2009-04-01

Nu är det vår!
Idag är den första april och det måste ju betyda att våren är här på riktigt. Jag premiäranvänder min fina röda kappa och ser fram emot att hänga undan täckjackan. Nu räcker det - jag vill inte använda den mer för den här vintern.

Igår kväll var jag på en föreläsning på Medborgarskolan. Temat var "Våga förändra ditt liv med KBT". Själva föreläsaren ger jag inte mycket för men ämnet var intressant. Helt klart finns det saker att jobba med. För det mesta är jag skeptisk när jag hör om sånt här, eller läser självhjälpsböcker. Jag tvivlar inte på att många av metoderna fungerar, eller att det absolut går att förbättra sin situation. Men ibland låter det bara för klämkäckt, för enkelt. "Tänk så här så går det över." Jag tror att det krävs betydligt mer än så.

Jag har konstaterat att jag är en person med höga krav. Jag vill mycket och kräver mycket, både av mig själv och andra. När det gäller vår boendesituation börjar jag bli mer och mer less. Vi kommer ju aldrig vidare och just nu känns det som att vi vill olika saker dessutom. UP vill ha en stor fin villa, för det är vad han har råd med. Jag vill inte bo så, inte ha det så stort, så vuxet. Dessutom vill jag kunna bidra lite själv också, inte bara känna att jag lever på honom. Det är en tuff balansgång.

Från RL har jag fortfarande inte hört ett ljud, men däremot sa pappa ifrån igår att han inte kan ha katterna hos sig i Ångermanland i sommar. Det är väntat men synd. Jag förstår honom men för katterna hade det nog varit bra. Att skicka iväg dem med RL's föräldrar och två andra katter i fem veckor känns helt fel. Jag är rädd att Tuva och Saga skulle må jättedåligt hela tiden, vara rädda och otrygga. Det är ingen bra lösning heller. Hittills har jag inga svar.

I kväll blir det träning igen - samma stenhårda pass som i måndags. Jag fasar nästan för det eftersom jag vet hur jobbigt det kommer att bli - ett riktigt kraftprov, minst sagt. Efter träningen är det middag hos PH som nog blir trevligt. För övrigt får vi se hur dagen blir.