2006-09-06

Berg-och-dalbana
Mina känslor åker berg-och-dalbana igen. Jag orkar inte med det. Från glädje till sorg, från lycka till smärta. Från det ljusaste vita till det allra mörkaste nattsvarta, fort, fort. Det tar så mycket energi bara att hålla skenet uppe, bara att alltid säga att allt är så bra, så bra.

Jag tänker som så många gånger förr - jag önskar att jag aldrig hade träffat honom, om det ändå ska bli likadant igen. Det är aldrig värt det. Det är aldrig värt det. Jag är tillbaka på ruta noll och allt är som vanligt igen.