2007-10-29

Socialt umgänge
Jag försöker hålla umgänget igång - även när jag egentligen inte orkar, som nu i helgen. I fredags var det after work på Nox. Nox är egentligen inget favoritställe för mig. Snygg inredning men löjligt dyrt och publiken består ofta av brats i 20-årsåldern som sippar champagne och klär sig i tjusiga märkeskläder. Inte min värld och lika bra är väl det egentligen. Men nu hade KH och ELK valt ställe så jag gick dit med UP för att träffa dem och övriga gänget.

Planen var egentligen att vi skulle åka hem tidigt. Jag har varit borta alldeles för mycket hela veckan och hade dåligt samvete för att jag var en dålig matte till mina katter. UP trodde på fullt allvar att vi skulle åka hem vid klockan åtta, men vid det laget hade kvällen knappt kommit igång så givetvis blev det ännu en sen kväll.

Det var trevligt att ses igen. Jag pratade mycket med AL och SLy, som jag egentligen inte har känt tidigare, och de var väldigt trevliga och lättpratade båda två. Dem kommer vi att ha mer kontakt med i framtiden. JD och KH var lika underbara som alltid. Än en gång häpnar jag över vilket otroligt samförstånd jag och KH har. Det är som att vi alltid har känt varandra.

Trots mitt dåliga samvete blev det en bra kväll. Det är roligt när man träffar människor som man känner att man hör hemma med, och det här gänget är definitivt ett sådant gäng. Här kan jag stanna kvar.

På lördagen hjälpte jag UP att tvätta bilen och efter det fikade vi hos hans mamma. Jag var inte alls på humör att träffa folk på kvällen. Jag hade på mig fula jeans och en ful tröja, nästan osminkad och helt enkelt klädd för att tvätta bilen, inte för att umgås med andra. Men JSk ringde och undrade om vi ville komma på middag. Han hade bjudit in PH också och jag kände direkt att jag verkligen inte ville åka dit. Jag har bara alltför goda minnen av de tillfällen vi har umgåtts tillsammans, jag, UP, PH och JSk. All uppmärksamhet på PH och jag blir osynlig. Men UP övertalade mig och vi åkte dit.

Kvällen blev OK. PH var inte så dominant som jag hade fruktat och det funkade ganska bra ändå. Däremot hamnade vi i en massa diskussioner om relationer och jag blev relativt provocerad av vissa saker. Av deras prat om otrohet. Av vad som är OK att göra och vad som inte är det. Som vanligt kände jag att de andra absolut inte förstod någonting. Att deras värderingar inte samspelar med mina på alla plan. Det finns väl inga rätt eller fel och huvudsaken är att ingen mår dåligt eller blir skadad, men tyvärr är det ju nästan alltid någon som blir det. Den som blir sviken, den som blir över. Det förvånar mig ständigt hur lite folk verkar bry sig så länge de själva får vad de vill ha.

Det är bra och viktigt att umgås med folk, men det jag har känt på sista tiden är att det så ofta blir på bekostnad av mig och UP. Att vår helt egna tid tillsammans är mer eller mindre obefintlig. De gånger vi gör saker ihop, bara vi två, så är det nästan alltid någon sak på "måste-listan" - sortera ut semesterbilder som ska skickas iväg, fixa min krånglande dator, titta på bostäder... Det är så sällan vi gör något bara för att må bra tillsammans, bara vi två. Vi måste bli bättre på det, för jag känner inte att vår tid idag räcker till. Det blir bara en lång frustration av det, att aldrig hinna klart, att högen av saker att göra bara växer och växer. Vi måste hinna med oss också. Det är viktigast av allt.