fredag 8 december 2006

2006-12-08

Osocial och fundersam
Jag är inne i en osocial period nu. Har inte lust att göra någonting, har inte lust att träffa någon, orkar knappt bry mig om att lyfta luren och ringa, eller föreslå aktiviteter så som jag brukar göra. I kväll är jag bjuden på after work hos JSk och i morgon är det fest hos KH och JD. Jag har inte den minsta lust att göra någonting av det. Helst av allt vill jag bara åka hem, kura ihop mig i soffan och vara i fred.

Nyårsafton börjar närma sig också. Jag har fått tre inbjudningar men det är samma sak där - ingenting som jag känner mig riktigt lockad av. Det är dels en liten middag hos C, vilket låter lugnt och skönt men kanske lite tråkigt eftersom det i så fall i princip bara kommer att vara par. Sedan en stor fest som S har bjudit in till, med folk jag för övrigt inte känner, och igår kom även en inbjudan till en större nyårsfest från T och JT. Jag har inte lämnat besked till S ännu. T och JT behövde ha svar direkt så jag tackade nej, eftersom jag inte kan eller vill bestämma mig ännu. Jag har ju länge tänkt att jag skulle vilja gå på en stor fest, men nu när deras inbjudan kom lät det inte alls speciellt kul. I stort sett bara tjejer fanns med på inbjudningslistan, och dessutom ingen som jag kände förutom M.

UP's resa till Jamaica verkar inte bli av, biljetterna är alldeles för dyra. Han har pratat om att hyra en stuga i Sälen med några vänner men det är inte aktuellt för mig. Jag åker inte skidor och vill hellre lägga pengarna på en längre resa nästa år. Det skulle vara roligt att fira nyår tillsammans men jag vet inte hur det blir.

En sak förvånade mig häromdagen när vi pratade. Jag började i princip från första början se mig och UP som ett par, som att vi är tillsammans. Vi hörs av ett par gånger varje dag, vi sover tillsammans flera gånger i veckan, vi planerar semester ihop, vi träffar varandras vänner. Jag dejtar ingen annan och såvitt jag vet - och såvitt jag kan föreställa mig - gör inte UP det heller. Så därför blev jag lätt överraskad när UP berättade att han hade nämnt mig för en vän. Vännen ska ha Luciavaka nästa vecka och UP hade ringt honom för att fråga om jag kunde följa med. Han hade sagt till vännen att jag var en tjej som han brukade träffa lite grann...

... och jag tänker att vad då, träffa lite grann?!? På hans beskrivning låter det som att jag är någon han har dejtat ett par gånger utan att något direkt har hänt. Men på det sätt vi beter oss mot varandra skulle jag aldrig beskriva honom som någon jag bara träffar lite grann. Nog måste det här vara mer än så? Eller är det så att UP tvekar? Att han inte alls är så säker som han verkar inför mig? När går man ifrån att dejta och träffas lite grann till att faktiskt vara ihop, till att vara ett par? Jag trodde jag visste men UP verkar ha en annan definition på det. Eller så försöker han bara spela cool inför sina kompisar... vad vet jag.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida