måndag 14 januari 2008

2008-01-14

Inte riktigt där
KH och JD föreslog after work på Hotellet i fredags. Jag hade redan tidigare i veckan lovat KH att följa med, men jag tappade intresset lite när jag fick höra att det var Hotellet som gällde. Det är inget favoritställe för mig, alla ser likadana ut, det är knappt möjligt att föra ett samtal, trångt och fullt av folk som enbart är ute efter att stå och spana in varandra. För några år sedan var Hotellet ett av mina favoritställen men det har ändrats i och med att jag inte längre har något intresse av att vara ute och spana.

Men ändå. Jag gick en kort vända på stan efter jobbet och gick sedan ner till Stureplan för att möta upp ÅK. Egentligen hade jag inte ett dugg lust att gå på Hotellet, men jag tvingade dit mig själv just för att jag inte ville. Ofta är det ju de kvällarna man tror ska bli tråkiga som brukar bli riktigt bra.

Men den här gången blev ingen framgång. Det var mycket folk ute, många jag kände. ÅK pratade om jobbframgångar, och jag är glad för hennes skull men ändå fick hennes ord mig bara att känna mig ännu mer misslyckad. Jag har sökt tiotals jobb utan att få något; hon har sökt ett och är på väg att få det. Jag undrar vad hemligheten är.

Jag försökte vara social på Hotellet, kramade om folk och hälsade och låtsades följa med i samtalen omkring mig. Men ändå var det som att jag inte riktigt var där. Jag hade tankarna på annat håll, orkade inte lyssna eller bry mig om vad folk pratade om. Efter en timme hade jag fått nog, men jag höll ut en stund till innan jag ursäktade mig med att jag var jättetrött och skulle åka hem.

Lite senare dök UP upp hemma hos mig. Han hade varit på vinprovning hos en bekant och var på strålande humör. Jag hade nästan haft en föraning om att UP inte skulle komma. Han var på helt andra sidan stan innan, hans egen lägenhet ligger på vägen därifrån och klockan var mycket så det hade ju varit så mycket enklare för UP att bara stanna hemma hos sig själv i stället.

Men han kom! Så fort han klev in genom min dörr var det som att allt bara förändrades. Mitt humör lyfte direkt, all stress och oro bara rann av mig. Allt var bra igen.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida