2007-09-20

Ett viktigt möte
Igår hände faktiskt två bra saker på jobbet. Det ena var att jag blev kallad till ett möte med webbyrån nästa vecka. Jag kommer ensam att åka dit och representera företaget, i egenskap av projektledare. Det känns bra. Det andra som hände var att jag flera gånger under dagen fick samtal från säljare på olika företag. De ville prata med den som var marknadsansvarig hos oss och de blev då kopplade till mig. Jag kände mig stolt trots att det egentligen bara var en struntsak.

På kvällen hade jag ett viktigt möte. Jag åkte till UP efter jobbet och vi åt middag hos honom. Sedan tog vi bilen bort mot Djursholm och Altorps kyrkogård. För första gången skulle jag få träffa UP's pappa, och även hans farmor och farfar som alla ligger begravda där. UP åker sällan dit, men de senaste månaderna har han flera gånger sagt att jag ska följa med dit någon gång. Det kändes stort och viktigt och avgörande på något sätt.

"Hej pappa", sa UP, "det här är T som jag älskar. Ta väl hand om henne."
Det var ett känslosamt möte för både mig och UP, för jag vet att både han och jag önskar att jag hade fått träffa hans pappa. Nu blev det inte så. UP sa till mig att jag kunde säga till hans pappa att han kunde vara stolt över sin son, men jag svarade att det visste han ju redan. Det är klart att han vet det.

UP sa att det kändes så tungt att tänka sig att även hans mamma ska ligga där en dag.
"Även om man inte pratar med dem hela tiden så är det ändå en sådan trygghet som man inte ens kan föreställa sig att vara utan", sa han. Jag tänkte på det han sa. Jag kan inte sätta mig in i känslan riktigt ännu, eftersom mina föräldrar lever båda två, och jag skjuter tankarna framför mig så länge jag kan.

Vi passade på att ta en promenad i de fina villakvarteren i Djursholm innan vi åkte hem. Nu var det lite för mörkt för att se ordentligt, men det är ändå helt klart en annan värld än min egen. Jag tror knappt att en enda villa där kostar under 15 miljoner kronor. UP har gått i skolan och haft vänner där och är hemtam i miljön på ett helt annat sätt. Jag gick där i mina billiga kläder från H&M och kände att jag aldrig skulle kunna passa in i den världen.