onsdag 11 april 2007

2007-03-27

Selingan
Efter en natt i Sandakan och diverse krångel med busstransporter som inte fungerade som de skulle kom vi äntligen iväg med båten ut till Selingan, eller Turtle Island som den också kallas. Båtfärden gick längs en slingrig flod innan vi kom ut på öppet hav. Vi gjorde ett lunchstopp på den idylliska Libaran Island innan vi äntligen kom fram till Selingan. Här hade vi en riktigt slapp eftermiddag med sol, bad och snorkling. Vattnet var så varmt som i ett badkar och stranden perfekt, med sand och palmer, så där ljuvligt skönt som det ju nästan aldrig är i verkligheten. Vi satt på stranden och såg på solnedgången och det kändes som att vara i paradiset.

Efter middagen var det dags att vänta in sköldpaddorna. Selingan är känt för att jättestora havssköldpaddor, så kallade green turtles och hawksbill turtles, kommer dit för att lägga ägg. Äggen tas om hand i kläckerier på ön och allt övervakas mycket noga av personalen. Sköldpaddorna kommer först när det är mörkt men vi behövde lyckligtvis inte vänta mer än någon timme innan en ranger ropade på oss.

"Turtle time!" ropade han, och vi satte av för att hinna se sköldpaddshonan. Hon var enorm! Guiden mätte hennes skal och kom fram till att bara skalet var 102 cm långt och 96 cm brett. Under tiden hon la äggen var hon till synes helt omedveten om oss som stod runt omkring och såg på i andäktig tystnad. Det var en stor känsla att se henne, som att få se naturens ursprung nästan, denna enorma varelse och hennes avkomma. Vi hörde en annan stor sköldpadda gräva i sanden några meter bort men det var för mörkt för att vi skulle se henne ordentligt, vi bara anade att hon var där.

Efter att ha fått se sköldpaddhonan lägga sina ägg fick vi vara med och släppa ut 85 alldeles nykläckta sköldpaddungar i havet. De var bara några centimeter stora och så otroligt söta där de kavade sig fram genom sanden, ner till havet. Jag och UP döpte en av dem till TU. Jag kan föreställa mig TU som plaskar fram i havet - det är en glad tanke!

Mycket sömn blev det inte den natten. Vi gick upp tidigt för att se soluppgången och det var en väldigt skön början på dagen, att sitta på stranden och se ljuset komma tillbaka. När vi skulle ge oss iväg med båten stötte vi på en sköldpaddhona som var på väg tillbaka ner i havet och fick alltså förmånen att se en av dem i dagsljus. Hon var så stor! Hon rörde sig tungt och klumpigt på land men så fort hon kom ner i vattnet blev hon smidig och vacker. Det var mäktigt att se.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida