2008-07-18

Alla dessa missförstånd
Igår gick jag tidigt från jobbet för att gå till naprapaten och få hjälp mot min onda nacke. Så här en dag senare har jag precis lika ont och är precis lika stel som förut så det känns som att jag har kastat 500 kronor rakt i sjön. Naprapaten tipsade mig i alla fall om att styrketräna ryggen och också att tänka på min hållning när jag sitter framför datorn. Jag vet med mig att jag har lätt att tappa hållningen och sjunka ihop när jag sitter och jobbar även om jag brukar sträcka på mig när jag går.

Jag gick förbi Mexx och köpte den svindyra ursnygga kjolen också. Jag tog storlek 36 - snacka om att storlekarna har blivit större! Den sitter sexigt tajt över höfterna och är nästan lagom stor i midjan, till skillnad från storlek 38 som lämnade en glipa på säkert en decimeter i ryggen vid midjan. Det vore helt klart enklare om jag hade samma storlek överallt....

Kvällen blev ganska tung. Jag hörde ingenting från UP och sörjde över att han tydligen har så roligt i Lysekil att han inte ens har tid att sakna mig eller så mycket som skicka ett sms. Till slut ringde jag SSH och frågade hur korkat det var på en skala att ringa själv. Jag räknade med att de satt mitt uppe i middag och förfestande och att jag skulle ringa och störa. Men SSH övertalade mig att ringa ändå. Hon talade om för mig vad jag egentligen redan vet: att med killar måste man alltid vara övertydlig. De förstår inte hintar, de förstår inte halva meningar och antydningar. Man måste säga exakt precis vad man vill och vad man menar.

Så jag ringde. Och alla dessa missförstånd kan göra mig galen. För UP blev visst glad att jag ringde. Han hade fått för sig att jag inte ville att vi skulle ha kontakt när han var borta, eftersom han vet att jag tycker hela resan är så enormt jobbig. Men han hade tänkt på mig ständigt och saknat mig massor. Sedan ringde han en gång till senare på kvällen och skickade dessutom ett sms. Det var ju inte så svårt ändå. Det gäller bara att vara ärlig och tydlig.