2008-09-22

Dags igen
I fredags satt jag hemma hos UP och jobbade. Det är verkligen skönt att ha den möjligheten. Det är mindre stressande och kan faktiskt vara lättare att fokusera på jobbet också. UP jobbade med sitt och jag med mitt och så länge vi bara kan hålla oss borta från att prata om Kroatien går allt hur bra som helst. Stundtals kraschar vi förstås. Det är ju inte så att han bara kan komma hem därifrån igen och så är allt bra. Så funkar det inte riktigt, även om jag hade önskat det, och han också. Fortfarande finns det mycket som gör ont, fortfarande finns det stunder när jag bara vill ta min väska och springa därifrån, lämna nyckeln och aldrig komma tillbaka.

På kvällen var vi på bio och såg Wall-E, en helt underbar tecknad film som höjde humöret enormt. Den var helt enkelt jättesöt och jag kommer att rekommendera den till alla som frågar. Lördagen var vår effektiva dag. Jag gick upp jättetidigt för att tvätta och sedan åkte vi in till stan för att prova säng igen. Sova-butikerna har en kampanj på just "vår" säng från Carpe Diem nu och allt lutar åt att vi faktiskt kommer att slå till och beställa snart.

På eftermiddagen åkte vi iväg till Altorpskogen för att plocka svamp. Det gick klent, minst sagt, vi hittade i stort sett ingenting. På vägen därifrån åkte vi förbi hos BP och MNP som hade varit ute i Rydbo och plockat 20 liter trattkantareller. Lite knäckande var det men vi fick med oss någon liter därifrån så vi fick var sin underbar kantarellsmörgås till middag i alla fall. Det är bara att inse att vi har varit på fel ställe så vi får göra ett nytt försök någon annanstans i stället.

Lördagkvällen tillbringade vi hos JoS och hans familj. JoS fyllde år och dessutom ska de snart flytta till Seattle så det var kombinerat födelsedagskalas och avskedsfest. Jag känner egentligen ingen av dem utan satt mest och pratade med KaH som är gift med UP's kompis SH. Hon är trevlig så jag fördrev kvällen någorlunda även om det inte var jättekul.

Jag och UP har börjat prata boende på allvar nu igen. UP är helt inne på att jag ska flytta hem till honom nu. Han vill inte vänta en sekund till utan ska börja rensa ut hemma direkt så att jag får plats. Vi kommer att göra en provflytt med katter och allt redan den här veckan så får vi se efter det.

Igår var vi på ett par visningar på Lilla Essingen. Jag är kluven till det området. Det ligger vackert vid vattnet, men motorvägen går alldeles i närheten så det blir ju bullrigt också. Husen är i princip helt nybyggda vilket betyder att allt är i toppskick och priserna ligger därefter. Sedan är det kommunikationerna - man blir åter beroende av bussarna även om det är så nära att det går att cykla till stan också. Människorna i området ser alla exakt likadana ut - välbärgade par i vår egen ålder, trendiga och välutbildade, med eller utan småbarn. Det är lite som Hammarby Sjöstad fast färre barn och bättre läge.

Kort sagt så är jag kluven till om det är där jag ska ha mitt hem, även om lägenheterna onekligen är fina. Den ena lägenheten vi såg igår är en riktig pärla - så nära vattnet det går att komma med balkong i västerläge. Lägenheten blev klar 2007 och har sedan dess varit mer eller mindre obebodd eftersom ägaren mest har bott hos sin flickvän. Med andra ord är den toppenfin, helt utan slitage, och med några fina tapeter och fondväggar kan den bli hur bra som helst. Den är inte billig men i det området är det nog svårt att hitta något bättre i den storleken. Vi gillade den båda två och kan faktiskt tänka oss att bjuda på den, och bara den tanken är ju ganska läskig när allt kommer omkring. Vi har letat bostad i snart ett år och det är stort att tänka att sökandet kanske snart är över.

Men självklart dyker det upp saker som gör att jag tvekar. Nästa helg är det visning på en trea i Kristineberg, som tillsammans med Fredhäll är det jag egentligen drömmer mest om. Lägenheten i Kristineberg har bra läge i området, med balkong i sydväst och fin utsikt, även om motorvägen säkert stör en del även där. Den är klart billigare än lägenheten på Lilla Essingen även om standarden är långt ifrån lika bra, men området är verkligen mysigt och kommunikationerna kan inte bli bättre med tre olika tunnelbanelinjer inom bara några minuters gångavstånd. Kort sagt är det frestande att vänta ut visningen nästa helg, bara för att det är det området vi helst vill till. Jag är så kluven och det värsta med Stockholms bostadsmarknad är att man ju helt enkelt inte får någon väntetid. Det är beslut nu eller aldrig som gäller. Jag får se vad som händer när budgivningen kommer igång.