2007-11-06

Födelsedagskalas
Situationen på jobbet känns ohållbar. JS får mig verkligen att må dåligt. Den motivation och trivsel som jag har känt började avta när han blev min chef och den försvann för gott i somras. Nu känner jag mig skyldig och bevakad varenda sekund. Det är som att jag gör fel hur jag än bär mig åt.

Igår var jag med SM på kundbesök på eftermiddagen. Mötet var klart strax före klockan fyra och jag tyckte att det kändes helt meningslöst att åka tillbaka till kontoret vid den tiden. Som att komma dit och vända bara. Då vore det mer effektivt att ta kortare luncher ett par dagar i stället och jobba in den extra timmen på det sättet. Men SM valde ändå att åka tillbaka och jag tillbringade hela kvällen med att våndas över att jag borde ha gjort detsamma. Jag måste hitta ett nytt jobb. Jag går under där jag är nu. Det håller inte längre.

Jag köpte en vacker bukett med sju stora, röda rosor och några kvistar järnek till UP och åkte iväg till Mörby för att möta honom där. Vi handlade mat och åkte hem till honom för att förbereda hans födelsedagsmiddag. Mitt under matlagningen ringde NM's syster som jag hade försökt få tag på tidigare under dagen. Hon berättade att operationen hade gått bra. Tumören var 5x5 cm och operationen hade tagit fem timmar! Men läkarna fick bort hela tumören och NM var trött och hade ont förstås men var ändå vid gott mod och mådde så bra som man kunde förvänta sig. Vilken lättnad! NM är en så fantastiskt stark människa så jag vet att hon kommer att klara det här. Det känns så skönt att höra att det är över, så här långt åtminstone.

Som vanligt var jag och UP sena - vi är världssämst på tider båda två - och hann nästan ryka ihop tack vare stressen innan UP's mamma AMP ringde på dörren vid halv sju. UP hade koncentrerat sig på tårtan medan jag fixade middagen och det kändes som lite av ett eldprov, dels eftersom det var första gången jag och UP bjöd hans mamma på middag tillsammans och dels eftersom jag själv lagat all mat. Men det gick bra! Maten blev riktigt god och AMP öste beröm över mig. Hon tog en extra portion och UP lyste över hennes beröm för mig. Det var roligt!

Senare på kvällen kom UP's bror BP med fru ANP och sönerna ChP och JoP för att äta tårta. Jag gillar den familjen. De har mycket humor och värme och det blir alltid många skratt när de är med. Den här kvällen var inget undantag. Det kändes som en lyckad kväll och UP var väldigt nöjd med sin födelsedag, sa han. Det gladde mig!