2011-07-04

Var det allt?
Nu är jag förvirrad. Som genom ett trollslag har mitt illamående nästan gått över, lika snabbt som det kommit. I lördags och söndags kände jag mig nästan normal igen, förutom att brösten gjorde ont. Nu känner jag knappt ens av dem längre, men däremot är jag lite mer illamående idag igen vilket jag tror beror på att jag inte sovit lika länge som jag gjorde i helgen. Sova ut är bra. Dessutom har jag kommit på knepet att jag måste äta mig riktigt mätt precis innan jag går och lägger mig. Det verkar göra markant skillnad och om jag dessutom laddar med en smörgås på sängbordet som jag kan äta mitt i natten om jag vaknar och är hungrig, ja, då mår jag helt klart bättre nästa morgon.

Det känns fantastiskt att jag har kommit så här pass lindrigt undan, och samtidigt gör det mig nästan orolig - är jag fortfarande gravid? Har barnet dött? Är det något fel? Eller kan det vara så här enkelt som att jag helt enkelt ska få må ganska bra under graviditeten? Nu känner jag mig faktiskt otålig inför kub-testet som är inbokat i augusti. Jag vill veta om allt fortfarande är som det ska eller inte. Barnmorskan har sagt till mig att om jag inte börjar blöda eller får riktigt ont så kan jag i princip räkna med att allt är som det ska, men å andra sidan vet jag flera tjejer, PH för att nämna en, som har kommit till just kub-testet glada i hågen och trott att allt är bra, bara för att få veta att barnet inte lever. Så det är inte lätt att veta och man ska komma ihåg att allt verkligen kan hända längs vägen.

Helgen har annars bjudit på en del umgänge med blandade gäng. I fredags var vi ute med U's Rotary-gäng på sommaravslutning på Josefina. Jag har inte varit där sedan en riktigt dålig kväll en gång förra året, men Josefina är som vanligt: rena paraden av stekiga unga stockholmare som klär upp sig så mycket de kan och samtidigt försöker se så där lagom nonchalanta och världsvana ut. Det är riktigt underhållande bara att titta på folket där. Bäst av allt under kvällen var att jag för det första orkade gå dit, och för det andra att jag fick i mig en riktigt rejäl middag som säkert också bidrog till att jag var piggare på lördagmorgonen. Sämst var att U lovade bort mig som fyllechaffis till några som bor på Stora Essingen - jag avskyr när han gör så utan att först fråga mig! - och när de sammanlagt fyra fyllkajorna sedan tillbringade resan hem med att sitta och fälla dryga kommentarer om vägval och min bilkörning. Jag var så nära att stanna vid närmaste rödlyse och säga åt dem att gå hem i stället.

I lördags var det helt otroligt varmt - termometern visade på drygt 30 grader och det snudd på outhärdligt i stan. Jag cyklade i alla fall ner och träffade mamma och C för att gå på utställningen Kunglig vintage på Livrustkammaren. Jag och C hade tidigare gett mamma i julklapp att tillsammans gå och titta på valfri utställning eller museum, och det mamma gillar ju kungligheter så det här var hennes val. Det var en samling olika klänningar, allt från galaklänningar från början av 1900-talet till enklare modeller från 1970-talet. Det mesta var från 1950 - 1960 och hade burits av prinsessorna Ingeborg och Margareta. Roligt att se och svalt och skönt inne på Livrustkammaren! Efteråt promenerade vi lite i Gamla Stan, åt lunch och smällde i oss var sin gigantisk mjukglass på det.

På eftermiddagen var det så varmt så det enda möjliga var att bada. Jag och U drog nytta av fördelen med att bo 50 meter från vattnet och gick ner och la oss och solade, och tog även årets premiärdopp - inte jättevarmt, men skönt och uppiggande i hettan. Kvällen tillbringade vi med grillning hos LPe ute i Årsta. TF var där men annars bara nya ansikten, och en ganska OK kväll förutom att alla förutom jag i vanlig ordning blev allför fulla och jobbiga. Jag kunde skylla på att jag skulle köra bil och därför måste hålla mig nykter, och ingen ifrågasatte det som tur var. U kommer att vara skyldig mig många fyllechaffiskvällar efter det här!