2009-04-27

Effektiv helg
Det blev ingen utgång i fredags. Jag var inte riktigt på gång utan såg mest fram emot att få gå en stund på stan, köpa hem lite fina blommor och sedan åka hem och äta en god middag i lugn och ro. UP mötte mig på stan och vi gick till Hötorget och köpte grön och vit sparris, jordgubbar och vita tulpaner. Vi hamnade i ett dumt gräl mitt under shoppingrundan, som i vanlig ordning tog massor av energi från oss båda två. Ibland är det så svårt att leva tillsammans att jag bara vill ge upp, bara springa därifrån och aldrig vända tillbaka. Ibland vet jag knappt hur jag ska orka. Och ibland är det alldeles underbart.

Jag vet inte vad som har hänt med mig sedan jag flyttade till UP, men det verkar som att jag nästan har börjat bli morgonpigg. Jag är fortfarande dödstrött på vardagarna, men på helgerna vaknar jag nästan alltid senast klockan åtta, pigg och utvilad. Jag vill inte sova längre än så heller, dels för att jag får ut mer av helgerna på det sättet, och dels för att jag vet att jag får migrän om jag sover för länge. Det är en positiv förändring för mig.

Den här helgen har varit otroligt effektiv. Vi har städat, vattnat och satt på skattemärket på bilen. Rensat lite mer hemma, köpt ett nytt duschdraperi, beställt en ny spis och varit på Ikea och powershoppat tre mattor och fler förvaringslådor till bokhyllorna. Vädret har varit underbart, men vi har inte varit ute så mycket som man kunde vänta sig eftersom vi har gjort så mycket annat i stället.

På lördagen åkte vi iväg till Sickla för att köpa spisen. Äntligen är vi klara med det - det har varit ett riktigt långprojekt som vi båda är mer än glada över att vara klara med. Jag hittade dessutom nya träningsbyxor till ett hyfsat pris. JSk och HE hade sms-at att vi var välkomna att sitta med dem på deras kvarterskrog vid Sickla Strand på kvällen och eftermiddagen. Jag vet inte vad det var med mig men jag kände bara att jag inte till något pris ville åka dit. Det är ungefär som med US eller Kroatien-gänget - jag vill bara hålla mig därifrån. JSk har jag aldrig litat på utan jag tycker att han har betett sig rätt så svinigt vid många tillfällen. Han är inte min typ, helt enkelt. Dessutom kände jag mig bara osocial som få och var precis som på fredagen på väg att bara vända och springa därifrån, bara för att slippa ifrån allting. Nytt gräl mellan mig och UP innan vi trots allt åkte iväg till Sickla Strand. UP ville ju träffa dem och jag kan inte hindra dem. Han har vissa vänner som jag tycker bra om och vissa som jag inte gillar alls. Så är det väl, jag har valt UP men inte hans vänner. Dem har jag fått på köpet.

Kvällen i Sickla hade kunnat bli hur trevlig som helst, men jag ville bara därifrån. Jag kände mig som att jag var tusen mil bort, som att jag satt isolerad i min egen bubbla, osynlig och ointresserad och ointressant för allt och alla. Som att jag inte alls hörde dit, som att jag inte hör hemma någonstans. Vi åt middag på kvarterskrogen och promenerade sedan den korta biten hem till HE och JSk. Vi var ett stort gäng och egentligen var ju alla hur trevliga som helst, men jag var bara inte där den kvällen. Vi fikade och sedan åkte vi hem. Det blev helt enkelt ingen bra kväll för mig.

På söndagen var det två visningar, en på Lilla Essingen och en i Fredhäll. Lägenheterna var inte riktigt bra, framför allt inte den i Fredhäll som var ett riktigt renoveringsobjekt med hopplös planlösning om än med perfekt läge. Trean på Lilla Essingen var egentligen jättefin, välplanerad och i bra skick, men läget var desto sämre, inklämt bland en massa höga hus. I ett annat hus i området hade det varit en helt annan sak, men inte här. Men vi passade på att sitta en stund i solen i Luxparken och titta på folket där som solade och njöt av värmen. Vi promenerade vidare längs vattnet bort mot Luxviken och tillbaka och bara njöt av hela omgivningen. Det är ju så där vi vill leva - i just det området, på just det sättet. Trots att vi inte hittade rätt bostad den här helgen så blev det ändå glasklart för oss vad vi verkligen vill och det är att flytta till Lilla Essingen. Vi kan sluta leta efter allt annat än det nu. Nu är det bara att vänta in rätt bostad, sedan flyttar vi dit.

Efter visningarna åkte vi till mina föräldrar och Maja på lunch och fika. Jag hade med en burk tonfisk till Maja, men hon slukade den inte lika snabbt som hon brukar göra. Jag hoppas att hon inte är sjuk - hon är ju trots allt gammal, 18 år i sommar. Lilla underbara Maja, jag önskar att hon ska leva i evighet. Hon tillhör verkligen familjen.

Vi passade på att ta med oss min cykel och sedan åkte vi vidare till Ikea för att handla hallmattor. Vi kom hem med en riktigt bra, men de mindre dörrmattorna har vi inte bestämt oss för ännu. På kvällen hann vi med en timmes cykeltur i Djursholm och sedan tog jag äntligen itu med min deklaration. Det var verkligen en effektiv helg för oss båda.