2007-03-12

En aha-upplevelse
Jag har lånat en bok av UP, Att leva och verka till 100%. Han har talat sig varm för den boken och verkligen sålt in den till mig. Hittills har jag inte riktigt fallit, även om det står en del tänkvärda och bra saker i boken. Men igår fick jag äntligen min aha-upplevelse. Man kan inte prata sig ur en problem som man själv har orsakat, stod det i boken. Det stämmer till fullo!

Jag drog direkt kopplingen till historien med UP och hans ex och allt som har hänt kring det. UP tycker att det är jobbigt att jag inte kan släppa det. Men problemet är ju att det är han själv som har försatt både sig själv och mig i den här situationen. Det är hans eget beteende som har orsakat det, och då kan han inte anklaga mig för att ha problem med det. För egentligen var det ju aldrig mitt problem till att börja med. Det var hans.

Sedan är det ju den saken som jag har insett under den senaste veckan och det är att hon inte spelar någon roll. Hon är faktiskt ointressant för mig, betydelselös, oviktig. Jag kan inte låta henne ta plats i mitt liv längre, för hon är inte värd det.

I helgen berättade UP för mig att samma dag som de gjorde slut var samma dag som han träffade mig för första gången, senare på kvällen på Gerdas. Det var den 12 augusti, en lördag. Jag minns det väldigt väl. Det var en händelserik kväll. Vi visste ju inte då vad som skulle hända mellan oss några månader senare, men UP sa att han ofta har tänkt på det, att han mötte mig samma dag som han bröt med exet. Att det kanske betydde något särskilt ändå.