2008-11-18

Inte läge
Min tajming är inte alltid så lysande. Precis lagom till att jag har bestämt mig för att bli riktigt smal igen så blir jag förkyld och kan inte träna. Typiskt. Jag mötte UP i stan i stället, han var på väg från ett möte med nya jobbet och vi bestämde att gå förbi sängbutiken för ytterligare en provning innan vi beställer. Jag vet precis vilken säng vi ska ha men däremot är jag inte förtjust i försäljaren, kampanjer och rabattlöften till trots. Han börjar bli för krängig för mig och jag tycker nu att han är på gränsen till otrevlig. Jag kan tänka mig att vända mig till någon annan nu men UP vill gå vidare med samma butik eftersom vi har varit där flera gånger och de nu vet vad vi vill ha och till vilket pris.

Kvällen hemma hos UP bjöd på god måndagsmiddag - ugnsrostade rotfrukter, quornfilé och kantarellsås. Vi tillbringade kvällen mestadels framför datorn, med jobb. Jag och UP gick tillsammans igenom en katastrofalt dåligt översatt text från en av hans samarbetspartner. Sedan blev det packning och sovdags.

Idag känner jag mig dunderförkyld. Jag vaknade dessutom med dunkande migrän och skulle mest av allt ha velat tillbringa dagen nedbäddad i sängen. Jag tog mig iväg till frukostseminariet ändå och sitter nu och laddar för att åka iväg till Göteborg i kväll. Vi ska delta på Handelshögskolans arbetsmarknadsdag och jag åker ner som projektledare. PR har ordnat så att jag får gå ut och äta middag med CS och DN i kväll. Det är snällt av henne och bussigt av dem att ställa upp men jag ser egentligen inte fram emot det så mycket. Jag känner mig risig och vill helst bara ta det lugnt och vara för mig själv och jag har inte energi att sitta och vara trevlig och social med två killar jag knappt känner. Jag får tänka på att det är för a good cause. Det är bra att jag bygger relationer och lär känna dem också.

Jobbet känns tråkigt nu. Jag vet inte om det beror på att jag har det ganska lugnt nu eller om det är den mörka och trista årstiden, eller bara att jag inte direkt känner att jag har så mycket att se fram emot nu - inga semesterresor, ingen särskilt rolig sak som händer. Det känns bara allmänt dystert för tillfället, men jag hoppas att det är övergående.