2010-06-15

Acceptera varandras olikheter
Gårdagen förflöt som en vanlig måndag. Jag åt lunch med EB och PR och det var roligt att umgås med dem som alltid - jag är verkligen glad att jag har så bra kollegor som dem. PR har bokat en resa till New York till påsk nästa år och gissa om jag är sugen att följa med. Förra tjejresan till New York som hon drog ihop tackade jag nej till för att i stället åka dit med U, men den här gången vill jag verkligen följa med. Jag ska helt klart fundera på det men att jag vill är det ingen tvekan om!

Efter jobbet var det träning, cykel som alltid på måndagar. PA hade en vikarie igår, en kille jag har kört för tidigare och som givetvis inte alls kommer upp i hennes klass, men jag kämpade på ändå och det blev bra träning hur som helst. Idag är det styrketräning på schemat och i morgon blir det cykel igen, om jag klarar det efter mitt lunchbesök hos kiropraktorn - det ser jag också fram emot!

Jag tog en titt på den gröna och den rosa väskan igen efter träningen. Den rosa väskan är nedsatt till 299 kronor nu och det är ju ännu bättre. Men jag kunde inte bestämma mig. Jag gillar egentligen båda men trots det börjar samvetet gnaga - behöver jag dem verkligen? Nej, knappast! Men vill ha? Ja, det är något annat förstås. Jag skulle dessutom vilja uppgradera mitt förråd av nagellack, får se om det blir något av det idag.

Vi har bestämt att åka upp till Ångermanland redan på torsdag eftermiddag och sedan stanna till måndagen. Jag behöver verkligen en paus från jobbet - jag har inte haft en dags semester eller varit bortrest någonstans sedan jag var i London med EE och JP i oktober förra året och nu är jag ärligt talat trött. Trött på jobbet, trött på samma miljö dag ut och dag in. Jag behöver komma iväg lite så nu passar jag på.

Eftersom vi kommer upp en dag tidigare än vi hade tänkt oss så vill U givetvis vara med på "fredagsmyset" som JSk och HE har hos hennes föräldrar på fredag kväll. Själv är jag tveksam - jag känner ärligt talat inte något behov av det. Vi kommer att åka fram och tillbaka mellan Frök och Nordingrå varje dag ändå och jag kan faktiskt tänka mig att inte göra det någon dag, utan att ha en lugn dag på gården och bara vara där. Här skär det sig givetvis totalt mellan mig och U. Han säger alltid att jag bestämmer, jag får göra som jag vill, men varje gång som jag då väljer att göra något som han inte håller med om, så blir det krig mellan oss. U visar med all önskvärd tydlighet att han tycker att jag gör fel, att det val jag gör inte är bra eller rätt. Han hävdar att jag, som säger att jag ju vill träffa nya människor, borde ta varje chans. Att bröllopet på lördagen kommer att bli roligare om jag är med redan på fredagen och känner alla då. Att jag sänder ut konstiga signaler om jag tackar nej. Att det är fel, fel, fel....

Och det sårar. Jag känner inte att U i det här avseendet acecpterar mina val eller mig som jag är, utan att han i stället vill att jag ska vara annorlunda. Jag är inte OK som jag är, utan jag måste förändra mig för att duga.

U har så rätt i att ja, jag vill gärna lära känna nya människor. Det han inte kan ta till sig är att jag kanske inte vill söka mina nya vänner i just den här kretsen. Jag tycker inte ens om JSk - varför ska jag då vilja bonda med hans kompisar? Jag försöker hellre träffa nya människor i andra kretsar, bland personer jag vet att jag trivs med. I det här avseendet gör jag tydligen oacceptabelt fel, så är det bara.