2008-12-04

Likgiltig
Jag känner inte riktigt igen mig själv nu och jag funderar åter igen på om det är p-pillren som spökar, delvis i alla fall. Det är som att jag inte bryr mig om någonting längre. UP har pratat om vad vi ska göra på lördag kväll. Vi har flera alternativ - ölprovning hos NE, fest hos FA, Golden Hits med MDL och en massa andra. Jag borde tycka att det är roligt, jag borde tycka att det är något att se fram emot - men jag bryr mig bara inte. Allt som dyker upp tar jag bara emot med ett stort "och?", en axelryckning och ett klart ointresse.

Min förkylning blir inte bättre och egentligen hade jag verkligen behövt vara hemma och vila ut, men datorn havererade och jag blev tvungen att åka till jobbet igår ändå. Det hjälper inte direkt och till råga på allt har jag fått rejält ont i en tand - troligen mitt första hål någonsin. Lyckligtvis har jag fått en tid redan i morgon men det är inget jag ser fram emot. Jag får gå dit och hoppas på det bästa.

Jag träffade UP efter jobbet igår och det läskiga var att jag kände mig inte ens glad att se honom - jag ville bara åka hem. Att gå runt på stan kändes bara jobbigt och jag kände mig som en hemsk och otacksam människa inför UP som alltid håller humöret uppe så bra. Vi gick runt och tittade lite och hittade ett par bra skor till honom som han nog ska köpa idag. Annars hände inte mycket och resten av kvällen var lika lugn och stilla som hela veckan har varit - händelselös i stort sett.

Den kommande flytten oroar mig - det känns som att det är så mycket att göra och så lite som är klart. Jag måste göra som jag brukar inför eventen på jobbet - skriva långa listor med allt som ska fixas och sedan bocka av när det är klart. Och inte minst måste jag få UP med på samma tåg som mig - han gillar att göra saker i sista minuten medan jag vill vara ute i god tid. Jag vill bara slippa stressen den här gången.