2010-02-01

Dags för februari!
Så har årets första månad passerat förbi och vi går in i februari. Att tiden går fort har jag ju konstaterat förut och jag säger det igen - jag hinner inte med! Av någon anledning är det framför allt just den lediga tiden som bara försvinner så fort man blinkar nästan...

Helgen har i alla fall varit hyfsat effektiv. Jag avslutade fredagen med veterinärbesöket för Saga. Lyckligtvis verkar veterinären inte tro att det är något allvarligt fel med henne. Hon blev ordinerad en medicin - som hon vägrar att ta - och ska dessutom äta ett specialfoder, först ett mot känslig mage som hon ju har, och sedan ett bantningsfoder eftersom hon måste gå ner minst ett kilo i vikt. Specialmaten kostar skjortan, så klart, men det är inte mycket att göra åt. Jag vet också att hon rör på sig för lite men hoppas på att det blir bättre under våren när all snö försvinner. Då kommer hon vilja gå ut mer och dessutom kommer katterna att kunna bo mer hos RL med stora skogstomten att gå ut på. Det blir nog perfekt för dem.

På lördagen åkte jag och hälsade på hos mina föräldrar en sväng, eftersom jag måste lämna en nyckel till pappa som ska bo hos oss och vara kattvakt när både jag och UP är bortresta i veckan. Det var inte direkt det mest upplyftande besöket i världshistorien. Mamma mår inte alls bra nu - hon dras ständigt med diverse krämpor, förutom sin astma, och senast i raden är magkatarr. Utav den och utan medicinen blir hon så utslagen så hon mest ligger och vilar halva dagarna. Pappa i sin tur är som alltid så bitter och negativ till allt och alla så jag tappar energin totalt av att vara där. Det blir mer jobbigt och deprimerande än roligt att åka dit.

Även UP's mamma AP är dålig nu. Hon är ju nästan tio år äldre än mina föräldrar, och det märks. Hon är änka sedan några år och den senaste tiden har hon varit så pass krasslig fysiskt och framför allt så deprimerad psykiskt så UP är allvarligt orolig för henne. Han har varit en del hos henne i helgen men det verkar svårt att muntra upp henne. Att bli gammal verkar inte roligt alls.

På lördagkvällen hade vi PH och JP hos oss på middag. Det blev en alldeles utmärkt kväll - de är två av mina äldsta vänner och jag kan alltid koppla av totalt med dem vilket är skönt. Jag bjöd på min Lax Special, som alltid gör succé - i princip alla jag har bjudit den på har bett om receptet och PH och JP var inga undantag. Till efterrätt gjorde jag en smulpaj - min specialitet - med päron, vilket var ett helt nytt experiment. Päronpajen blev i alla fall otroligt god så den kommer jag att servera fler gånger, tillsammans med vaniljvisp så klart!

Igår påbörjade vi vår flytt lite smått. Vi körde över till nya lägenheten med glas, porslin och lite finkläder, mina långa klänningar och sånt. Det var en otroligt häftig känsla att kliva in där och känna att det faktiskt är vårt hem - jätteroligt, verkligen! Vi har mött ett par grannar också och de verkar trevliga och välkomnande så jag tror det kommer att bli bra när vi väl kommer på plats ordentligt, även om det verkar dra ut på tiden. Just nu verkar tidplanen vara att vi flyttar om tre veckor först. Pust.

Idag har jag tid för en undersökning hos Sophiahemmet. Jag kan inte låta bli att oroa mig för mina knölar, trots att jag har råkat ut för det så många gånger och det aldrig har varit någon fara förr, men bättre att kolla upp det en gång för mycket än tvärtom. Jag ringde för en stund sedan och de hade just fått in ett återbud så det passar perfekt, bara att få det gjort snabbt, och sedan förhoppningsvis inte behöva oroa mig för det mer.