2007-03-05

En ganska lugn helg
Jag är så osocial nu så det är inte klokt. Vet inte vad det är med mig, jag känner knappt igen mig själv. Har noll lust att ringa till någon, har inte ork eller intresse att träffa folk alls. Den enda jag vill umgås med, hur mycket som helst, är UP. Jag hoppas att det går över snart för det här är inte likt mig. Jag ska ta mig i kragen och höra av mig till lite folk i veckan i alla fall så att inte hela världen glömmer bort att jag finns.

I fredags kom två förslag på after work, ett från AnS som skulle gå till Grappa och ett annat från KH som skulle gå till Anglais. Jag hade nog kunnat tänka mig att ta en sväng dit, men när väl fredagen kom kände jag mig helt slut. Jag åkte in till stan efter jobbet och gjorde några ärenden, köpte lite saker jag behöver inför resan, och åkte sedan hem. Åt middag och slappade i soffan tills UP kom över till mig sent på kvällen. Han var lite deppig över att han hade blivit tvungen att ställa in skridskoturen på lördagen. Vädret var för dåligt och isarna för slaskiga och mjuka för att vara åkbara. Till och med jag var besviken, jag hade ju ställt mig in på att göra min skridskopremiär på lördagen men det blev ingenting av.

På lördagen sov vi länge och på förmiddagen ringde US och undrade vad vi hade på gång. Han verkade behöva prata av sig, sa UP efter samtalet, och jag sa till UP att vi så klart borde ha föreslagit US att hitta på något på dagen. Sagt och gjort. Efter några samtal fram och tillbaka kom vi fram till att vi skulle ses och äta brunch på Mosebacke. Det blev en skön eftermiddag. US var på bra humör och han är ju lätt att umgås med som alltid. Jag åt och åt... Efter ett tag dök även ÅG upp och gjorde oss sällskap. Hon skulle bara fika men det var roligt att träffa även henne. Till min förvåning fick jag veta att hon och US har varit ett par! Det hade jag aldrig trott - de verkar så olika i stil och allting. Det var säkert tio år sedan, berättade UP efteråt. Jag undrar varför det inte höll. De verkar i alla fall vara väldigt bra vänner idag.

Hem och packa väskan och sedan var det bara att åka iväg ner till Södertälje för middag hos TF. Vi plockade upp TM och ASj på vägen. Jag var inte riktigt på humör, hade den vanliga ångesten över att vara borta från katterna över natten och hade nästan hellre stannat hemma kändes det som. Men kvällen blev ändå ganska bra, vi lagade middag ihop och satt och pratade om allt och lite till. Jag vet att UP tycker väldigt bra om det här gänget, att han räknar dem som sina kanske bästa vänner, och jag vill verkligen lära mig att passa in med dem också, oavsett hur olika vi nog ändå kan vara. UP brukar tillbringa en vecka i Lysekil med dem varje sommar och jag antar att jag kommer att vara med dem där i år. UP var lika underbar som alltid. Satt och höll mig i handen hela kvällen nästan och vi passade på att kyssas så fort vi blev ensamma.

Söndagen var seg. Jag sov dåligt som jag oftast gör när jag är borta, och förmiddagen satt vi och åt lång frukost och tittade på Vasaloppet innan det var dags att åka hem. Eftermiddagen gick till att handla mat och städa, UP kom hem till mig igen och sedan på kvällen kom mamma, pappa och C över för att äta middag med oss. Det var första gången de träffade UP men det gick jättebra. Han är inte direkt svår att umgås med och jag tror att familjen tyckte bra om honom också. Han sa efteråt att det var roligt att se min familj, för de var precis som jag hade beskrivit dem. Han åkte hem sent och jag somnade, slutkörd.