2011-04-06

Respekt
Igår blev jag rejält förbannad på min chef, TA. Han hade kallat till ett möte klockan 15.30. Då satt han i ett möte med en extern kund - visst, det är givetvis viktigare än ett möte med mig! Mer än en timme senare var hans externa möte klart och då sprang han direkt iväg, för att hämta barn eller något annat, utan ett ord till mig. I morse kom han inflängande i full fart, direkt in i ett möte, bråttom, bråttom som alltid. Ja visst, jag fattar att han har jättemycket att göra och jag fattar att det mesta är så mycket viktigare än min lilla tjänst här. Men det gör mig ändå asförbannad, rent ut sagt! Han visar absolut ingen respekt för mig eller för min arbetstid eller för det jag gör. Det gör i sin tur att jag inte ser någon som helst anledning till att vara supermotiverad och jobba så himla duktigt hela tiden. Man får vad man betalar för och min chef betalar mig för dåligt för att få toppresultat tillbaka. Oerhört irriterande och det är långt ifrån första gången TA gör så här, men igår kände jag bara "enough" - nu räcker det! Jag är inte road längre och jag har ingen lust att fortsätta ursäkta honom och säga att det inte gör någonting att han slösar bort min tid. Nu räcker det, nu söker jag mig härifrån. Något blir det, någonstans.

Jag har börjat komma i samma jobbstämning som jag var i förra våren, när jag bara konstant gick omkring och var arg och irriterad när jag var på jobbet. Alla mansröster jag hör omkring mig konstant hela dagarna får mig bara att vilja skrika rakt ut snart. Jag ser redan nu ännu en dag framför mig när jag inte kommer att få någonting gjort. Mina projekt strular och jag blir inte klar med någonting eftersom jag väntar och väntar på återkoppling och kompletterande uppgifter från andra, bland annat TA, som aldrig kommer in. Huvudvärk och ständigt störande moment är min vardag. Jag blir tokig på det!

Förutom jobbet var dagen i alla fall hyfsad. Jag styrketränade kort efter jobbet - inget jättehårt pass men skönt att bara göra någonting, och just överkroppen behöver mer styrka för att inte bli alltför svag i förhållande till mina starka cykelben.

Jag gick dessutom en kort runda och letade nya träningstoppar som jag behöver komplettera med. De används flitigt och nu är jag på jakt efter fler toppar som är lite längre i modellen, så att det inte glipar mellan topp och byxor som jag inte gillar alls! Men att hitta toppar var svårare än jag trott. I stort sett alla jag såg var väldigt vida i modellen, så där med mudd nere vid höfterna och vidd i midjan. Helt fel modell för mig! Jag hittade ett par som passade bra över kroppen, men de var å andra sidan jättetajta under armarna så det blev inget köp.

Däremot blev jag förälskad i ett par andra saker: en vit regnkappa från Stadium, som såg mer ut som en vanlig sportig jacka i lite längre modell - underbar! Dessutom provade jag de omtalade easytone-skorna från Reebok, och oj, de var fantastiska! Jag måste slå till! Redan efter en kort provpromenad i butiken kände jag att musklerna jobbade lite mer än vanligt och jag kan bara tänka mig vad en långpromenad gör för muskulaturen.

Idag är det onsdag och jag känner som i måndags: tack och lov att det är cykelkväll. Det behövs idag!