2008-11-03

Brasilien och Stuvsta
Fredagen var halv dag på jobbet. Jag kämpade på hela dagen för att få klart vår produktlansering och tre minuter innan jag skulle gå blev jag klar - otroligt skönt och jag kände mig stolt över att ha klarat allt med bravur ännu en gång. Trots det är jag inte riktigt lugn. Jag har fått höra rykten om omorganisation, att min tjänst ska flyttas till säljavdelningen i stället för produktutveckling. Det kommer sannolikt att betyda en ny chef för mig och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det. Det är ingenting klart ännu utan fortfarande bara rykten men det känns jobbigt ändå. Jag vet inte vad förändringen betyder och jag vet inte hur jag ska kunna påverka den.

Jag åt en snabb lunch i stan i fredags och sedan åkte jag och UP ut till outleten i Barkarby. Men jag kände mig nedstämd och oinspirerad och vi köpte ingenting utan gick bara runt och frös i regnet och kylan. Mitt i allt ringde min mäklare och talade om att paret som visat intresse för min lägenhet hade bestämt sig för en annan i stället. Hon sa att det är dags att sänka priset på min lägenhet för att kunna sälja den och jag är inte alls nöjd med det svaret. Jag tycker inte ens att det nuvarande priset är högt och det lockar inte alls att sänka det ytterligare. Frågan är också om det är priset som är fel eller om det handlar om bristen på seriösa spekulanter. Jag är inte dummare än att jag förstår att min mäklare hellre vill få till ett avslut med ett lägre pris än att låta tiden gå utan att kunna sälja. Så länge hon inte lyckas sälja min lägenhet får hon inget betalt och det är självklart att hon också har ett rent personligt intresse i att affären ska bli löst.

På kvällen var jag och UP tillsammans med BP, MNP och CP på Fasching för att höra brasiliansk musik. Mellanbror LP har bott i Brasilien tidigare och har i många år spelat i det brasilianska bandet Sambahia, och de skulle ha en spelning tillsammans med två andra band. Musikerna var av blandad kvalitet - vissa oerhört duktiga och vissa spelade uppenbarligen hellre än bra. Men alla höll humöret uppe och det var också roligt att se LP uppträda.

Lördagen var kall och klar. Det var Alla helgons dag och jag och UP tog en lång promenad längs Edsviken innan vi packade ihop och åkte iväg igen. Vi åkte till kyrkogården för att möta UP's familj och tända ljus på hans pappas grav och därefter åkte vi hem till mig. Jag skulle inte ha någon visning den här söndagen och kände att det var dags för mig att bo i min egen lägenhet ett tag. Det blev en ganska snabb visit där innan vi skulle iväg på inflyttningsfesten i MT's och LM's nya hus i Stuvsta. Jag hade inte sett fram emot festen alls eftersom jag visste att den skulle vara fylld av UP's Kroatienkompisar. Precis innan vi skulle iväg fick jag ett utbrott och ville inte åka iväg alls. Allt jag satte på mig kändes lika fult och fel och jag hade gjort nästan vad som helst för att slippa åka iväg. Det var bara för UP's skull som jag gjorde det till slut.

Festen var OK - ganska mycket folk och roligt att se huset förstås. Många av Kroatienmänniskorna var där förstås och det blev så tydligt att det var UP som kände dem och inte jag. Det var interna skämt, någons nya pojkvän som UP kände efter veckan där nere men som jag inte ens visste existerade. Vissa personer var trevliga att träffa - alla är ju bra människor, det är bara det att jag inte känner så mycket gemenskap med dem längre. Mitt i allt kändes det väldigt tydligt att jag faktiskt inte hade behövt vara där. Jag hade inget speciellt att säga till folk utan det var i princip en hel kväll av att le artigt, skratta på rätt ställen, slänga ur mig kommenterar som passade och hålla masken hela tiden. UP höll sig vid min sida hela tiden och jag tror att han insåg att det inte var helt enkelt för mig att vara där.

Söndagen gick i ett töcken. Jag sov alldeles för länge och var trött och hade huvudvärk hela dagen. Jag och UP åkte in till stan på eftermiddagen, tog en lång promenad och fikade på Rosendal där vi oväntat mötte SS med pojkvän, syster och man och barn. Jag fick skjuts hem med SS' syster och familj och tillbringade sedan kvällen hemma med att tvätta och fixa och dona. Så var helgen slut igen. Tiden går för fort.