2008-11-14

En tripp till Kolmården
Att jobba på SIX lönar sig på flera sätt - jag har bland annat blivit medlem i Business Service Club och tack vare det fick jag och PR åka på en gratis visningsresa till Kolmårdens Vildmarkshotell på torsdagen och fredagen. Det var en bra resa och den gav mersmak - jag vill mer än gärna åka dit igen, med UP.

Jag har varit på Kolmården flera gånger förut; med familjen när jag var liten, på min möhippa och på den fantastiska resan med Telia Finans för några år sedan. Jag minns inte Vildmarkshotellet som jättefint, men det har verkligen blivit bra nu. Jag bodde i ett eget rum med balkong och utsikt över Bråviken och jag kan bara tänka mig hur underbart det måste vara att bo där på sommaren. Jag skulle verkligen vilja åka dit igen, i maj kanske.

Vi som var visningsgäster fick se smakprov på de olika aktiviteterna och starkast är förstås mötet med djuren. Jag är medveten om att rovdjur självklart äter kött men verkligheten kom ändå alltför nära när vi kom förbi hästslakteriet, där de slaktar hästar som sedan blir rovdjursmat. De övriga gästerna verkade helt oberörda, men själv fick jag riktig ångest och hyperventilerade och kände mig allmänt gråtfärdig under lång tid efteråt. Jag kan inte förstå vad det är för monster till människor som skickar sina hästar att bli djurmat, i stället för att begrava eller kremera dem. Så omänsklig får man inte vara.

Efter det hemska mötet fick vi träffa lejonen. Vi stod i en liten bur halvt nedsänkt i marken och såg lejonen - kanske fem honor, tre hannar och tre ungar som gick runt oss på bara någon halv meters avstånd. Det var otroligt mäktigt att möta dem så nära.

Näst på tur var de asiatiska vildhundarna, dole, som var otroligt söta och påminde om rävar. På grund av jakt finns det idag bara ungefär 2 000 individer kvar i vilt tillstånd och det är otroligt sorgligt. Nästan lika illa är det med den sibiriska tigern, världens största kattdjur, som idag endast finns kvar i 3 500 exemplar. Tigern är ett oerhört eftertraktat byte för tjuvjägare och djurskötaren berättade att det skjuts en tiger varannan dag. Man behöver inte vara något geni för att räkna ut att 3 500 djur inte räcker många år i den takten och det är oerhört nedslående. Vårt sista möte var med delfinerna. De var charmiga, lekfulla och enormt nyfikna på oss. Jag hade kunnat titta på dem i timmar.

Vi fick ett par sköna timmar i relaxavdelningen och tog sedan ett glas vin i baren innan middagen. Maten var över förväntan och vi avslutade kvällen i nattklubben där vi dansade tills svetten lackade. Det var en riktigt lyckad resa och jag behövde den verkligen - både för miljöombytet och för att få annat att tänka på än vardagen.