2007-05-14

Utveckling åt rätt håll
Idag är en riktigt tråkig måndag. Grått, mörkt och regnigt ute och jag hade mer än gärna bara dragit täcket över huvudet och fortsatt sova. Helgen har varit betydligt bättre. På fredagen gick jag på stan efter jobbet. Uppdraget var att hitta en klänning till bröllopet i Istanbul och mycket riktigt kom jag hem med ett hallonrött sidenfodral från Oasis. Igår bestämde jag mig för att lämna tillbaka den igen. Jag har provat och provat om och den känns inte helt rätt trots allt. Den kostade hela tusen kronor och för den summan ska jag ha en bättre klänning än så.

Det hade kommit förslag om att gå till Gerdas men jag kände inte för att gå ut så efter avklarad shopping åkte jag helt enkelt hem i stället. UP kom till mig senare på kvällen, han hade varit ute med några gamla jobbkompisar men det blev en tidig kväll även för honom.

Lördagen blev riktigt skön. Solen sken och värmde härligt. Vi tog det lugnt och var hemma hos mig hela dagen nästan, först på eftermiddagen åkte vi iväg mot Danderyd för att fika hos UP's mamma i Stocksund. Det är ett helt annat område än det jag själv har vuxit upp i och det var väldigt intressant att se hur UP har levt som barn, hur han har bott och var han har rört sig. Även om det har hänt en hel del sedan han var barn så kändes det på något sätt redan i luften att det är annorlunda där. Det är lite bättre, lite finare. Stora, fina villor i lummiga trädgårdar, fina bilar på uppfarterna och människor som tydligt inte har några problem att få ekonomin att gå ihop. För första gången insåg jag på riktigt att UP faktiskt kommer från en välbärgad familj, att han är van att ha det gott ställt. I den här miljön kände jag mig ganska enkel, jag som inte alls är van vid att ha mycket pengar.

Det var ganska komiskt hur väl UP uppförde sig när hans mamma var med. Det är positivt antar jag, att han har en bra relation till sin familj och att han kan föra sig väl. Men lite roligt tyckte jag ändå att det var. Efter fikat tog vi en lång promenad själva runt i området och UP visade mig var han hade lekt, var hans kompisar hade bott och var han gick i skolan som barn. Då blev han som vanligt igen, mera lekfull än han är med sin mamma i närheten.

På kvällen åkte vi in till Golden Hits för att se melodifestivalen och möta upp några vänner. Festivalen var riktigt dålig men jag fick en väldigt rolig kväll ändå. S var där med ett par kompisar och det gladde mig ända in i hjärtat att träffa henne. Det var så länge sedan sist och vi var genuint glada att se varandra båda två. Hon var nyfiken på att höra allt om UP förstås och bubblade av frågor. Hur känns det? Hur är han? Vad säger han till dig? Känner du dig bekräftad? Känns det bra? Jag berättade om allt och S verkade så uppriktigt glad för min skull, för att jag har hittat så rätt till slut.

ML och ASj var där också och ML var så vansinnigt irriterande att jag till slut nästan var på väg att klippa till honom. Jag blev så arg på honom och så less på hans tjat så att jag faktiskt raderade hans nummer i min mobil. Jag vet att många människor har svårt för honom och efter den här kvällen har jag lätt att förstå varför. Det är omöjligt att tala med en människa som inte vet hur man lyssnar.

Mitt i allt det här fanns UP hos mig, hela tiden. Jag är så glad för honom, verkligen! Det finns ingen människa jag har så roligt med som UP. Vi har samma humor, vi skrattar mycket och dansade som galningar, nära, nära, fulla i skratt åt allt och alla. Det känns så otroligt bra med UP och det är nästan så att jag måste nypa mig i armen för att förstå att det här är sant, att det är på riktigt. Att en sådan underbar människa kan finnas, och att han är med mig.

På söndagen gick vi på stan en sväng men köpte ingenting. UP hittade en jättefin kostym men den fanns inte i rätt storlek. Efter shoppingrundan åt vi en sen lunch och sedan var det dags för mig att åka hem. Jag var igång resten av kvällen - storstädade, handlade, lagade matlåda. R kom över en sväng för att hälsa på katterna och de verkade glada att se honom. Jag avslutade kvällen med att gå ut med dem och nu gick det riktigt bra. Övning ger färdighet!

Sent på kvällen ringde jag UP för att säga god natt som vanligt. Han har flera gånger under helgen och även tidigare i veckan sagt att det är som att det har hänt något mellan oss. Det är svårt att sätta fingret på vad det är, men det känns som att vi har tagit ett steg framåt, ett steg i rätt riktning. Som att vi har kommit närmare på något sätt. Jag förstår vad han menar även om det är svårt att sätta rätt ord på känslan. Det är något där, en utveckling åt rätt håll. Det är som att vi är säkrare nu.