2007-01-22

Kiss and make up
I fredags hade jag och UP, LT, TF och några fler planerat att gå och lyssna på en konsert på Ett Ställe på Södermalm. Det var dels två tjejer han kände som skulle spela och dels några olika killgäng som sjöng barbershop så att hela lokalen gungade. Det var sångglädje när den är som bäst och det var omöjligt att inte ryckas med av musiken.

Förutom det var det en sådan kväll som bara inte blev rätt. Jag var inte på bra humör och jag vet anledningen till det. Det var mina så kallade vänner, det var pengarna som inte fanns, katterna som jag har dåligt samvete för att jag känner att jag försummat, det var lördagens samtal... Helst av allt hade jag bara velat åka hem men UP övertalade mig att stanna kvar. Jag är så glad att jag kan prata med honom även om svåra saker, reda ut missförstånd och vara helt och fullt ärlig. Jag nämnde det samtalet vi hade haft i lördags, den där dumma kommentaren som UP kläckte ur sig, helt utan anledning. Jag är glad att jag tog upp det för det visade sig att UP hade missförstått hela saken. Han hade trott att vår resa innebar mycket mer än jag har förväntat mig. För mig är det en helt vanlig semesterresa, men UP var rädd att jag trodde något helt annat.

UP sa att även han gör massor av misstag, att han inte är mer perfekt än någon annan.
"Du får älska mig som jag är", sa han.
"Det gör jag", svarade jag.
Jag antar att det är så när man bryr sig så extremt mycket - ingen kan göra en lyckligare, ingen kan såra en så djupt.

På lördagen var det Batalj igen. Batalj är en organiserad pubrunda med olika teman som äger rum med jämna mellanrum. Totalt går gänget runt på hela tretton olika pubar, men det är sällan alla är med hela dagen utan folk kommer och går lite som det passar. Jag och UP anslöt först framåt kvällen och var med på totalt fyra pubar den här gången. Det var roligt, jag pratade med nya människor och upptäckte en ny bar som jag gärna går tillbaka till.

Redan på första puben började vi prata med en kvinna med stora silikonbröst och långa blonda hårförlängningar. Hon var så olik mig som tänkas kan, men hon hade mycket värme i sig och gav mig mängder av komplimanger under kvällens lopp. Så fort jag gick iväg mer än en meter från UP sa hon till honom att inte släppa mig ur sikte utan att han skulle hålla hårt i mig. Vi log åt henne men när hon hade gått frågade jag UP om han tänkte göra som hon sa och hålla hårt i mig.

"Om jag säger att jag tänker hålla i dig i hundra miljoner år, klarar du det då?" frågade han, och jag svarade att jag gjorde det. Det är nog bland det finaste någon har sagt till mig någon gång, en sådan sak som verkligen värmer hela hjärtat.