måndag 25 september 2006

2006-09-25

Samtal och slutsatser
Söndagen tillbringade jag i Sollentuna. C var där också och det slog mig hur sällan vi samlas hela familjen så där oplanerat, utan att det handlar om födelsedagar eller speciella tillfällen.

Efteråt åkte jag in till stan för att fika med JB. Vi pratade mycket om US och JB och M, som jag pratade med senare, hjälpte mig att få ordning på mina tankar och komma fram till några slutsatser som jag kan välja att tro på. Kanske - mycket möjligt - har jag helt fel men det gör det lättare för mig att tänka så här ändå.

Jag kommer fram till att US vill ha en tjej han kan ta hand om. Jag behöver inte bli omhändertagen. Tvärtom sätter jag stort värde på att klara mig själv, att vara stark och självständig. Jag har fått höra tidigare att sådant kan skrämma killar och jag misstänker att US fungerar på samma sätt här. Jag är inte en människa som har stora problem, tvärtom har jag även tidigare fått höra att jag är lätt att vara med. Att det bara flyter på. Och det passar nog inte US att vara med en kvinna som klarar sig själv, som inte bjuder tillräckligt hårt motstånd i form av personliga problem som står i vägen för en relation. US behöver beskyddarrollen och med mig kan han inte få den, för jag kommer att vara minst lika stark som honom i en relation.

Jag kan mycket möjligt ha helt fel i min teori men jag väljer att tro att US inte klarar av en så pass stark och självständig kvinna som mig. Han fixar inte att vara med mig, eftersom jag inte behöver honom. Jag klarar mig själv. Min lycka är inte beroende av honom, och kanske märker han det på mig. Jag kan ha fel men jag väljer att tänka så här, för det gör det lättare för mig att välja bort honom. Det gör det lättare för mig att tänka att han inte passar mig. Att han är för svag för att våga vara med någon som mig, och det är otur för honom för det är han som förlorar så mycket. Jag kan däremot bara vinna. Jag behöver en man som är tillräckligt stark för mig och US är inte den personen. Det har han visat redan. Han vågar ju inte ens säga vad han tycker till mig och bara det visar hur konflikträdd han är. Det är inte en sådan man jag vill leva med. Jag vill inte ha någon som aldrig vågar. Jag är värd bättre än så.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida