2007-10-25

En öppnad dörr
Det var säljmöte på jobbet igår. En märklig tillställning där JS pratade och vi andra var tysta. BA dristade sig till att säga emot JS på en punkt och fick till svar att han var en idiot som ställde jävligt dumma frågor och sedan vad den diskussionen över. Det var ett märkligt möte, som sagt. Jag satt på helspänn men för min del gick det bra.

Efter mötet var det meningen att vi alla skulle gå ut och äta på Imperiet i ombyggda Skatteskrapan på Söder. Men säljkåren var som tio små negerpojkar där en efter en föll bort och till slut var vi bara sju personer som gick vidare. Vi stannade först till för en drink på Clarion och gick sedan vidare till restaurangen. Den var ett bra tips från AG att gå dit, även om hon själv inte var med och åt. Både maten, vinet och personalen var över förväntan.

Efter ett par timmar droppade halva sällskapet av och kvar var jag och ytterligare tre, en säljare och två innesäljare. Och då kom det. Någon fällde en kommentar om att det var dåligt att så få av säljarna följde med ut och sedan var det som att alla fördämningar släppte. Vi fyra satt i närmare 40 minuter - tills jag gick - och öste ur oss allt vårt missnöjd om JS som chef. Jag vågade berätta om min egen situation och de andra enades om att det var under all kritik.

Mitt bland alla upprörda ord kände jag mig så enormt lättad. Jag har gått i alla dessa månader och trott att jag har varit den enda som har känt så här, men JR berättade att det är så bland de flesta. Att det JS har åstadkommit som säljchef är att ingen längre litar på någon annan. Att folk pratar bakom ryggen på varandra, att man misstror sina kollegor och att all kommunikation vägs på silvervåg, eftersom man inte vet vem det man säger kommer att komma fram till i slutänden. Innan JS tillträdde som chef var de här problemen obefintliga, berättade JR.

Jag tappar hakan över vad jag har fått höra, men jag känner mig samtidigt lättad över samtalet, för jag inser att jag har allierade. Att alla inte är emot mig, som jag har uppfattat under de senaste månaderna, utan den känslan kanske snarare kommer från JS. Och vad gäller JS så tycker jag nästan synd om honom. Jag har lärt mig se igenom honom nu och jag föraktar det jag ser. Han är en av de personer som är så svag och osäker att han måste göra sig stark genom att trycka ner andra. En sådan människa kan jag aldrig respektera.

Under dagen fick jag sms från JB som berättade att hon och JSa har fått en son. Det är roligt för dem och framför allt för henne - jag vet hur mycket hon har längtat efter barn.

Jag hade ett mycket långt samtal med UP på kvällen. Han hade varit ute med gamla kollegor och var nöjd med sin kväll. Vi pratade mycket om jobb och sedan kom vi in på våra framtidsplaner. Det finns så mycket att se fram emot. UP sa att han ser mest fram emot första natten vi sover tillsammans i vårt nya hus. Jag ser mest fram emot allt vi har att uppleva i huset - när det nu blir verklighet.