men jag tycker det låter väldigt konstigt med tanke på att det faktiskt inte var så jättemycket folk på visingen. Dessutom är det i alla fall en budgivare som har fått lägga två bud så det är underligt att mäklaren säger att han inte har hunnit prata med alla ännu. Jag vet inte vad jag ska tro om det.

Vi pratade vidare om Tanzania också men UP har fortfarande saker han vill ha svar på. Ibland kan jag bli galen på att saker tar sån tid. Vi måste komma i mål någon gång, men det känns så ofta som att jag måste vänta in UP för att kunna göra något. Han måste vara mer säker, han måste ha mer information, han vill ha fler svar innan han kan ta ett beslut. Igår spillde min frustration över och ledde till ännu ett tråkigt gräl mellan oss. Värdelöst, verkligen. Men det måste hända någonting någon gång också. Vi måste bli klara någon gång. Väntar man för länge, safar man för mycket, så kan det lätt leda till att det inte längre finns något kvar när man han bestämt sig. Då står man där och är tvärsäker på vad det var man egentligen ville ha, det man ändå aldrig kunde få. Jag gick ut med katterna och när jag kom tillbaka hade UP skrivit en lista över de saker han fortfarande vill veta mer om innan vi kan boka. Jag får försöka ta reda på mer och sedan får vi bestämma oss, helt enkelt. Annars kommer det snart inte att bli någon resa alls, känns det som. Någon gång måste vi gå i mål med något.