2008-07-25

Sköna sommarkvällar
Idag firar jag och UP våra första 20 månader!

Äntligen har det blivit sommar - inte en sekund för tidigt. I flera dagar har det varit varmare än varmast och stan är så avfolkad den kan bli - bara turisterna är kvar och vi få personer som fortfarande jobbar.

I onsdags offrade jag min träning för att tillbringa kvällen med UP och TF. UP hade haft en dålig dag och behövde mig mer än min träning så jag valde honom förstås. Vi åkte ut till Djurgårdsbrunn, åt en lätt middag och la oss på en filt vid kanalen och tittade på båtarna som åkte förbi. När vi hade tröttnat på det åkte vi vidare till Josefina för en drink där. Efter Josefina åkte vi vidare till Fåfängan och satt i solnedgången och njöt av utsikten över Stockholm. Vi avslutade med en drink på min balkong innan TF åkte hem till sig.

Josefina är ett perfekt ställe att sitta på en solig sommarkväll, och halva nöjet - åtminstone för mig - är att titta på hur folk klär sig. På Josefina flockas trendmedvetna människor med gott om pengar och man kan bli inspirerad till nya stilar bara av att vara där och titta på folk omkring sig. Det enda negativa med Josefina är alla stekare som samlas där, rika östermalmsyngel med alldeles för mycket av pappas pengar i plånboken. Dem kan jag vara utan. Men intressant är det alltid, bara att betrakta folk så där.

På torsdagen jobbade jag hemifrån mig halva dagen och eftermiddagen satt jag hemma hos UP och fick lite mer gjort. Det är ett bra alternativ i stället för att sitta på jobbet där det ändå är så tomt och tråkigt nu.

På eftermiddagen efter jobbet tog vi bilen ner till BC och HT med barn och föräldrar nere på Torö utanför Nynäshamn. De har sitt alldeles egna lilla paradis där bara några meter från havet och det gick inte annat än att bara lugna ner sig, koppla av och bara vara när vi väl kom dit. Vi badade i poolen och åt god middag i uppdukad i fina växthuset på gården, och så avslutade vi kvällen med fika nere på bryggan i solnedgången. Jag tänkte att jag hoppas vara lika kär och lycklig med UP som BC's föräldrar var efter 40 års äktenskap. Det är något att sträva efter.

UP har inte mått så bra de senaste dagarna. Han är stressad över jobbet som är i lugnaste laget, och han stressar upp sig över sin mamma som han känner ansvar för. Han behöver något som bara funkar och går bra nu och jag får försöka göra mitt bästa för att peppa och stödja.

JSk, som UP ändå räknar som en av sina närmaste vänner, har betett sig sämre än sämst de senaste dagarna. Både på onsdagen och torsdagen var det meningen att han och UP skulle hitta på något tillsammans, både på onsdagen och torsdagen var det meningen att han skulle vara med oss även på kvällarna, och båda dagarna har han hoppat av i sista minuten med någon vag ursäkt där han inte ens velat berätta vad det är han ska göra i stället. HT pratade med UP på torsdagmorgonen och sa lätt uppgivet att JSk kanske inte kommer med ut till Torö eftersom han kanske har något roligare på gång i stället...

Han beter sig kort sagt som en usel vän och jag är egentligen inte ens förvånad över det. Inte helt chockerande har han även börjat strula med LJ, som har pojkvän, men det har ju aldrig hindrat någon förr. De beter sig som idioter båda två och jag är glad så länge jag inte behöver umgås med någon av dem.

Jag har halvt om halvt börjat planera för att åka ner till SSH den helgen när UP kommer hem från Kroatien. Jag vill resa bort då för att jag vet att jag inte kommer att vilja träffa UP. Jag kommer att må uselt hela veckan när han är där och jag vet hur sviken jag kommer att känna mig när han kommer hem, efter alla sina nya vänner och upplevelser som jag är totalt utanför. Jag vet inte när jag kommer känna mig redo för att träffa honom efter det, eller när jag kommer att vilja umgås med dem han ska resa bort med. Jag har bara en känsla av att det kommer att dröja, och att min relation till dem inte kommer att bli densamma efter resan som den har varit tidigare. Det är mina flyktreflexer som sätter in nu, och den här gången följer jag dem.