2010-07-08

Shoppingmissbruk?
Häromkvällen såg jag ett program om shoppingmissbrukare på TV. Det var kvinnor som bara måste köpa saker varje gång de gick in i en affär. Sådan är nu inte jag - jag är ofta fullt nöjd med att bara gå runt och titta på saker och kläder, även om jag också kanske är lite för road av det. Titt som tätt - ja, alltför ofta, absolut - kommer jag också hem med något nytt, men ändå känner jag mig sällan riktigt fin eller välklädd.

Jag undrar vad det beror på. Antagligen handlar det som allt annat i grund och botten om självkänsla. Jag vet med mig att min självkänsla inte är den bästa. I TV-programmet om shoppingmissbrukare var det en expert av något slag som uttalade sig och hans teori var att personer som shoppar för mycket gör det för att täcka upp för något behov, någon tomhet inom sig. De är ofta väldigt noga med sitt utseende, men känner sig trots det aldrig riktigt fina, och eftersom de har så dålig självkänsla så hjälper shoppingen inte heller. Hur många fina kläder missbrukarna än äger så känner de sig ändå inte bättre. Där känner jag igen mig. Jag vill oftast vara finklädd och är noga med hur jag ser ut, men som sagt jag känner nästan aldrig att jag riktigt lyckas ändå.

Sedan är det det här med vilken stil man har också. Jag kan känna att min egen stil är ganska tråkig. Jag gillar det klassiska och är inte mycket för verkliga trender utan håller mig till ungefär samma saker hela tiden. Jag är inte mycket för mönster utan det är nästan alltid enfärgat i enkla skärningar som gäller för mig. Jag har väl helt enkelt börjat inse vad jag passar i och då håller jag mig till det, trendigt eller ej. Det är enkelt men som sagt lite tråkigt.

Provrummen är en historia för sig. Ibland är provrummen en ren mardröm. Vissa butiker har inte alls förstått det där. De har någon läskig belysning som liksom kommer uppifrån och som med brutal ärlighet belyser varje cellulit och varje åderbråck och gör dem gigantiska. Sånt avskyr jag. Sedan finns det andra butiker, som har milda snälla beslysningar som gör att mina ben ser fantastiska ut - och det vill inte säga lite, för celluliter och åderbråck är annars precis vad det handlar om i verkligheten. Alla butiker som kan få mig att se snygg ut är mina bästa kompisar!

Och nej - jag är inte supersmal, men jag är vältränad och för att vara 37 år så ska jag ändå inte klaga alltför mycket. Jag jobbar på att tycka om mig själv.