2008-12-19

Inspiration
En dag till och sedan är det jul- och nyårsveckor. Jag ska inte ta ut någon extra semester men det blir ändå inte mycket jobb eftersom det är så många helgdagar i år. Jag kommer att försöka jobba hemifrån dessutom, ta det lugnt och inte stressa. Idag ska vår nya säng levereras hem till UP och det ska bli spännande att prova den på riktigt. Jag hoppas och tror att vi kommer bli nöjda med den.

Träningen går äntligen bra igen. Jag har kört cykelpass både tisdag och onsdag och onsdagens pass var så där magiskt bra som det bara kan bli med min favoritintruktör, Pia A. Salen var fullsatt och varenda person där inne gav precis allt, kämpade och slet och skrek åt varandra att komma igen, ge dig inte, det här klarar vi!! Det är sådana stunder som träningen är det bästa som finns i världen, den där helt eurofiska känslan när passet är slut och man vet att man har gjort sitt absolut bästa. Igår blev det body pump och även det gick bra, lätt nästan. Jag kan nog testa lite tyngre vikter nästa gång.

Jag har upptäckt den gigantiska, underbara världen av inredningsbloggar. Det finns hur mycket som helst och jag suger i mig allt jag kommer över, läser, tittar på bilder, skriver ner saker jag kommer på att jag själv vill ha eller titta närmare på, och framför allt drömmer om att få göra det till verklighet.

Mitt i allt finns oron för flytten till UP. Jag är rädd att inte klara det. Det är ju inte det här jag vill - att bo hos honom, i hans lägenhet, med all hans historia - det är inte det jag önskar mig och jag hoppas att det inte blir långvarigt. Jag vill vidare, jag vill få en nystart för oss båda. Ljus och rymd och luft och framför allt en plats där ingen av oss har bott tidigare. Kort sagt är jag nog rädd att inte trivas, rädd att aldrig känna mig hemma, rädd att allt det gamla som finns där ska krypa in under mitt skinn och förgöra mig. Jag kan inte förklara det här, jag kan inte förklara varför jag ser alla dessa spöken, lika lite som jag kan förklara varför UP inte gör det. Det finns ingen logik i det - det bara händer, det bara finns där. Vi grälar för mycket nu, fastnar i diskussioner om det förflutna, om saker jag ändå inte kan påverka.

Nyårsplanerna börjar ta form. SS och H har tackat ja till middag hos mig och igår ringde UP också och bjöd in sina gamla vänner MR och AR. Jag är inte övertygad om dem båda. Jag har bara träffat dem en gång tidigare och det jag minns från det mötet var att MR inte sa ett ord på hela tiden och AR var sur och ignorerade mig, ville inte ens hälsa på mig. Jag tyckte kort sagt att han var tråkig och hon otrevlig och snorkig och de är knappast mitt förstahandsval av personer att fira nyår med. Men UP vill att jag ska ge dem en chans till så jag gör det för hans skull. Jag hoppas att det ska funka bra.

En del i min ambivalens till att umgås med UP's gamla vänner är vetskapen om att de också har sett hans tidigare ex komma och gå. Kanske har de tyckt att de gamla varit underbara, kanske har de tyckt att UP borde ha varit med någon av dem. Jag är rädd att de ser mig och tänker "ja, hon är ju trevlig, men hon är ju inte så underbar som den och den, det var verkligen synd att UP inte fortsatte vara ihop med henne i stället". Det finns ingen logik i tankarna och jag kan inte ens förklara varför de finns hos mig, varför de fortsätter spöka. Åter igen tror jag att det blir bättre i en ny miljö, i ett nytt hem, där ingen av oss har övertaget av att vara mest hemma där. Jag önskar oss ett nytt hem med en ny miljö som vi kan få upptäcka tillsammans. Nu är bostadsmarknaden död men kanske efter nyåret att det kan börja hända något igen.