2011-04-11

Inte vår tur
Efter två månaders försök kan jag konstatera att jag inte är gravid. Jag förvånar fortfarande mig själv över hur pass besviken jag trots allt blir. Men det är väl så jag fungerar: har jag bestämt mig för något så vill jag att det ska bli av så fort som möjligt. U, som varit mer angelägen än jag tidigare, tar det hela betydligt mer med ro. Han verkar inte fundera så mycket på det, medan jag i stället fylls av onda föraningar om att det inte kommer att fungera och att vi kommer bli ett av de paren som aldrig får någon familj. För det är lite den känslan jag har haft hela tiden: går det inte direkt så kanske det inte går alls. Det är fel att tänka så, men vi är inte unga någon av oss och man vet ju helt enkelt inte hur det blir.

Jag funderar på att köpa ett ägglossningstest för att få bättre koll. Jag har inte järnkoll på hur min kropp fungerar nu efter flera år med p-piller, men den här senaste månaden har jag i princip inte märkt några tecken alls på att jag har haft ägglossning överhuvudtaget. Så man vet ju inte. Bättre att försöka lära mig och se om det alls fungerar än att gissa sig fram, tänker jag. Nästa gång kanske, vi får fortsätta försöka.