2008-10-30

Upp igen
Gårdagen gick som i ett töcken. Jag var mer än trött efter en natt med knappt någon sömn. All energi var som bortblåst, jag var bara tom och urlakad. UP åkte iväg till Rotary tidigt på morgonen och jag släpade mig bort till familjeterapeuten med honom när han kom tillbaka. Mötet gick ganska dåligt. Jag hade ingenting att säga och visste också att rösten inte skulle hålla om jag försökte öppna munnen. Mot slutet av mötet frågade terapeuten något om ifall jag kände skuld över problemen, som jag hade sagt till UP att jag gjorde - den där känslan av att om bara jag ändrade på mig och min inställning och mina tankar så skulle vi inte ha några problem längre. Jag kunde inte svara utan bröt ihop mitt framför henne och UP och önskade mig så långt därifrån som möjligt.

Efter mötet släpade jag mig hem till UP igen och försökte jobba lite. Det gick dåligt - dels krånglade datorn och uppkopplingen och dels hade jag ingen energi, ingen vilja, ingen lust att göra någonting alls.

På kvällen blev det bättre. Vi lagade en underbar middag med UP's jordärtskockssoppa som är min favorit, till det en toast med trattkantarellstuvning och kronärtskocka som tillbehör. Vi satt i soffan och såg klassikern Cinema Paradiso - bra men lång med en del scener som i mina ögon var fullständigt meningslösa. Det kändes bra som vanligt mellan mig och UP även om jag vet hur skirt det kan vara ibland.

Strax innan vi skulle gå och lägga oss tittade UP på Hemnet en stund och såg att det har kommit ut en fyra på Olof Dahlins väg i Kristineberg - samma hus som den fantastiska trean med det runda köksfönstret som vi förälskade oss i för några månader sedan. Den köpte vi inte för att den var för liten, men den här fyran kan mycket väl vara helt rätt för oss. Kanske var det meningen att vi skulle missa trean på Lilla Essingen för att få köpa den här i stället. Vem vet?

Min mäklare har hört av sig och berättat att jag har fått in ett skambud på min lägenhet - 950 000 kronor mot utgångsbudet 1 250 000 kronor. Det är så löjligt lågt så jag tänker inte ens ta upp en diskussion med budgivaren. Han får återkomma när han har något vettigt att säga. Jag antar att han ville testa och se hur pass desperat jag är - men så pass desperat är jag inte på långa vägar, inte ännu. Det finns två andra spekulanter som fortfarande visar intresse varav den ena inte har fått skriftligt lånelöfte ännu och den andra egentligen behöver en fyra. Det återstår att se vad som händer framöver.