2011-07-05

Vid närmare eftertanke
Jag ändrar mig: mina symptom är inte försvunna. Igår mådde jag toppen, orkade köra ett hårt träningspass, åt rejäl lunch och middag, inga problem! Idag är jag åter ett vrak. Jag har sovit dåligt och jag är så trött så jag knappt kan hålla ögonen öppna. Jag vill bara sova och sängen och soffan ropar lockande på mig att komma dit i stället för att sitta vid köksbordet och försöka jobba, när jag inte ens kan tänka klart av trötthet.

Det är faktiskt någonting som är annorlunda nu. Att få för lite sömn är inte ovanligt, det händer då och då, men normalt brukar jag ändå klara att fungera någorlunda ändå. Inte nu - nu rasar jag ihop fullständigt och orkar precis ingenting.

Dessutom är det hungern. Herregud så hungrig jag är hela tiden! Jag skulle kunna äta utan avbrott tror jag, och ändå inte bli mätt. Igår åt jag lunch med U, en rejäl portion pasta - jättegott, tack och lov! - och när jag hade ätit klart kunde jag lätt ha stoppat i mig en portion till. Det är verkligen otroligt och jag undrar om kroppen gör av med energin jag får i mig eller om allt bara samlas på nu. Det lär visa sig.

Med andra ord: om gårdagen var ungefär som en vanlig dag så lär idag bli en trött-dag. Jag har ingen energi över nu utan det blir bara det absolut nödvändigaste. Sen ska jag sova...