2010-05-06

Maja
Igår berättade pappa att Maja har blivit överfallen av en annan katt i området. Jag vet vem katten är, han håller sig ofta runt mina föräldrars radhus på gatan och han är ungefär dubbelt så stor som Maja, som trots sina nästan 19 år fortfarande är liten och smal som en kattunge.

Stackars Maja hade blivit rejält chockad och uppskrämd och efter attacken låg hon länge gömd under förstutrappen, skrek och slog efter pappa när han försökte få fram henne. Till slut kom hon fram och smet in i huset men kröp ihop och gömde sig bakom soffan. Hon var inte sig själv på länge, ville inte äta och var allmänt orolig.

Pappa var orolig och sa att han hoppades att det inte ska bli slutet för henne, om hon inte klarar att återhämta sig ordentligt även om hon inte har blivit fysiskt skadad av det som hände. Hon är trots allt gammal och det är ju samma sak som om en gammal människa blir skadad och chockad - återhämtningen tar klart längre tid än hos någon som är yngre.

Efter att ha bott hos oss i nästan 19 år är Maja i högsta lag en del av familjen och jag vill inte ens tänka på att något ska kunna hända henne, trots att hon redan nu har levt ovanligt länge för att vara katt. Jag måste åka dit i helgen och titta till henne och gosa, ge extra god mat och uppmärksamhet. Hon verkade lite bättre igår men ändå, det gäller verkligen att hålla uppsikt över henne så att ingenting blir sämre. Hon måste ha det så bra som bara är möjligt under hela livet, det är bara så.