2011-02-16

Lite blandat
Jag har fortfarande inte vaknat. Dagen är segare än segast men tiden går i alla fall och snart är det dags att gå iväg och träna - hur det nu ska gå när jag knappt ens klarar att hålla mig vaken. Jag hoppas att jag inte trillar av cykeln.

Mamma och pappa har varit med Maja på återbesök hos veterinären. Jag tycker så synd om henne för jag vet att det är det värsta hon vet. Hon är skräckslagen och försvarar sig eftersom hon inte förstår vad som händer. Lilla Maja. Jag hoppas det är sista gången hon behöver åka dit.

Veterinären har tagit olika blodprov men vi har inte fått svar på dem. Det är med all sannolikhet i alla fall inga direkta nyheter. Mamma och pappa bad om en ny veterinär den här gången och det fick de. Den nya veterinären konstaterade att Maja verkligen är extremt gammal för att vara katt - nitton år och åtta månader. En katt på tio år, som mina katter, brukar redan då räknas som gammal. Inte undra på att jag fortfarande ser mina egna frön nästan som kattungar jämfört med Maja.

Veterinären konstaterade också att Maja är dement, men inte heller det var någon nyhet. Det har vi vetat länge. Precis som hos en gammal människa är hennes organ och hennes kropp utslitna och det går inte att göra så mycket mer än att bara ge henne bästa tänkbara kost och omvårdnad, vitaminer och dessutom mediciner för hennes sköldkörtel som ska få henne att må bättre. Inget nytt under solen med andra ord men vi får fortsätta att göra det bästa vi kan för Maja så länge vi har lyckan att få ha henne hos oss. Den positiva nyheten idag var i alla fall att Maja har gått upp hela två hekto i vikt. Det är mycket för henne som är så pytteliten - nu väger hon nästan två kilo. Lilla Maja, hon har alltid varit som en liten kattunge.

Annars har dagen varit hyfsad. Jag tog en lunchpromenad och lämnade tillbaka de mörkblå byxorna från HM. De var helt enkelt inte riktigt hundra och då får det vara. Jag har gjort tillräckligt många impulsiva felköp i mina dagar och jag måste sluta med det. Däremot provade jag ett par tajta jeans som faktiskt satt perfekt. Smala ben men med mycket stretch så till och med jag kunde ha dem utan problem. Jag har hängt undan dem men tror faktiskt jag ska slå till, trots att jag redan har så många par jeans. Men alla är inte bra, åtminstone ett par kan jag byta ut mot de här. En in, en ut. Det funkar ibland men inte alltid.

Lunchen var bra i alla fall. TA bjöd mig och MW på finlunch på fina hotellet med mycket trevligt prat och många skratt på det. Jag har i alla fall en bra chef, alltid något. Och i morgon är en ny dag, som sagt, och då hoppas jag vara lite piggare än idag.