2007-02-09

Han finns!
Det bara griper tag i mig ibland. Att han finns! Att han är på riktigt och att han kom till mig till sist...

Verkligheten kan ibland faktiskt vara ännu bättre än drömmen. Eller så är det en dröm - och i så fall en som jag aldrig vill vakna upp ifrån. Det känns som att jag äntligen, äntligen har hittat mitt hem. Som att det äntligen har blivit rätt. Och han finns ju. Han är verklig. Han är med mig och jag önskar mig bara att han alltid ska stanna här. Vem hade kunnat ana att det skulle bli så här bra? Vem hade kunnat ana att han skulle vara den som ser mig så som ingen annan gör?