2011-07-06

Jobbtrött
Helt ärligt, jag trodde inte det var möjligt att vara så jobbtrött som jag är nu. Det är tre dagar kvar till semester och de tre dagarna känns nästan oöverstigliga, som en evighet. Tre dagar till och sedan är jag fri i fyra härliga veckor och jag hoppas de fyra veckorna ska kännas evighetslånga!

En sak jag inte förstår mig på är kollegor som verkar ta som högsta nöje att påpeka och skratta åt saker man har gjort fel eller missat. Vad har sådana personer för funktion egentligen? Har de någon mening överhuvudtaget? Jag har några sådana personer på kontoret här och ärligt talat, jag kan bli så irriterad över dem så jag skulle kunna klappa till dem stundtals. Som att de själva är felfria?? Jag skulle med största glädje skicka över de arbetsuppgifter som de tycker är så roliga att hacka ner på till kollegorna i stället, låta dem utföra jobbet och sedan hånskratta glatt när de misslyckas. Bara för sakens skull, liksom, för att markera att deras beteende faktiskt inte är OK. Konstruktiv kritik är bra men att idiotförklara någon bara för att maskera sin egen otillräcklighet är bara patetiskt. Jag längtar än mer till den dagen när jag får gå härifrån för gott, vidare till något annat, något bättre. Beroende på hur graviditeten fortlöper kan det bli snart eller efter föräldraledigheten, vi får se.

Idag är jag trött men inte så totalt bedövad som igår och jag ska faktiskt försöka orka träna efter jobbet. Förhoppningsvis funkar det bra som i måndags. Sedan är det bara två dagar kvar till semester, äntligen!