2007-03-28

Sepilok
Väl tillbaka i Sandakan hoppade vi på l0kalbussen för att åka vidare ut till Sepilok. Sepilok är ett så kallat orangutang sanctuary där orangutanger rehabiliteras för att kunna återvända till vildmarken. Det kan handla om ungar som har förlorat sin mamma eller orangutanger som har blivit skadade på något sätt och inte klarar sig själva. Turister är välkomna dit på vissa tider och höjdpunkterna är att se orangutangerna bli matade med bananer och annan frukt.

Bussturen ut till Sepilok var svettig och lång men efter många om och men var vi framme vid vårt hotell, Sepilok Jungle Resort. Anläggningen var stor och fin, med en prunknande trädgård med broar och dammar överallt. Min favorit på hotellet var den pyttelilla, oerhört söta ekorrunge som bodde i en låda vid restaurangen och matades med välling och frukt. Jag hade lätt kunnat ta med den hem!

Aporna fanns bara en kort promenad bort och vi tillbringade större delen av eftermiddagen i parken. Det var varmt, varmt, varmt - till och med när vi stod helt stilla rann svetten i floder. Själva matningen var lite av en besvikelse faktiskt. Fullt med turister med kameror som stod på en plattform och väntade och det gick ett sus genom folket när ett av de uppspända repen började röra sig - en orangutang var på väg! Men sedan hände inte så mycket mer. Kanske tre orangutanger kom svingande genom träden för att äta av bananerna som djurskötarna delade ut. De var vackra och roliga att titta på, men desto mer underhållande var den flock av makaki-apor som dök upp för att rensa bordet när orangutangerna hade ätit klart och nästan alla turister gått därifrån.

Makakerna var totalt orädda för människor, de satt och åt och lekte och umgicks mitt ibland oss och vi fick en del riktigt bra bilder på dem eftersom vi kom så nära. UP kom i riktig närkontakt med en apa som klättrade upp på honom och det var dagens mest spännande händelse. Vi gick tillbaka till parken även nästa dag och då kom några fler orangutanger till matningen. En hane och en hona vägrade släppa taget om varandra, de höll varandra i handen hela tiden vilket var riktigt rörande att se. Makakerna var ännu fräckare den här gången och kom fram redan innan orangutangerna hade ätit färdigt. De stal mat och for runt och lekte till åskådarnas förtjusning.