2011-04-14

Medelålders
Jag pratade med SSH på msn i morse. Hon är tillbaka från sin och PH's resa till Arizona och de har haft det fantastiskt. Deras relation är som en dröm, hon tror knappt det är sant. Härligt, det är dags för henne nu!

SSH berättade att en kompis skämtsamt att hade frågat om hon inte skulle fylla 40 nästa år. SSH och jag är nästan jämngamla - det skiljer bara tio dagar mellan oss - och det slog mig: jag fyller också 40 nästa år. Herregud. 40 år. Då är man medelålders på riktigt. Ingen självklar ungdom längre. Fram till 40 kan man liksom komma undan med att låtsas vara ung fortfarande, men efter 40 är det inte så längre. Då förändras det. Visst, jag är inte äldre än jag känner mig, och jag vägrar känna mig gammal så länge jag inte måste. Jag tänker fortsätta klä mig ungdomligt och snyggt och modernt så länge jag kan. Jag tänker inte bli en tant. Men ändå - 40 förpliktigar. Då ska man ha kommit fram till vad man vill bli när man blir stor. Man ska ha landat, ha en ordnad bostad, vara nöjd och glad med livet och sluta springa och hela tiden jaga efter mer. Där är jag inte på långa vägar ännu. Jag undrar om jag någonsin hittar fram?

Vi pratade lite om boende också. SSH och PH letar lägenhet i Malmö, men ibland kan hon lika väl önska att hon bodde i ett litet radhus med trädgård någonstans. Jag förstår hennes känsla. Jag stortrivs i vår fina lägenhet, men ibland kan jag likaväl längta ut på landet eller ut i förorten, kanske bo i ett hus någonstans och leva familjeliv och ha landat. Vi får se om det blir så eller inte. Oavsett vad som händer så har jag det ändå bra som jag har det nu.

Träningen gick utmärkt igår. Jag är glad att jag har det stora intresset, även om det också kan göra mitt jobbsökande lite svårare. För vilket jobb jag än byter till när jag väl gör det, så måste det gå att kombinera med träningen - med just den träningen, inte vilket pass på vilken anläggning som helst. Det är som att be mig sluta träffa mina vänner, som jag har jobbat för i tre års tid. Nu är jag en i gänget och jag vill inte släppa det här för det ger så otroligt mycket tillbaka.

Hemma tog jag det ganska lugnt tills U kom hem. Skönt att ha honom hemma igen och vi längtar båda till helgen när vi får mer tid att umgås och komma ikapp. Som vanligt har vi en massa saker vi vill och måste hinna med. Mer tid behöver man alltid...

I kväll är det body pump, veckans sista träningspass förutom kanske någon promenad i helgen. Jag ser fram emot det som vanligt!