2010-07-19

Sista arbetsveckan
Äntligen är min sista jobbvecka här! Jag kommer inte ens att jobba hela veckan utan max till och med onsdag, inte en sekund till. Det ska bli så otroligt skönt med semester!

Helgen har annars varit lugn - det är knappt en kotte som jag känner som är kvar i stan så det finns inte någon uppsjö av vänner att träffa direkt. På fredagen var jag hos mina föräldrar och Maja och åt middag vilket var trevligt, och när jag kom hem hittade jag ett brev i brevlådan. Det var anonymt med hälsning från "Möhippedeltagarna" och informerade mig om vad jag på möhippedagen ska ha på mig och vad jag ska packa med mig. Jag kan inte säga att brevet gjorde mig mycket klokare och framför allt vet jag fortfarande inte när möhippan kommer att vara, även om jag har en aning.

Till skillnad från andra "normala" människor tycker jag inte att det här med möhippan är ett dugg lockande. Tvärtom gav mig brevet bara panik - jag ringde till U och försökte få honom att berätta om möhippan skulle vara redan nästa dag eller när det blir. Det jag ville veta var egentligen om jag ska kunna sova lugnt och ha en lugn morgon eller om jag måste sitta vaken och uppklädd tidigt mer eller mindre varje dag fram till bröllopet för att se om något kanske händer. U sätts i en svår sits för han vill ju egentligen inte berätta någonting alls, och det förstår jag. Hur som helst, det här med möhippan är helt klart det sämsta med bröllopet och en stor del av mig skulle egentligen bara vilja fly landet fram till bröllopsdagen.

På lördag förmiddag kom ett sms från U. Han skrev att han var på väg hem tidigare än tänkt. Han hade helt enkelt ledsnat på US fasoner och bestämt sig för en tidigare båt hem. US har tydligen inte varit det minsta trevlig under Gotlandsvistelsen. Han har enbart gått in för att supa ner sig och glassa runt på diverse andra jättestora flashiga motorbåtar, och han hade behandlat U och den andra killen som var med mer eller mindre som besättning - de skulle bära sprit från Systembolaget, hålla ordning och underhålla gästerna som US bjöd dit och så. Kul kille kan man säga och en del av mig är faktiskt inte ett dugg förvånad heller eftersom jag har sett den sidan av US förut.

På eftermiddagen tog jag en promenad till Fridhemsplan och gick runt och ordnade med lite ärenden i diverse butiker. Jag måste köpa en ny parfym så jag passade på att prova ett par jag funderar på, och kom dessutom hem med en ny vit t-shirt, en mascara och en bh. Bara roliga saker med andra ord! På kvällen åkte vi ut till SS för middag. Det var första gången jag såg henne utan peruken och ja, det var skillnad att se henne så helt utan hår. Men hon verkade i alla fall pigg och vid gott mod och nöjd över att den sista cellgiftsbehandlingen för den här gången var avklarad. Som vanligt bjöd hon på en perfekt tillagad middag i sitt lika perfekta hem. En sak kan man vara säker på när det gäller SS: hon bjuder alltid på rena rama gourmetmaten och hennes hem är rena skolan i hur man ska inreda för att få det så fint som möjligt. Som alltid kom vi hem proppmätta och fulla av inspiration både för matlagning och inredning.

Faktum är att jag åter har börjat bli så grymt sugen på att inreda hemma. Vi blir liksom aldrig klara och jag vet att före bröllopet kommer vi inte att hinna med någonting, vilket är lite trist men det är som det är bara. Jag vill i alla fall snart få hem min fina brudkista som morfar snickrade till mig. Den har i flera månader stått på AP's vind men där ska det ju inte stanna. Den kommer att få bo i arbetsrummet, bara U får undan kartongerna som fortfarande står kvar där.

Vi hade en lugn hemmasöndag. Vi promenerade Kungsholmen runt, vilket var skönt och välbehövligt. På kvällen mötte vi mina föräldrar för att gå på mässan i Allhelgonakyrkan. Kyrkan är fin och den tror jag kommer att bli bra för vårt bröllop, men däremot är jag inte ett dugg imponerad av personalen som jobbar där. Vad vi än frågar om så får vi bara till svar att det löser sig, men även om de är jätteerfarna så är ju inte vi det och vi vill veta hur allt funkar för att kunna känna oss helt trygga på vår bröllopsdag. Igår fick vi helt "by the way" veta att vår inbokade organist inte kommer att spela utan det blir en vikarie. Vi har inte fått veta hans namn och vi vet inte hur vi ska komma i kontakt med honom för att informera om vilken musik vi ska ha på bröllopet. Prästen vi träffade igår menade att vi inte ens behöver informera om musiken i förväg, men det känns ju rätt viktigt ändå med tanke på att organisten dessutom ska ackomanjera ÅD som ska sjunga.

En annan sak är tidsplaneringen. Vi har tidigare fått veta att vi kan komma till kyrkan i god tid och gå in i något litet sidorum och vänta på vår tur. På så sätt löser vi tre saker: vi undviker att störa den pågående vigseln som hålls innan vår, vår fotograf hinner fotografera våra bröllopsgäster, och framför allt får vi lite tid att fräscha upp oss, kanske få i oss något litet för att hålla blodsockret uppe och vi undviker att möta våra gäster utanför kyrkan eftersom vi är där före dem. Utifrån den informationen har vi planerat hela vår dag före vigseln, vad gäller fotograf, frisör, lunch och allt annat. Fotografen kommer att ha ett ytterligare jobb samma dag så hennes tidplanering kan vi inte ändra. Men igår sa prästen att nej, det går inte alls, det enda är att vi måste komma till kyrkan strax efter utsatt tid och bara gå rätt in och vigas. Det håller helt enkelt inte och idag ska U ringa till församlingen för att höra hur vi egentligen ska lösa det. Som tur är har vi en annan präst än den vi träffade igår och jag hoppas att hon har lite bättre koll och framför allt tar oss lite mer på allvar än den vi har mött nu. Suck. Ja, allt löser sig väl, men det här är en väldigt viktig sak för oss vad prästen än säger. Vi får se vad som kommer fram efter U's samtal med dem idag. Fortsättning följer.