2008-04-24

Handelshögskolan i Göteborg
Igår var jag i Göteborg över dagen. Syftet var dels att besöka vårt kontor där och dels att delta på en seminariedag som Handelshögskolan anordnade. Göteborgskontoret var trist, mitt ute i ett industriområde. Jag är glad att Stockholmskontoret ligger så centralt. Handelshögskolan var däremot mer intressant. Jag gillar Göteborg och hade gärna tillbringat lite mer ledig tid där för att gå runt och känna på atmosfären, men nu var det bara fråga om några få timmar.

Handelshögskolan ligger bara ett kvarter från HS' lägenhet och jag kunde inte låta bli att minnas var vi hade varit och vad vi gjorde när jag var där med honom. Jag kan ändå inte säga att det gav mig någon speciell känsla. Hade jag sprungit på honom där på gatan hade jag nog inte reagerat särskilt mycket på det.

Seminarierna på Handels var i mitt tycke ganska tråkiga. Jag är inte insatt i atkiemarknaden och förstod stundtals inte mer än hälften av vad föreläsarna pratade om. Däremot var det roligt att komma till en högskola. Jag älskar högskolor och universitet. Hela miljön känns inspirerande för mig. Jag får lust att lära mig, får lust att studera och utvecklas. Jag kan verkligen avundas de unga människor som sitter där och har allt framför sig. Studietiden är den bästa i hela livet tror jag. Aldrig har jag haft så mycket frihet eller så mycket roligt för mig som då. Det är en tid att ta vara på, att njuta av varje sekund.

På kvällen var jag lite duktig - städade klart och gick ut med katterna. Det var roligt att Tuva verkligen gillade att vara ute igår. Hon brukar vara så rädd men igår ville hon knappt gå in och reagerade knappt när det kom människor och gick förbi. Det går åt rätt håll till slut.

Jag pratade med UP på kvällen och han berättade att han hade fått inbjudan till Kroatien av KH. Det såg onekligen fint ut och han skulle anmäla sig för att åka med. Givetvis hamnade vi i en diskussion om det. Till slut hävde UP i sig att han hellre åkte dit än att sitta hemma och ruttna och det gjorde ont att höra för det gav mig rätt på något sätt, även om jag vet att han inte menade det så. Alla behöver vi ju känna oss behövda, som UP själv brukar säga.